Musiken som kompositör och regissör är en uppsats om hur vi som utövande sångare och kompositörer omedvetet verkar i en tradition som har sina rötter i en kompositionsteknik och estetik som hade sin storhetstid för tre till fyrahundra år sedan, nämligen affektläran.Som bas för min undersökning ligger min egen komposition, operan ?Post office?, med ettlibretto baserat på Charles Bukowskis roman med samma namn. Operan är komponerad utan att jag hade någon som helst kännedom om affektläran, och jag ställer därför frågan om jagomedvetet har komponerat utifrån en tradition som går tillbaka till 1600- och 1700-talet. Jaghar använt mig av en analysmetod där jag väljer ut vissa stycken ur operan, vilka sedan haranalyserats textligt och musikaliskt utifrån affektlärans tekniker. Jag har även med hjälp av en observation av ett antal sångare, som fått framföra delar av min opera, undersökt om det retoriskt-gestiska agerandet i barockens opera omedvetet kan leva kvar hos dagens sångare.

När ett haveri inträffar uppstår direkt en mängd olika kostnader i form av underhållsinsatser, reparationsmaterial och administrationsinsatser. Utöver dessa kostnader förloras även de intäkter som maskinen genererar samt täckningen för de fasta och rörliga kostnaderna. Alla dessa kostnader skall täckas av de värdeskapande enheterna på företaget och påverkar det finansiella resultatet negativt. För att förbättra ett företags lönsamhet ökas antingen intäkterna eller så reduceras kostnaderna. Trots detta är det för många företag okänt hur stor kostnaden faktiskt är då en maskin står stilla.Arbetets uppdragsgivare är Konecranes Machine Tool Service (MTS), ett företag som erbjuder underhållstjänster och underhållslösningar till företag inom verkstadsindustrin.

I förskolan finns det två yrkeskategorier, barnskötare och förskollärare. Förskolan har blivit en egen skolform som fått egen läroplan som reviderats och fått tydligare riktlinjer för förskollärare och arbetslag. Som en följd av detta har kraven på personalen höjts. Med utgångspunkt i begreppen identitet och kompetens samt i identitetsteorier vill vi försöka närma oss en förståelse för hur de båda yrkeskategorierna ser på sin egen och varandras yrkesroll och kompetens. Vi undrar också hur de tänker kring förskolans framtid, kommer det fortsatt att finnas två yrkeskategorier i förskolan? För att få syn på detta har vi gjort en kvalitativ studie och för att samla in vår empiri valde vi att göra halvstrukturerade intervjuer.

Våld i nära relation är ett samhällsproblem och ett folkhälsoproblem. Mörkertalet gällande antalet drabbade är stort. Arbete för att stötta utsatta har funnits i årtionden men för att komma till rätta med problematiken behöver våldsutövarna ändra sitt beteende. Studien syftar till att undersöka vad som motiverar män att vilja påbörja och fortsätta ett förändringsarbete rörande våldsproblematik i nära relation. En kvalitativ undersökning utfördes genom enkäter distribuerade av Utväg Skaraborg till män som i deras verksamhet fick stöttning i förändringsarbete.

Frågan om hur och när ett bindande avtal uppstår mellan två parter är en praktiskt viktig fråga i affärslivet. Den svenska avtalslagen behandlar ingåendet av avtal enligt anbud-acceptmodellen men inte de många andra modeller som kan ge upphov till avtalsbundenhet. Dessa modeller har istället fått utvecklas och preciseras i rättspraxis och doktrin. Syftet med uppsatsen är att undersöka under vilka förutsättningar bindande avtal kommer till stånd i den svenska rätten och samtidigt översiktligt diskutera hur den framtida svenska avtalsrätten bör se ut.Uppsatsen behandlar den svenska avtalsrätten men analyserar även i stor utsträckning material från övriga nordiska länder. Detta eftersom lagstiftningen i dessa länder vad gäller allmän avtalsrätt uppvisar stora likheter.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka ensamkommande flyktingungdomars sociala nätverk i Sverige, samt vad de upplever kan försvåra respektive främja upprättande av sociala nätverk. I studien användes kvalitativ metod och semi-strukturerade intervjuer genomfördes med fem ensamkommande flyktingungdomar i åldrarna 17-18. Under intervjuerna använde vi oss av visuell elicitering i form av en nätverkskarta. Det empiriska materialet analyserades med social nätverksteori, socialantropologisk nätverksteori, Robert Putnams distinktion i överbryggande respektive sammanbindande socialt kapital samt rasifieringsteori. Resultatet pekar på att samtliga ungdomar i föreliggande undersökning har ett socialt nätverk i Sverige som de kan vända sig till för såväl känslomässigt som praktiskt stöd. Deras sociala nätverk består främst av professionella vuxna samt ungdomar av samma etnicitet som dem själva, alternativt annan etnicitet än svensk.

