Efter mordet på Fadime Sahindal startade en debatt om hur man skulle förklara orsaken bakom mordet. Syftet med min uppsats är att visa hur debatten blev och vad som har hänt efter den. Mina frågeställningar syftar till att svara på vad debatten om Fadimes död kom att handla om, och varför pressen blev intresserad av just denna händelse och vad hennes död har gjort för framtiden. Denna kvalitativa litteraturstudie har sina utgångspunkter i Holme & Solvangs beskrivning av hur man genomför en studie som denna. Resultatet av denna undersökning visar att debatten kom att handla om kulturella skillnader och patriarkala strukturer, och att Sverige har förändrats gentemot hedersrelaterat våld.

Uppsatsen handlar om svenska tidningars debatt efter mordet på Fadime Sahindal 2002. Hon sköts till döds av sin kurdiske far som tyckte att hon fläckat familjens heder. Mitt syfte var att ta reda på hur debattörerna såg på den kurdiska kulturens roll i sammanhanget. Jag valde ut åtta debattartiklar som publicerades i Sveriges största morgon- och kvällstidningar den första tiden efter mordet. Artiklarna var skrivna av åtta olika skribenter, fyra män och fyra kvinnor med både svenska och kurdiska bakgrunder, som alla haft nyckelroller i debatten.

När Fadime Sahindal mördades av sin far i Uppsala startades en debatt om ?hedersmord? som i en nästan lavinartad form spred sig över hela landet. Debatten, som fördes i hela det mediala Sverige, fick snabbt uppdelning mellan två inriktningar vilka var en kulturbetonande samt en icke-kulturbetonande. Den kulturbetonande inriktningen menade att kulturella skillnader var det viktiga att fokusera på annars skulle invandrarkvinnors specifika problem osynliggöras, medan den icke-kulturbetonande inriktningen menade att ett universellt patriarkalt förtryck skulle vara i fokus, annars skulle vi spela främlingsfientliga krafter i händerna. Debatten låstes fast i denna polarisering mellan dessa två inriktningar.

Denna studie tar upp hur diskussionen kring ?hedersrelaterat? våld har sett ut i den offentliga debatten. Med hjälp av litteraturen och intervjuer har jag ämnat undersöka hur detta våld ser ut och hur det har tolkats i den offentliga debatten. Efter mordet på Fadime Sahindal uppstod en intensiv debatt som försökt bringa reda i vad som hade hänt. Mordet tolkades utifrån skilda ståndpunkter, vilket medförde olika förklaringsmodeller.

Detta är en kvalitativ studie där vi använder diskursanalys som metod för att undersöka hur media framställer hedersmord och om detta har förändrats över tid. De mest uppmärksammade hedersmorden i Sverige är morden på Maisam Abed Ali (Sara), Pela Atroshi, Fadime Sahindal och Maria Barin Aydin och är föremål för vår granskning. Genom att undersöka de tidningsartiklar som skrevs i samband med morden på Sara, Pela och Fadime, 1996-2002, och jämföra dessa med de artiklar som skrevs efter mordet på Maria, 2012-2013, vill vi identifiera diskursiva skillnader. Vår teoretiska ram består av radikalfeministiskt-, kulturellt- och intersektionellt perspektiv som vi använder för att analysera vårt resultat. Det vi kan konstatera är att det skedde en gradvis skiftning av diskursen under den första perioden, där majoriteten av artiklarna till en början förde en debatt om huruvida hedersmord är kulturellt betingat eller en del av det universella patriarkala våldet.

The main purpose of this study is to examine what the factor or factors are to why young exposed Kurdish women stay with their family despite honor-related oppression and violence.We have used a qualitative study process consisting interviews with eight young Kurdish women. We have also applied theories such as cultural patterns and aspects of power by Mona Eliasson and normalization process by Eva LundgrenWith the material from our research we can see that the main and only factor to why the respondents decide to stay with their family is fear of getting killed or beaten.This study will provide you as a reader a better understanding of why young exposed Kurdish women decide to stay with their family..

Uppsatsen syftar till att ge en överskådlig bild av hur debatten kring eventuell kompensation för slaveriet och Jim Crow-segregationen i USA har vuxit fram, hur den ter sig vad gäller argument och retorik, vilka som för debatten samt en kort analys av ovannämnda företeelser. Uppsatsen är främst deskriptiv..

Uppsatsens syfte var att belysa och analysera debatten om DAMP. De frågeställningar som skulle besvaras i uppsatsen var: · Hur ser kontroversens utveckling ut? · Hur kan kontroversen förklaras med hjälp av kontroversteorin?För att uppnå detta syfte och besvara frågeställningarna har artiklar om DAMP-debatten som publicerats i dagspress, specialpress eller fackpress analyserats och tolkats med hjälp av kontroversteorin. Debatten har studerats diakront (som en process över tid; utvecklingen mellan 2000 och 2004) och synkront (sociala, teoretiska och psykologiska faktorer som påverkat debatten har analyserats). Undersökningens resultat visade bland annat att DAMP-kontroversen har uppkommit på grund av oenighet angående fenomenet DAMPs natur och orsaker, samt kombattanternas olika vetenskapliga utgångspunkter och den påverkan teori och tidigare erfarenheter har på forskarens perception och tolkning.

