Sökresultat:
19716 Uppsatser om Faktorer som pćverkar klimatet i en klass - Sida 2 av 1315
Hur ser elever pÄ Àmnet matematik? : En jÀmförelse mellan lÀrarstyrd och elevstyrd undervisning
Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka elevers reation till matematiken som Àmne i en lÀrarstyrd klass i Ärskurs Ätta samt en elevstyrd klass i Ärskurs Ätta och undersöka de skillnader som finns mellan de bÄda klasserna utifrÄn intresse och kunskap.Med hjÀlp av texter frÄn andra forskare beskrivs hur undervisning ser ut i skolan, hur undervisningen i matematik ser ut, samt hur en lÀrarstyrd kontra en elevstyrd undervisning ser ut.Empirin bestÄr av enkÀter i form av pappershÀfte som tvÄ klasser i en Ärskurs Ätta i en elevstyrd skola fick fylla i, samt i form av en elektronisk enkÀt som en klass i Ärskurs Ätta i en lÀrarstyrd skola fick fylla i. DÀrefter har en jÀmförelse mellan dessa bÄda klasser gjorts och resultaten visar att det genomgÄende positiva draget i den elevstyrda klassen var att de ansÄg matte vara roligt, ansÄg att de hade lÀtt för matte samt att deras betyg var högre jÀmfört med den lÀrarstyrda klassen. DÀremot verkar den lÀrarstyrda klassen vilja ha en större frihet i sitt kunskapshÀmtande medan den elevstyrda klassen verkar vilja ha lite mer lÀrarstyrt för att bÀttre tillÀgna sig kunskap..
Klass-D FörstÀrkare
Syftet med högskoleavhandlingen var att konstruera en klass-D förstĂ€rkare för audio med en DDXi-2161 krets frĂ„n Apogee. FörstĂ€rkaren har en digital stereoingĂ„ng för IÂČS-format. Digitalisering av en analog audiosignal sker med codec-kretsen WM8731 frĂ„n Wolfson. För att möjliggöra implementering av funktioner för digital signalbehandling av audiosignalen ingĂ„r en FPGA-krets frĂ„n Altera i systemet. GrĂ€nssnitten mellan codec-kretsen och FPGA:n samt FPGA:n och klass-D förstĂ€rkaren Ă€r beskrivna med VHDL och implementerade i FPGA:n.
Behovet av klimatreglering vid produktion av hallon i plasttunnel
Vid produktion av hallon i plasttunnel blir det lÀtt höga temperaturer varma, soliga dagar. Kombinationen höga temperatur och lÄg luftfuktighet kan orsaka vÀrme- och vattenstress samt öka angreppen av skadegörare. Syftet med arbetet Àr att göra en översikt av vilka möjligheter det finns att förbÀttra och anpassa klimatet i plasttunnlar under plantans vegetationsperiod samt utröna hur hallon (Rubus idaeus) pÄverkas av olika klimatfaktorer. Följande frÄgestÀllningar har varit vÀgledande: Vilken pÄverkan har lufttemperatur, luftfuktighet och ljusinstrÄlning pÄ hallonplantors tillvÀxt och utveckling? Hur kan lufttemperatur, luftfuktighet och ljusinstrÄlning styras och mÀtas vid odling i plasttunnel?
Temperaturoptimum för vegetativ tillvÀxt verkar skilja sig nÄgot mellan sommar- och höstbÀrande hallonsorter.
NyanlÀnd i skolan : Ett lÀrarperspektiv pÄ mottagandet av nyanlÀnda elever, samt deras förutsÀttningar för andrasprÄksutveckling i en vanlig klass.
Sverige Àr ett mÄnkulturellt land dÀr nyanlÀnda elever Àr ett vanligt inslag i skolan. Denna uppsats lyfter fram en skola dÀr det inte finns nÄgon förberedelseklass. IstÀllet placeras nyanlÀnda elever i en vanlig klass direkt frÄn skolstart. Syftet med uppsatsen Àr att belysa hur lÀrare ser pÄ dessa elevers andrasprÄksutveckling. Andra frÄgor som berörs Àr hur skolintroduktionen kan se ut, vilka förutsÀttningar som finns för andrasprÄksutveckling samt hur lÀrarnas kompetens att besvara nyanlÀnas behov ser ut.
