Smärta är det vanligaste symtomet som individer söker medicinsk hjälp för. Ökas kunskapen om hur personer hanterar sin långvariga smärta i det dagliga livet förbättras också hälso- och sjukvårdspersonalens möjlighet att ge stöd och råd. Smärta är en obehaglig sensorisk och emotionell upplevelse i samband med faktisk eller potentiell vävnadsskada eller beskrivs i termer av sådan skada. Långvarig smärta handlar om icke-maligna tillstånd då smärta upplevts i minst tre månader alternativt sex månader. Syftet med studien var att belysa hur personer upplever långvarig smärta.

EU beslutade 2002 om en särskild beskattningsanordning i syfte att undanröja konkurrenssnedvridningar vid försäljning av elektroniska tjänster. Frågetecken om var eller av vem som moms ska erläggas kan ibland uppstå. Förvaltningsrätten och regeringen har gjort olika bedömningar beträffande mervärdesskatteskyldighet för två svenska företag vars tjänster varit underkastade moms i andra länder. Medan förvaltningsrätten dömde företag A att betala mervärdeskatt befriade regeringen företag B från mervärdebeskattning.Syftet är att utreda hur skattskyldighet beträffande samma elektroniska tjänster kan uppkomma i olika medlemsländer samt om de som tillhandahåller dessa tjänster säljer till eller ifrån fasta etableringsställen eller om de är att betrakta som återförsäljare.Varför samma skattskyldighet uppkommer i olika medlemsländer kan delvis härledas till de avvikelser som finns mellan svensk rätt och EU-rätt beträffande innebörden av de olika begrepp som används för att beteckna momsredovisningsskyldiga. Det kan även bero på den vaga och vida definition som begreppet elektroniska tjänster innefattar samt de skillnader som finns mellan språkversionerna beträffande vad som ska anses omfattas.Tillhandahållare av elektroniska tjänster ska erlägga mervärdeskatt i det land där köparen har sätet för sin ekonomiska verksamhet eller där det fasta etableringsstället finns till vilka tjänsterna tillhandahålls.

This paper explores the emic use of ?Internet trolls" and trolling behaviour in one specific Internet community. The findings are compared with, and put in relations to the conventional definition of Internet-trolls as individuals who deliberately, typically anonymously, antagonize other users of online common spaces.A forum dealing with matters of relationship issues in the Swedish online community Message Board of Familjeliv.se, was the subject of field-work that provided the basic empirical material for the research; three comparable threads on the subject of infidelity. These could all be said to contain suspected trolling, and such suspicions were also ascribed participants throughout the discussions. The analysis was undertaken mainly in terms of quality of narrative, performance and interaction.A comparative method and a genre analysis out of a holistic and functionalistic perspective is used to shed some light on how forum participants organize themselves and steer narratives towards desired outcomes.

"Livet efter gymnasiesärskolan" är en intervjuundersökning med två årgångar elever som tagit studenten 2012 och 2013 från något av de fem erbjudna nationella programmen på gymnasiesärskolan inom Jämtlands gymnasieförbund (JGY). Syftet med studien var att närmare undersöka hur boendesituation, sysselsättning och ekonomiska villkor ser ut efter avslutade gymnasiestudier för avsedd målgrupp.Intervjusvaren visar faktisk fördelning av sysselsättningsform, könstraditionella yrkesval och samstämmighet mellan sysselsättning och genomgångna gymnasieprogram. Studien omfattar frågor och svar om boende, nuvarande sysselsättning och om eventuell anställningsform samt förslag till eventuella förändringar av nuvarande livssituation. Studien tar sin utgångspunkt i semi- strukturerade intervjuer med fyrtiofem avgångselever från något nationellt gymnasiesärskoleprogram inom upptagningsområdet för JGY. Samtliga intervjuer utfördes en och en via personliga möten och i vissa fall, då intervjupersonen önskat så, via telefon.Resultatet visar att informanterna förutom de sju som vid tidpunkten för studien var arbetslösa trivdes med sin nuvarande sysselsättning.

M?let f?r den svenska digitaliseringspolitiken ?r att Sverige ska bli fr?mst i v?rlden p?? att nyttja digitaliseringens m?jligheter. Ambitionen ?r s?ledes att ?ka inslaget av automation inom den digitaliserade f?rvaltningen, genom att bland annat automatisera fler beslutsprocesser inom den offentliga f?rvaltningen. Det ?r ett m?l som medf?r en i allt h?gre grad digitaliserad v?lf?rd.

Friytande bilpooler tillåter envägsresor med start och slut vid vilken parkeringsplatssom helst inom ett avgränsat driftområde, vanligen en stadskärna. Till skillnadfrån traditionella bilpooler, vari bilar alltid ska återlämnas där de hämtats, finns riskatt fordon blir olämpligt fördelade. Driftoptimering genom dynamisk prissättning utvecklades i detta arbete med målet att möjliggöra ett kostnadsffektivt sätt att säkerställa tillgänglighet av fordon, och därmed lönsamhet, i friytande bilpooler.Två modeller för dynamisk prissättning utvecklades, samt implementerades i en prototyp av en IT-lösning för friytande elbilspooler. Grunden till den första modellenutgjordes av en verifierad modell för kostnadsminimering av stationsbaserade bilpooler med envägsresor. Modellen är baserad på MILP och hämtades ur Alvina Keksavhandling Decision support tools for carsharing systems with exible return time and stations (2006).