??Uppsatsen syftar till att göra en genuskritisk undersökning av en text Att göra lärandet synligt i vilken Reggio Emilias filosofi presenteras. Med hjälp av feministisk poststrukturalism, diskursanalys och dekonstruktion har jag i materialet kunnat identifiera en stark särartsdiskurs om kön, som bygger på två könskategorier, flickor och pojkar, som är ömsesidigt uteslutande och varandras motsatser. Trots att man inom Reggiodiskursen ofta betonat en konstruktionistisk kunskapssyn och hur ?alla barn är kompetenta och intelligenta? om de bara får vistas i intelligenta lärandemiljöer framstår synen på kön som essentialiserande.

Servant leadership är ett begrepp som visar potential inom ledarskapsforskningen, framförallt för att förklara meningsskapande ledarskap, hur ledaren leder sig själv samt hur ledarskap kan accepteras utan auktoritet. Problemet är att forskningen hittills varit alltför okritisk. Begreppets validitet har bevisats i kvantitativa mått, men dess implikationer för själva ledarskapsutövandet eller ledaren är oklara.Syftet med uppsatsen är att testa begreppet servant leadership som verktyg för ledarskapsstudier. Kan begreppet konkretiseras och mätas? Kan man vara säker på vad man mäter? För att besvara dessa frågor omfattar uppsatsen en granskande litteraturstudie och en tillämpande fallstudie i tre delar.Resultaten antyder att begreppet servant leadership kan brista i precision och tillförlitlighet.

I aktuellt arbete undersöks nya metoder och tekniker som kan användas för att skapa användarvänlig design i mobila enheter. Det har efterfrågas metoder och verktyg för att kunna skapa användarvänlig design i mobila gränssnitt, då det finns ett behov inom detta unga område som binder samman mobila gränssnitt, användarvänlighet och design. Därför har teorier studerats som behandlar områden inom interaktionsdesign och exempelvis innehållande användarvänlighet, skrivna av inflytelserika interaktionsdesigners som Alan Cooper . En sammanställning av designprinciper och användarvänlighetsprinciper baserades på en omfattande litteraturstudie, och har härefter lätt fram till en operationalisering som i undersökningen bildar, agerar och definieras som ett designverktyg. Detta verktyg har funktionaliteten att utgå från ett webbaserat gränssnitt och med hjälp av verktyget kan designern få hjälp att omforma detta till ett gränssnitt för mobila enheter.

Denna studie hade som syfte att ta reda på om skiftarbetarna på ett större företag inom tillverkningsindustrin följer riktlinjerna för frukt och grönt och fisk enligt Livsmedelsverket (2013b) när det gäller kostvanor och vad de skulle önska för hjälp eller förutsättningar för att kunna förändra om de anser sig behöva det. Detta utifrån att det kan vara svårt att själv genomföra en förändring av sina kostvanor.Utefter en enkätundersökning och två fokusgruppsintervjuer blev resultatet gällande respondenternas kostvanor att dessa speglar svenskarnas i stort. Deras konsumtion av fisk, frukt och grönt ligger under de fastställda rekommendationerna men på samma nivå som resten av befolkningen. Gällande antal mål per dag hos respondenterna nådde nästan hela gruppen upp till rekommendationerna, men det går tyvärr inte att utläsa vilka måltider det rör sig om. När det gällde hjälp och förutsättningar för att kunna förändra sina kostvanor så önskade de tillgång till nyttig mat till ett bra pris, bland annat i restaurangen på arbetsplatsen men även i automaterna.