Chefens roll i ett innovativt klimat : En studie om enhetschefens hantering av innovativt klimat i Àldreomsorgen
Ăldreomsorgen stĂ„r inför stĂ€ndiga förĂ€ndringar och i dagslĂ€get neddragningar. I Norrköpings kommun har ett projekt startats för att kunna ta tillvara pĂ„ personalens innovativa förmĂ„ga. Personalen verkar tillsammans med chefen i ett arbetsklimat som kan vara bĂ„de bra och dĂ„ligt. Klimatet kan Ă€ven prĂ€glas av om idĂ©er kan genomföras mer eller mindre enkelt. Den hĂ€r studien har gjorts för att bidra till att utöka kunskapen om enhetschefens roll i innovativa klimat i Ă€ldreomsorgen.Syftet med uppsatsen Ă€r att ta fram och sprida kunskap om enhetschefers roll i hanteringen av innovativt klimat.
Tollare med SLE-liknande sjukdom: ANA-mönster i relation till MHC klass II-uttryck
Hundrasen Nova Scotia duck tolling retriever (tollare) Àr överrepresenterad för autoimmun sjukdom med SLE-liknande inslag, immunmedierad reumatisk sjukdom (IMRD). Hos sÄvÀl mÀnniska som hund har kopplingar pÄvisats mellan autoimmuna sjukdomar och olika gener som kodar för MHC klass II. I en tidigare studie över tollare med IMRD sÄgs stark koppling till MHC klass II. I den hÀr studien har vi tittat nÀrmare pÄ hundar med IMRD som Àr positiva för antinukleÀra antikroppar (ANA) och studerat eventuella kopplingar mellan immunofluorescens mönster och MHC klass II-generna. Hundarna har delats in i undergrupper utifrÄn om de haft ett kornigt eller homogent mönster vid positivt ANA.
Klassrumsklimat
Mitt syfte med detta arbete Àr att ta reda pÄ hur skolan tolkar begreppet klassrumsklimat. Jag vill undersöka hur elever och pedagoger arbetar för att pÄverka klimatet och om de kan se nÄgra förÀndringar. Som metod har jag valt kvalitativa intervjuer med pedagogerna i tvÄ femteklasser och kvalitativa gruppintervjuer/samtal med eleverna i samma klasser. I resultatkapitlet presenteras intervjuerna under rubrikerna klass 5b och 5a och under var rubrik i följande ordning: pedagog, killar, tjejer. Jag har kommit fram till att ett aktivt och engagerande arbete med klassrumsklimatet ger en trygg elevgrupp.
Faktorer som pa?verkar sjuksko?terskors triagearbete pa? akutmottagningar
Bakgrund: Triage anva?nds fo?r att bedo?ma och prioritera patienter. Vanligast sker detta av sjuksko?terskor pa? akutmottagningar. Sjuksko?terskorna som arbetar med triage har en sva?r uppgift att se till att ra?tt hja?lp kommer till ra?tt patient.
GruppstÀrkande övningar: en undersökning i syfte att frÀmja
kÀnslan av gemenskap i en klass
Vi ville med vÄr undersökning försöka frÀmja kÀnslan av gemenskap i en klass med hjÀlp av gruppstÀrkande övningar. KÀnslan av gemenskap i en klass anser vi ha stor betydelse för elevens och klassens utveckling bÄde socialt och akademiskt. Genomförandet skedde i tre olika klasser pÄ tvÄ skolor i Är 3 och 4, med sammanlagt 54 elever. Under den sju veckor lÄnga praktiken genomförde vi i varje klass sex övningstillfÀllen med flera övningar dÀr en övning var Äterkommande vid varje tillfÀlle. För att fÄ fram resultatet av övningstillfÀllena anvÀnde vi oss av observationer och intervjuer.
"Det ska fungera socialt och sprÄkligt" : NÄgra lÀrares syn om modersmÄlsundervisning och andrasprÄksinlÀrning.
Vi lever i ett mÄngkulturellt samhÀlle och i dagens skola möter lÀrare mÄnga elever frÄn olika lÀnder. Elever Sverige fÄr gÄ i en internationell klass för att kunna lÀra in ikapp sina jÀmnÄriga kamrater som har svenska som sitt lÀrare medverkar. Fem av dessa lÀrare Àr Sva syfte att ta reda pÄ vilka faktorer som kan pÄverka andra under intervjuerna har diskuterats och analyserats utifrÄn tidigare forskning och visar bland annat att modersmÄlsundervisning Àr gynnsam för elevers andrasprÄksutvecklin finns andra faktorer som pÄverkar andrasprÄkselevers inlÀrning och dessa Àr den sociokulturella bakgrunden (förÀldrar, utbild kultur), elevers bakgrund och tidigare erfarenheter samt hur organiseringen av undervisningen ser ut..
