Studien har genom kvalitativa samtalsintervjuer studerat lÀrares uppfattningar av elevinflytande. En fenomenografisk ansats har tagits för att möjliggöra en studie med uppfattningar som studieobjekt. I examensarbetet studeras elevinflytandets innebörd avseende anvÀndningsomrÄde och faktorer, som möjliggör och försvÄrar arbetet med elevinflytande i skolan. Resultatet visade att lÀrarna uppfattade elevinflytandets innebörd, som elevernas möjlighet, att genom delaktighet pÄverka arbetssÀtt och redovisningsform i undervisningen. Dessutom ska eleven trÀnas till att bli en framtida medborgare, genom att utveckla en metakognition och delta i olika former av rÄd (klass- elev, matrÄd mm).

Syftet med mitt examensarbete Àr att lyfta fram vad mobbning innebÀr. Vad Àr det som definierar mobbning, vilka utformningar den kan ha och varför det bara Àr vissa som blir mobbade. Min avsikt Àr Àven den att lyfta fram skolans ansvar gentemot mobbning. Hur kan man arbeta förebyggande samt vilka ÄtgÀrder finns det i skolan mot mobbning. Mina tre frÄgestÀllningar i mitt arbete Àr följande: ? Vad Àr mobbning? ? Hur kan mobbning förebyggas i skola? ? Vilka ÄtgÀrder inom skolan finns mot mobbning? Som hjÀlp till mitt arbete har jag anvÀnt mig av relevant fakta och litteratur.

Gunilla Thorgren beskriver i sin bok Grupp 8 & jag hur det var att komma in i Grupp 8, en akademiskt prÀglad miljö, som för henne framstod som en frÀmmande vÀrld till att börja med.1 Jag lÀste boken och började fundera över det faktum att det var akademiker som arbetade för en förbÀttring av arbetarklasskvinnornas tillvaro. Jag ville veta hur det kom sig att det var pÄ det sÀttet. Vilken instÀllning hade 70-talets kvinnorörelse till arbetarklassens kvinnor och var arbetarkvinnorna sjÀlva överhuvudtaget aktiva i sammanhanget? Det kan ocksÄ vara intressant att undersöka hur klassperspektivet ser ut i dagens kvinnorörelse med Feministiskt initiativ som en relativt ny organisation i det svenska samhÀllet. Jag bestÀmde mig för att söka svaren hos medlemmarna sjÀlva för att fÄ veta vilka likheterna och skillnaderna Àr i frÄga om klass hos 70-talets kvinnorörelse och Feministiskt initiativ.Jag tror att en viktig anledning till att jag blev nyfiken pÄ detta Àr min egen klasstillhörighet.

Syftet med studien Àr att undersöka specialpedagogers och klasslÀrares uppfattningar av elevhÀlsans uppdrag och funktion i skolan. Syftet Àr framförallt att belysa uppfattningarna av det hÀlsofrÀmjande och förebyggande arbetet. Vi har utgÄtt frÄn en kvalitativ metod och har en fenomenografisk ansats. I vÄr studie innebÀr det att vi har anvÀnt oss av semistrukturerad intervjuform, dÄ vi vill fÄ fram specialpedagogers och klasslÀrares uppfattningar av fenomenet elevhÀlsan. I analysen av vÄrt empiriska material har vi anvÀnt oss av ramfaktorteoretiskt perspektiv och Antonovskys teori om KASAM.

Detta examensarbete Àr en kvalitativ studie med övergripande syfte att undersöka hur pass vanligt förekommande det Àr att lÀrare verkar drivas av ett kall i sin yrkesutövning. UtgÄngspunkten för undersökningen Àr tvÄ lÀrartyper; lÀraren som ser sitt yrke som ett kall och lÀraren som ser sitt yrke som en profession. Att se sitt yrke som ett kall förknippas bland annat med svÄrigheter med att distansera sig frÄn sitt yrke pÄ fritiden och att man kÀnner skuldkÀnslor eller dÄligt samvete i anknytning till yrkesutövningen. Resultatet frÄn detta examensarbete antyder att förhÄllandevis fÄ lÀrare verkar drivas av ett kall i sin yrkesutövning. SkuldkÀnslor eller dÄligt samvete i anknytning till yrket verkar inte heller vara vanligt förekommande..

