Fenomenet som studerades var heterosexualitet som norm utifrån en vårdvetenskaplig teoretisk referensram där vårdrelationen utgjorde den studerade kontexten. Syftet med studien var att skapa ökad förståelse för hur heterosexualitet som norm påverkar vårdrelationen. Metoden som tillämpades var litteraturstudie och en kvalitativ innehållsanalys utfördes utifrån sju utvalda vetenskapliga artiklar. Resultatet pekade på sjuksköterskans oförmåga att upprätta en god vårdrelation. Problem uppkom på grund av sjuksköterskans osäkerhet och oförmåga att agera professionellt.

The aim of this study is to investigate how 20 children discusses norm breaking based on a children?s book with a focus on following questions:How do the children discuss norms based on the children?s book?Are there differences in opinions and comments between children with Swedish as their first language and children with Swedish as a second language, and if so, which ones?The investigation is based on four discussions of children?s literature, which are a method Chambers (2004) means enable the children to put their thoughts and feelings about the book into words.The theoretical frame of the study is founded on post-structuralism feminism and particularly Butler (Ambjörnsson, 2010) and Davies (2003) theories about gender and gender roles.The investigation shows, among other things, that the children are basing their discussions on the norms accepted by the society. But it also shows that there are differences in the way that the children with Swedish as a first language and Swedish as a second language discusses norm breaking. .

Blomkvist, Kristian & Johansson, Patrik (2009). OB-förskolan ? en avvikare? En studie av diskurserna inom en ovanlig arena. Lärarutbildningen: Malmö högskola. En OB-förskola har öppet årets alla dagar, och erbjuder förutom dagtidsverksamhet också barnomsorg under vad som brukar betecknas som obekväma tider; kvällar och helger. Undersökningen tar avstamp i att OB-förskolan utgör en avvikare från normen av vad barn bör göra på kvällar och helger.

Studiens syfte är att få en förståelse för hur barn i åldern 9-12 år och föräldrar, bosatta i urbana miljöer, resonerar kring och organiserar sin vardag i fråga om barns rörelsefrihet och fysiska aktivitet i den byggda miljön, samt hur detta ger sig uttryck på barnets upplevda och faktiska rörelsefrihet och fysiska aktivitet. För att få en så nyanserad bild som möjligt har jag byggt studien kring ett flertal metoder; enkäter med både fasta och öppna svarsalternativ till föräldrar, aktivitetsdagböcker, intervjuer med fem barn och deras respektive föräldrar, deltagande miljöobservationer samt två tjänstemannaintervjuer. Resultaten indikerar att föräldrar som upplever den byggda miljön som otrygg och osäker skänker en liten tillåten rörelsefrihet till sina barn, vilket i sin tur gör barnet mindre fysiskt aktivt. Det är viktigt att göra åtskillnad mellan faktisk och tillåten rörelsefrihet då dessa två sällan överensstämmer. Det visade sig att föräldrar kan hantera konflikten mellan den byggda miljön och barns rörelsefrihet och fysiska aktivitet genom bl.a.

Idag är debatten om läxor vanligt förekommande i såväl skolans sfär som i media och inom politiken. Dessa debatter kan ses som ett sätt att skapa en normalitet, och en strävan efter att få fler att ansluta sig till de olika parternas uttalade uppfattningar om läxans förekomst. Tillsammans med denna debatt utgör läroplanen några av de normer som skolans aktörer ska förhålla sig till gällande läxorna. Trots att läxan inte nämns i läroplanen så lever läxan vidare och vi väljer därför att betrakta läxan som en norm, som följs av inte bara skolans aktörer och eleverna utan även av föräldrar. Även fast läxan i huvudsak berör eleven anser vi att elevernas talan om läxor inte representeras i de debatter som förs, och vi undrar därför; var är elevernas talan om läxor?Vi har därför valt att anta ett elevperspektiv och använder oss av en diskursanalytisk ansats för att förmedla deras uppfattningar om läxor.

The purpose of this study was to find out whether young women´s conceptions on femininity are based on school culture or other possible factors. The theory chosen for this study is the sociological perspective. A theory where sociologists such as Emile Drukheim, Talcott Parsons and Pierre Bourdieu are all prominent. The discussion links to Habitus and their theories on social, cultural and collective groups. A qualitative method has been used.

The purpose of this study is to understand how the school manages to question norms, and in doing so might prevent its students from being subjected to discrimination and other degrading treatment. This has been done with a focus on how gender related norms are represented, reproduced and questioned in children?s fictional literature. Two methods have been used; a survey and an literary analysis. The survey was conducted on primary school teachers with the intent to collect information related to their thoughts when choosing books to use in their classrooms, and also to source commonly used fiction.