Kammararytmi hos hund : behandling ? nÀr och med vad?
VentrikulÀra takyarytmier Àr den vanligaste typen av rytmrubbningar hos hundar.
VentrikulÀra extraslag (VES), nÀr depolarisationen utgÄr frÄn kammaren, Àr den mildaste formen. Flera VES pÄ rad med en hög hjÀrtrytm kallas ventrikulÀr takykardi (VT) och kan
utvecklas till livshotande kammarflimmer (VF) dÄ inget blod pumpas ut i kroppen.
Arytmier upptÀcks normalt vid en klinisk undersökning med auskultation följt av elektrokardiografi (EKG). Dessa korta tre-minuters avlÀsningar kan identifiera en arytmi om
den Àr vanligt förekommande. Allt vanligare blir anvÀndningen av 24-timmars ambulatorisk elektrokardiografi (AEKG) som lÀser av hjÀrtrytmen under ett helt dygn. AEKG Àr mycket anvÀndbar för att upptÀcka oregelbundna arytmier.
Ă ldersintegrerad skola, Ur elevperspektiv
NÀr folkskolan infördes i Sverige Är 1842, fanns det ingen klassindelning. Den vanligaste förekommande modellen var att flera Äldrar gick i samma klassrum, med en lÀrare. Det Àr alltsÄ inget nytt pÄfund att barn av olika Äldrar med en gemensam lÀrare undervisas i ett och samma klassrum. Men Äldersintegrerade klasser har blivit allt mer vanligt i den svenska skolan sedan den pÄ nytt introducerades i slutat av 1970-talet. Man rÀknar med att Är 2001 gÄr drygt 30%elever i de lÀgre Äldrarna i en Äldersintegrerad klass sina första skolÄr.
Status i sitcoms : En klass- och genusanalys av Two and a Half Men och The new Adventures of Old Christine
Syftet med undersökningen Àr att genomföra en jÀmförande klass- och genusanalys av tvÄ stycken situationskomedier: Two and a Half Men och The new Adventures of Old Christine.Vi undersöker vad som genererar status i de tvÄ serierna och om detta skiljer sig nÄgot serierna emellan. Vi kommer bland annat fram till att egenskaper som ett lyckat Àktenskap och god ekonomi Àr statusbringande medan ett misslyckat Àktenskap istÀllet lÀtt genererar lÄg status..
NyanlÀnd i skolan ("Man mÄste börja frÄn början") : Ett lÀrarperspektiv pÄ mottagandet av nyanlÀnda elever, samt deras förutsÀttningar för andrasprÄksutveckling i en vanlig klass
Sverige Àr ett mÄngkulturellt land dÀr nyanlÀnda elever Àr ett vanligt inslag i skolan. Denna uppsats lyfter fram en skola dÀr det inte finns nÄgon förberedelseklass. IstÀllet placeras nyanlÀnda elever i vanliga klasser direkt frÄn skolstart. Syftet med uppsatsen Àr att belysa hur lÀrare ser pÄ dessa elevers andrasprÄksutveckling. Andra frÄgor som berörs Àr hur skolintroduktionen kan se ut, vilka förutsÀttningar som finns för andrasprÄksutveckling samt hur lÀrarnas kompetens att besvara nyanlÀndas behov ser ut.
Fria eller f?lla?
Syfte: Syftet med denna uppsats ?r att genom att analysera r?ttsfall
unders?ka vilka huvudsakliga faktorer som p?verkar revisorer
och redovisningskonsulters ben?genhet att anm?la misst?nkt
penningtv?tt.
Fr?gest?llning: Vilka faktorer ligger fr?mst bakom en revisor/
redovisningskonsults ben?genhet att anm?la misst?nkt
penningtv?tt?
Metod: Kvalitativ metod. Dokumentanalys.
Slutsats: Sammanfattningsvis visar den h?r studien att de fr?msta
faktorer som p?verkar en revisor eller redovisningskonsults
ben?genhet att anm?la misst?nkt penningtv?tt fr?mst beror p?
kundrelationer samt erfarenhet..