Mitt syfte har varit att försöka ta reda på hur pedagoger ser på och resonerar kring faktaböcker utifrån ett språk- och läsfrämjande perspektiv. Ett antagande är att faktaböcker har en given plats i förskolans läskultur. Mina frågeställningar har varit: Hur ser pedagoger på Faktaboken som verktyg för språk- och läsutveckling? Hur resonerar pedagogerna kring sitt sätt att arbeta med och högläsa faktaböcker? Hur förhåller sig pedagogerna till Faktaboken som ett verktyg för att främja språk- och läsutveckling i jämförelse med skönlitteratur? Kan pedagogernas olika sätt att se på Faktaboken relateras till en utvecklingspsykologisk respektive relationell lärandesyn?Mitt resultat visar att flera aspekter spelar roll för hur pedagogerna förhåller sig till faktaböcker i sin praktik. Gemensamt för pedagogerna är att de inte medvetet inkluderar faktaböcker i sitt arbete med att främja språk- och läsutveckling.

The aim of this Masters thesis is to investigate the notions and use of non fiction literature of children 9-11 years old. Moreover, this study tries to dissect the underlying concepts that exert influence over the target groups notions and use of non fiction literature. The method and empirical basis of this study is qualitative, with interviews of eight children within the target group. We use a theory of reading exchange to highlight the different areas of usability of non fiction for children. To emphasize how children use non fiction as representative for actual facts, or as non fiction with fictional content, we use a four-field correlation model.

Syftet med denna studie är att undersöka framställningarna av grammatik i tre läromedel för grundskolans senare år, Arena Faktaboken, Grammatiken i praktiken och Mango, samt att titta på om de exempel som används i läromedlen förefaller ligga nära elevernas eget språk. Undersökningen är koncentrerad till ordklasser och satsdelar, då det ofta är det som elever i grunskolans senare år undervisas i.Tidigare genomförda studier har uttryckt kritik mot svensk grammatikundervisning och de läromedel som används då det har visat sig att läromedlens exempel ofta är konstruerade och ligger långt från det språk som eleverna vanligtvis använder samt att läromedlens förklaringar är bristfälliga och ibland även felaktiga.Den undersökning som jag har genomfört visar att exemplen som används för att beskriva olika grammatiska aspekter till större delen består av enkla, vardagliga ord och uttryck men att det i vissa fall förekommer exempel som ligger nära elevernas vardagliga språk. Framställningarna av grammatik i de undersökta läromedlen liknar varandra i stor utsträckning och stämmer relativt väl överens med de beskrivningar som finns i Svenska akademiens språklära, men ett av de undersökta läromedlen har ett betydligt mer djupgående tillvägagångssätt där eleverna erbjuds en detaljerad bild av det svenska språket och dess grammatiska beståndsdelar och hur de samspelar och fungerar..

The purpose of this thesis is to study how children's librarians in public libraries use non-fiction books in their work to promote reading. My research questions are: What methods do children's librarians use för promoting non-fiction books? Are there children who can gain more from non-fiction books than other children do? Are there any differences in working with fiction and non-fiction books? To answer these questions I have interwieved five children's librarians about their methods, attitudes and thoughts on non-fiction books.The result shows that all of the librarians use non-fiction when it comes to promotion reading but not to the same extent. Some hardly use it at all, mainly because the schools that they are serving demands fiction books when practicing reading skills. while others use it but in less extent than fiction, as a way of separating the library reading from school work either because they want to keep the experience of reading in the library apart from school work or because they find it more efficient to do so.