SammanfattningEn konstruktör stöter ofta på detaljlösningar i betongkonstruktioner för vanligtåterkommande konstruktionsdelar. Trots att detaljerna ofta är likvärdiga tillutseendet så skiljer sig utformningen på detaljerna. Detta för att den gällandenormen, Eurokod 2, inte specificerar vilken lösning som är den bästa utanlämnar lösningen öppen för konstruktören att tolka. För att arbetet med dessadetaljer ska kunna utföras på ett enhetligt sätt samt för att säkerställa attutformningen sker korrekt enligt gällande norm krävs en tydligberäkningsgång med tillhörande typdetaljer för konstruktören att följa. Syftetmed denna studie har varit att ta fram armeringsutformning för olika slagstypdetaljer av platsgjutna betongkonstruktioner med tillhörandeberäkningsgångar samt hänvisningar till gällande norm.

This master thesis aims to examine the process of indexing fiction when it comes to area of sexuality and gender identity. The empiric work that forms the basis of the thesis are three investigations:(a) examining the current status of indexing fiction within the catalogues of six Swedish medium-sized libraries;(b) interviewing librarians who allocate the subject headings; and(c) an analysis of the Swedish subject heading system Att indexera skönlitteratur.This will be concluded with an analysis of the gathered material through queer theoretic standpoint with the help of critical classification and its inclusion through separation, and marginalization where subjects that differs from the norm is included but only by being separated from the norm, or ignored totally. This will show that there are similarities with how different groups get treated within the classification systems and how they are treated in subject heading indexing. An example of this in Att indexera skönlitteratur is that heterosexuality never is mentioned in the subject heading but is always present as the silent norm, while gender identity is marginalized through exclusion of the subject heading, and related words are instead being included under sexual identity..

Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie är undersöka simkunnigheten för elever i årskurs 6 samt att jämföra elevers skattade och faktiska simförmåga utifrån kunskapskravet för simning i Lgr11.1. Hur stor andel elever skattar sig som simkunniga?2. Hur stor andel elever är simkunniga enligt observation?3.

I detta arbete undersöks en grupp ungdomars attityder till skrivet och talat ungdomsspråk utifrån dialoger i två textutdrag ur ungdomsboken Sandor slash Ida (Kadefors 2009). Syftet har dels varit att undersöka huruvida det fiktiva ungdomsspråket i ungdomslitteraturen är verklighetsförankrat eller inte, dels att försök spåra ungdomarnas upplevda och faktiska normer kring sitt eget talspråk. För att kunna mäta/jämföra det fiktiva ungdomsspråket i textutdragen mot informanternas språk har kategorin fiktiv norm tillförts. Undersökningen har gjorts utifrån kvalitativ etnografisk metod och har bedrivits i form av ett mellanting mellan aktionsforskning och deltagande observation som ett led i informanternas ordinarie svenskundervisning. Informanterna har i tre olika grupper diskuterat språket i textutdragen.

The purpose of this study is to find out which attitudes, norms and values exists about lesbian, gay, bisexual, and transgender (LGBT) families in preschools. Based on five qualitative interviews with teachers that work at a LGBT-certified preschool and one that is active in their work with norm critical pedagogy. To be able to fulfil my purpose of this study I concentrated on why these teachers believed that it was of importance to counter society?s heteronormativity, to prevent discrimination and mistreatments towards children and their LGBT parents in preschool. I wanted to find out what the teachers thoughts were on the concept of what a family is and how the diversity of families is shown in the preschools material and pedagogy.When I analysed the results of my qualitative interviews I used queer theories that include heteronormativity and norm critical pedagogy.

The purpose of this study is to understand how the school manages to question norms, and in doing so might prevent its students from being subjected to discrimination and other degrading treatment. This has been done with a focus on how gender related norms are represented, reproduced and questioned in children?s fictional literature. Two methods have been used; a survey and an literary analysis. The survey was conducted on primary school teachers with the intent to collect information related to their thoughts when choosing books to use in their classrooms, and also to source commonly used fiction.

The honour norm is strong within the Middle East but is scattered all over the world. As a result of immigration, the honorary context has become more established in Sweden. Violence, committed in the name of honour, is commonly executed by male family members. Thus, young men are forced, in some degree, to participate in the oppression and control of their sisters. Violence exercised in the name of honour, can be traced back to the patriarchal family system in which woman are subordinate to men.

Vår studie syftar till att få insikt i hur det kan vara att som kvinna bryta från den obligatoriska heterosexualiteten i en specifik kontext i Indien, nämligen Mumbai. Vi har under vår fältstudie i Mumbai intervjuat 9 personer. Dessa informanter definierar sig alla som något annat än heterosexuella, och alla utan en informant är kvinnor och urvalet består av olika ålder, bakgrund, religion, klass osv. Utifrån ett intersektionellt samt poststrukturalistiskt perspektiv gör vi en ansats att problematisera de maktförhållanden som kvinnorna möter i sin vardag. Den heterosexuella matrisen syftar till att beskriva hur heterosexualiteten upprätthålls och ses som ?den normala sexualiteten?.