Denna uppsats syftar till att diskursanalytiskt kritiskt granska den sorts amerikanska TV-program som tematiserar underha?llande va?lgo?renhet fo?r att pa?visa att de ur flera aspekter understo?djer en kapitalistisk marknadsekonomi. Med sto?d av bland annat Norman Faircloughs diskursteori och analysmetod samt Pierre Bourdieus sociologiska teoribygge om klass och smak sa? har jag valt att i tre na?ranalyser so?ka reda pa? hur olika deltagares utsatthet och klasstillho?righet gestaltas och hur programmens a?tga?rder iscensa?tts och ra?ttfa?rdigas. Uppsatsen so?ker besvara flera fra?gor som syftar till att a?ska?dliggo?ra de sa?tt pa? vilka utsatthet och klass manifesteras i programmen.

Den formella lĂ€s- och skrivundervisningen i Sverige inleds i Ă„rskurs 1. Hur lĂ€s- och skrivundervisning bedrivs kan skilja sig Ă„t mellan olika klasser. Trageton (2005) har utvecklat en lĂ€s- och skrivinlĂ€rningsmetod dĂ€r inlĂ€rningen sker via dator.Syftet med föreliggande studie var att undersöka och utvĂ€rdera hur ett antal lĂ€s-, skriv- och sprĂ„kförmĂ„gor pĂ„verkas av Tragetons lĂ€s- och skrivinlĂ€rningsmetod via dator jĂ€mfört med traditionell lĂ€s- och skrivinlĂ€rning.I studien deltog totalt 26 elever i Ă„rskurs 1 pĂ„ en skola i Östergötland. Datorklassen utgjordes av 13 elever i en klass med lĂ€s- och skrivinlĂ€rning via dator. Kontrollgruppen utgjordes av 13 elever i en klass med traditionellt lĂ€s- och skrivinlĂ€rningssĂ€tt.

Det huvudsakliga syftet med denna uppsats Àr att belysa hur pedagoger i förskoleklass (f-klass) och skola arbetar med lÀs- och skrivundervisning. Det finns mycket litteratur i Àmnet och mÄnga olika metoder att vÀlja bland. Ett sekundÀrt syfte Àr att belysa hur samarbetet mellan f-klass och skola ser ut.Eftersom det finns mÄnga teorier och metoder i Àmnet lÀs- och skrivundervisning kan jag koppla samtliga av mina informanters arbetssÀtt till olika teorier. Tre av pedagogerna arbetar efter en bestÀmd metod, i dessa fall Bornholmsmodellen, SOL (eller SprÄkbiten) samt Vi lÀser. De övriga tre blandar olika metoder.

Systemutveckling pÄverkas till viss del av olika former av processtyrning. Det kan handla om rena systemutvecklingsmetoder men kan Àven innefatta mer subtila former av styrningar som till exempel tidspress, ekonomiska styrningar och styrningar i termer av tekniska verktyg. Styrande faktorer som nÀmns ovan pÄverkar individens förutsÀttningar för att verka kreativt i sitt arbete och olika typer av styrande faktorer pÄverkar individens kreativitet pÄ olika sÀtt. De mer individnÀra processtyrningarna som frÀmst pÄverkar individens arbetsglÀdje och motiva-tion vilket i sin tur pÄverkar kreativiteten gÄr att sÀtta i en kategori. Dessutom existerar en annan kategori som innefattar de styrningar som i större utstrÀckning rör verksamhetens hel-het och Àr nÄgot svÄrare att pÄverka.

Syfte: Syftet med uppsatsen Àr kartlÀgga de kritiska faktorer vid införandet som kan orsaka en ytlig anvÀndning av ett balanserat styrkort. Metod: För att besvara syftet anvÀnde vi oss i undersökningen av en deduktiv ansats. UtifrÄn teorin identifierar vi ett antal kritiska faktorer under införandet av styrkortet som kan avgöra den framtida anvÀndningen av styrkortet. För att fÄ en bild av vilka problem svenska företag har vid införandet av ett balanserat styrkort gjorde vi fyra kvalitativa intervjuer med konsulter. De faktorer vi identifierat utifrÄn teorin jÀmförs med resultatet av vÄra intervjuer.

Syftet med studien Àr att undersöka specialpedagogers och klasslÀrares uppfattningar av elevhÀlsans uppdrag och funktion i skolan. Syftet Àr framförallt att belysa uppfattningarna av det hÀlsofrÀmjande och förebyggande arbetet. Vi har utgÄtt frÄn en kvalitativ metod och har en fenomenografisk ansats. I vÄr studie innebÀr det att vi har anvÀnt oss av semistrukturerad intervjuform, dÄ vi vill fÄ fram specialpedagogers och klasslÀrares uppfattningar av fenomenet elevhÀlsan. I analysen av vÄrt empiriska material har vi anvÀnt oss av ramfaktorteoretiskt perspektiv och Antonovskys teori om KASAM.