Detta arbete handlar om vad ett va?letablerat fo?retag skulle kunna go?ra med sitt restmaterial. Vi vet att det idag finns en ma?ngd fo?retag som jobbar fo?r att minska sitt restmaterial och ha?r presenteras fo?rslag pa? vad man kan go?ra med det som a?nda? uppkommer. I arbetet presenterar vi fo?rst hur vi ga?tt till va?ga fo?r att samla in va?r information, alltsa? hur va?r forskning gjorts.

Kunskap a?r idag en av de absolut viktigaste konkurrensfo?rdelarna hos ett fo?retag. Fo?r att kunna anpassa sig snabbt och flexibelt till kundernas och marknadens sva?ngningar ma?ste fo?retagen kunna agera snabbt. Processer, produkter och arbetssa?tt skall snabbt kunna fo?ra?ndras, allt fo?r att inte konkurrenten skall hinna fo?re.

Bakgrund och problem: H?llbarhet och h?llbar utveckling ?r idag ett aktuellt ?mne i samh?llet och d?rmed aktuellt f?r f?retag i deras redovisning. Transportbranschen har en stor negativ p?verkan och av denna anledning ?r det intressant att studera hur f?retag inom branschen redovisar. Vidare visar tidigare forskning p? att f?retag anv?nder Impression management strategier i sin redovisning f?r att gynna sina prestationer vilket minskar transparensen mot intressenter.

Problem: Har arbetet för hållbar utveckling inletts och i vilken grad främjas den i kommunikationen mellan lärare och student på Handelshögskolan vid Umeå Universitet?Syfte: Syftet med denna uppsats är att övergripande avbilda hur implementeringen av hållbar utveckling i undervisningen på Handelshögskolan vid Umeå Universitet. För att avbilda studieobjektets verklighet så väl som möjligt kommer vi undersöka ett antal delsyften; om vad som kommunicerats, hur det kommunicerats och hur relevant kommunikationen uppfattas i undervisningen. Detta kommer undersökas genom att titta på lärares uppfattning för att jämföras med hur studenterna uppfattar implementeringen av vår problem formulering.Teori: Teorikapitlet har sin grund från vetenskapliga arbeten och är baserad på tre teorier. En teori handlar om hur man strukturerar arbete för hållbar utveckling i en universitets kontext.

Bakgrund Trycks?r ?r en vanlig v?rdskada inom slutenv?rden och leder till ?kat lidande f?r patienter samt h?gre v?rdkostnader. Trots grundade riktlinjer forts?tter trycks?r att uppst?, vilket belyser behovet av att f?rst? hur det preventiva arbetet genomf?rs i det kliniska arbetet. Sjuksk?terskor har en central roll i att f?rebygga trycks?r genom riskbed?mning, hudinspektion utf?ra f?rebyggande omv?rdnads?tg?rder Syfte Att beskriva sjuksk?terskors erfarenheter av omv?rdnads?tg?rder f?r att f?rebygga uppkomsten av trycks?r inom slutenv?rden Metod Studien genomf?rdes som en kvalitativ litteratur?versikt.

Smärta är det vanligaste symtomet som individer söker medicinsk hjälp för. Ökas kunskapen om hur personer hanterar sin långvariga smärta i det dagliga livet förbättras också hälso- och sjukvårdspersonalens möjlighet att ge stöd och råd. Smärta är en obehaglig sensorisk och emotionell upplevelse i samband med faktisk eller potentiell vävnadsskada eller beskrivs i termer av sådan skada. Långvarig smärta handlar om icke-maligna tillstånd då smärta upplevts i minst tre månader alternativt sex månader. Syftet med studien var att belysa hur personer upplever långvarig smärta.

Spra?kbruk inneha?ller till stor del konventionaliserade spra?kliga mo?nster. Det kan handla om specifika ord, mer eller mindre fasta eller kompositionella flerordsenheter, hela yttranden eller grammatiska strukturer. En god ka?nnedom av dessa spra?kliga mo?nster ho?jer graden av idiomaticitet i spra?kanva?ndningen.

Den h?r uppsatsen fokuserar p? de sociala praktiker och processer som g?r kvinnor som pekas ut som "missbrukare" till de andra och har som ?vergripande syfte att bidra med kunskap om andrefiering. Mer specifikt unders?ks framst?llningar av kvinnor som pekas ut som "missbrukare" i LVM-domar och hur domarna bidrar till andrefiering av "missbrukare". Genom att unders?ka hur kvinnor som anses vara i behov av tv?ngsv?rd enligt LVM beskrivs och hur deras situationer representeras diskursivt blir det m?jligt att kritiskt unders?ka vilka sociala konsekvenser andrefieringen kan f?.

Syftet med denna uppsats är att visa hur en förskolegård kan gestaltas med utgångspunkt i barns lek. Med vårt arbete vill vi belysa att den fysiska miljön påverkar hur bra leken utvecklas på förskolegården och därmed påverkar barnets olika upplevelser och erfarenheter under utomhusvistelsen. Förslaget utgår från barnets lek som en viktig komponent för utveckling och hälsa. Därmed är även pedagogik och motorik viktiga förutsättningar på förskolans gård. Till grund för gestaltningen ligger en litteratursökning samt en brukardialog som genomförts med barn, förskolelärare och föräldrar. På så sätt utvecklade vi en förståelse för platsen och dess användning som kunde vävas ihop med den teoretiska kunskapen om barns lek i utemiljön. Under arbetet tar vi fasta på att storleken på förskolegården är viktig för barns lek samt att leken flyter bättre i miljöer med naturkaraktär.