Denna studie är inriktad på hur utagerande barn bemöts i förskolans verksamhet. Forskning visar att om pedagoger har svårt att hantera och stötta de utagerande barnen under de tidigare åren som i förskolan, så löper de en större risk att fortsätta med beteendeproblem i vuxen ålder. För att uppnå syftet med studien valde vi att göra ett utvecklingsarbete som ska resultera i en verksamhetsanpassad handlingsplan. Dessa frågeställningar är utgångspunkten för studien; - Vilka kunskaper bör en pedagog ha i möte med utagerande barn? - Hur kan pedagoger anpassa den pedagogiska verksamheten utifrån det utagerande barnets behov? Daniel Stern och Lev Vygotskij är två teoretiker som ingår i denna studie. Daniel Stern har bidragit till bilden av det kompetenta barnet samt att han har försökt att belysa vad som händer i barnets inre, hur barnet uppfattar sig själv och omvärlden. Lev Vygotskij lade grunden till det sociokulturella perspektivet, då hans ide var att barns utveckling sker i samspel med sin omgivning.

Uppsatsen strävar efter att utveckla kunskap om sambandet mellan förskollärares didaktiska ingripanden och förskolebarns möjligheter till att kreativt utforska och uttrycka musik. Undersökningen utgår från ett kulturpsykologiskt perspektiv som betonar interaktionen och det individuella kreativa prövandets betydelse för det musikaliska lärandet. Förskolebarns musikaliska utveckling påverkas av förskollärares musikaliska kompetens och didaktiska förmåga att uppfatta och stödja barns egna musikaliska uttryck. För att kunna observera barn och pedagogers förhållningssätt till spontant kreativt musikskapande, erbjöd jag tre pedagoger och deras barngrupper en överraskning, en resväska fylld med ordinära och hemgjorda rytminstrument som jag kallat den hemliga lådan. Metoden gav mig också möjligheter att utforska musikdidaktiska alternativ till förskolans traditionella musikverksamhet, de gemensamma och vuxenstyrda sångsamlingarna.

Denna uppsats berör gymnasielärares förväntningar på sina elever samt hur dessa lärarförväntningar formas och förmedlas. Sex gymnasielärare har intervjuats om deras förväntningar på sina elever. Mycket av den tidigare forskningen har fokuserat på processen kring formandet av lärarförväntningar samt vilka implikationer lärarförväntningar kan ha för eleverna. I denna studie fokuseras de faktorer som förväntningar kan grundas på samt vilka förväntningarna är och hur de förmedlas, ur ett lärarperspektiv. Denna studie stödjer tidigare resultat om att lärarförväntningar kan delas in i kategorier utifrån om de är positiva eller negativa samt precisa eller felaktiga.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur första världskrigets utbrott framställs i svenska historieläromedel riktade till gymnasiet. Undersökningen fokuserar dels på vad som framställs som en orsaker till krigsutbrottet och jämför detta med modern historisk forskning,dels undersöks hur dessa framställningar kan tänkas bidra till att utveckla elevers historiemedvetande. Uppsatsen baserar sig på en kvantitativ och kvalitativ närläsning av sju nyare läromedel och är tänkt som en uppföljning av en liknande undersökning som historikerna Anders Florén och Stefan Hjartarson genomförde i slutet av nittonhundrasjuttiotalet. Framställningarna undersöks bland annat med hjälp av deras tre analytiska begrepp balans, sanningshalt och relevans. Analysen fokuserar på läromedlens tilltal, huruvida det är tvärsäkert eller öppnar för vidare diskussion och eftertanke. Dessutom undersöks vilken av de inblandade nationernasom framställs som mest aktivt bidragande till krigsutbrottet. Undersökningen kommer fram till att läromedlens framställningar i mycket stor utsträckning präglas av ett ?auktoritärt? tilltal där det finns mycket lite plats för fruktsam tvekan, vilket skulle kunna stimulera till eftertanke hos eleven.

Syftet med denna studie är att undersöka hur olika storlekar på modeller i reklamsammanhang påverkar köplusten hos konsumenter. Utifrån kriterierna reklam, kroppsideal och kroppens verklighet har vi utvecklat en teoretisk modell för att få en klarare bild av relationen mellan dessa tre. Vi lägger fokus på att undersöka om konsumenter föredrar att identifiera sig med modeller eller hellre ser dem som ett ideal. Vi har i undersökningen avgränsat oss till såväl kvinnliga modeller som konsumenter. För att undersöka detta har vi valt att använda oss av experiment och fokusgrupper som består av kvinnliga respondenter i åldersgrupperna 17-35.