MĂ„let med försöken har varit att ta reda pĂ„ om det finns en skillnad mellan olika fibervĂ€var och deras effekt pĂ„ temperatur, luftfuktighet och klimatet under fibervĂ€varna. Försöken Ă€r tĂ€nkt att utgĂ„ frĂ„n de förhĂ„llanden som finns i kulturodlingar av fĂ€rskpotatis och jordgubbar för att se vilken effekt fibervĂ€varna har pĂ„ dessa kulturer. Försöket har varit av stort intresse pĂ„ de tvĂ„ gĂ„rdar dĂ€r de lagts ut, dels för att det inte finns nĂ„got material som tar upp fibervĂ€varnas effekt pĂ„ temperatur och luftfuktighet pĂ„ det sĂ€ttet som vĂ„ra försök har varit tĂ€nkta att pĂ„visa. Resultaten har visat pĂ„ olika effekter frĂ„n de olika vĂ€varna. UtlĂ€ggning av fĂ€ltförsken har gjorts pĂ„ tvĂ„ gĂ„rdar i SkĂ„ne. Det ena försöket lades ut pĂ„ HumlegĂ„rden i Vadensjö i vĂ€stra SkĂ„ne. Det andra försöket placerades i Öllöv utanför Grevie pĂ„ BjĂ€rehalvön i NordvĂ€stra SkĂ„ne. PĂ„ humlegĂ„rden i Vadensjö finns en lĂ€tt mullhaltig morĂ€nlĂ€ttlera som hĂ„ller pH-vĂ€rdet 7,9 och i Öllöv utanför Grevie Ă€r jordtypen en mullfattig lerig sandgrovmo med ett pH-vĂ€rde pĂ„ 6,8. Försöken kom att behandla fem försöksled dĂ€r fibervĂ€var av samma fabrikat lades ut i samma miljö med temperaturloggrar placerade i centrum av varje försök för att göra mĂ€tningar en gĂ„ng i halvtimmen pĂ„ temperatur och luftfuktighet.

Denna fenomenografiska studie handlar om elevers upplevelser av lÀxa. VÄrt syfte Àr att undersöka hur elever i en klass erfar lÀxa. Resultaten frÄn undersökningen jÀmförs dÀrefter med tidigare forskning. Tidigare forskning pekar pÄ att lÀxa anvÀnds av lÀrare som ansvarstrÀning, bestraffning och ett medel för att uppnÄ uppsatta mÄl i tid. VÄr undersökning visar att elever upplever lÀxa som en trÄkig men viktig uppgift som bestÀms och kontrolleras av lÀraren.I vÄr kvalitativa undersökning har vi anvÀnt en semistrukturerad intervjuform för att ta reda pÄ 15 grundskoleelevers uppfattningar om lÀxa.

Fo?ra?ndringar i medieteknologin har mo?jliggjort att ma?nga krig och konflikter idag a?r mediebevakade och det a?r ofta ha?ndelser i krig ga?r genom journalistiken ut till medborgare. Detta medfo?r en problematik. Konkurrensen mellan medierna har ha?rdnat och ma?nga redaktioners ekonomi tilla?ter inte la?ngre att ha utsa?nda reportrar pa? plats.

I detta examensarbete undersöks elevernas upplevelser av ett klass- och Àmnesövergripande temaarbete knutet till elevernas verklighet. Avsikten Àr att utröna om eleverna upplever denna arbetsform som motiverande samt vilka faktorer som pÄverkar elevernas motivation. Forskarna, pedagogerna och styrdokumenten har sin syn pÄ vad som stimulerar lÀrande stÀmmer detta överens med elevernas syn? Det Àr trots allt eleven som ska lÀra sig mer och deras upplevelser pÄverkar deras motivation till lÀrande. Undersökningen Àr kvantitativ med kompletterande kvalitativa intervjuer av elever som utmÀrkte sig genom att vara mycket kritiska till arbetsformen. Det jag har kommit fram till i denna undersökning Àr att elevernas upplevelser av temaarbetet styrs av ett antal faktorer dÀr intresset för Àmnet och grupptillhörigheten Àr de mest dominanta motivationsfaktorerna.