Bakgrund: Det finns olika uppfattningar om vad som definierar debatten om den politiskaekonomin. Frågan är i vilken riktning kausaliteten går, från normer till debatt och politik, frånförutsättningar till normer eller från politik till debatt och normer.Syfte: Mitt syfte är att undersöka i vilken riktning kausaliteten har gått angående debatten om denekonomiska politiken i Sverige genom att undersöka om den har tagit en mindre liberal riktningefter den ekonomiska krisen år 2008.Metod: Jag har undersökt krönikor och ledare i två svenska dagstidningar år 2006 och 2009 för attse om debatten har förändrats. För att analysera artiklarna har jag använt mig av fem kärnprinciperför den ekonomiska liberalismen som jag har konstruerat ett analysverktyg av.Resultat: Materialet jag undersökte gav ingen entydig bild om vilken riktning kausaliteten har. Vikan se vissa indikatorer på att både normer och ekonomiska förutsättningar styr hur debatten går dären av tidningarna ändrade tongången i debatten medan den andra stod oförändrad. Undersökningenbäddar dock för vidare forskning och metoden kan med fördel användas på ett större material ochäven på andra forum där den politiskt ekonomiska debatten förs..

Titel: Halal-tv, haram enligt mediedebatten? - En studie av debatten om Halal-tv i svensk dagspressFörfattare: Anton Schindelar och Daniel WahlströmUppdragsgivare: SVTKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs universitet.Termin: Vårterminen 2009Handledare: Britt BörjessonSidantal: 47 +bilagorSyfte: Att undersöka debatten om Halal-tv.Metod: Kvantitativ innehållsanalys och kvalitativinnehållsanalys.Material: Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen, Göteborgs Posten, Helsingborgs Dagblad, Metro Göteborg, Nerikes Allehanda, Svenska Dagbladet, Västerbottens- Kuriren under oktober, november och december 2008.Huvudresultat: Vi har funnit att debatten om Halal-tv var som störst efter det att första programmet sänts och sedanavtar redan efter en vecka. De som var aktiva i debatten var företrädesvis personer engagerade i frågor med anknytning till religion och minoritetsgrupper. En annan stor grupp var tv-krönikörer i de tidningar vi studerat. De flesta artiklarna var negativt inställda tillprogrammet och handlade främst omprogramledarna, religion och SVT.

Antropologer anställs idag av amerikanska försvarsmakten inom Human Terrain System. Denna enhet skall med sin expertiskunskap leverera socio-kulturell data till militära beslutsfattare på högre nivåer. Detta har i USA vållat stor debatt, främst vad gäller den vetenskapsetiska aspekten av projektet. Kritiker till HTS menar att det strider emot vetenskapsetiska riktlinjer och god vetenskaplig sed att bedriva forskning på människor där risk föreligger att de kan komma till skada. Syftet bakom uppsatsen är att kartlägga debatten för att se hur denna har förts mellan debattörerna.Debatten har analyserats utifrån artiklar, internetmaterial, samt litterära källor.

Denna uppsats behandlar debatten om sprutbytesprogrammet. Sprutbytesprogrammet är ett program där narkotikamissbrukaren kan byta gamla och använda sprutor mot rena, detta för att förhindra smittspridning av blodburna sjukdomar. Programmet syftar även till att motivera missbrukaren till vidare behandling. Huruvida sprutbytesprogrammet hjälper eller stjälper missbrukaren är omdiskuterat, vilket speglas i denna debatt.Syftet är att förstå innehållet i debatten om sprutbytesprogrammet gällande argument och meningsskiljaktigheter mellan förespråkarna och motståndarna.Våra frågeställningar är:* Hur kan kontroversen om sprutbytesprogrammet förstås utifrån förespråkares och motståndares argument?* Hur framförs argumenten från respektive förespråkare och motståndare inom debatten om sprutbytesprogrammet?För att förstå denna debatt har vi valt att utgå ifrån socialkonstruktivismen, med vilken vi kan tolka att debatten kan förstås utifrån att förespråkarna ser sprutbytesprogrammet som en hälsofråga medan motståndarna ser programmet som en narkotikapolitisk fråga.

Uppsatsens syfte är att analysera den mediala debatten kring konfessionella friskolor för att komma fram till hur diskursen kring de religiösa friskolorna konstrueras. Vilka teman är debatten uppbyggd kring, vilka utgångspunkter grundar sig den i och vilka begränsningar skapas det i talet om de religiösa friskolorna? Uppsatsen behandlar såväl olika syn på religion och dess betydelse, som integration, liberalistiska värden och hur makt skapas i samband med institutionaliserade diskurser. Vidare kan man genom debatten även utröna diskussioner om vilken funktion skolan bör ha, hur mycket statlig styrning som är önskvärd och hur intolerans egentligen ska definieras. Genom analysen uppmärksammas det svenska svenska samhället och de sekulariserade samt liberalistiska värden som styr möjligheterna att utala sig som de religiösa friskolorna. Debatten kring de religiösa friksolorna kan bland annat ses som en sätt att försöka kontrollera och definiera religionen och dess alltmer påtagliga plats i det offentliga..

Jag redogör i denna uppsats för debatten om religiös omskärelse inom judendomen i Sverige och internationellt under perioden 2000-2008. Jag redogör vidare för hur argumenten från båda sidor yttrar sig, både de som motsätter sig omskärelse och de som inte gör det. Detta gör jag utifrån olika perspektiv som religion, svensk lagstiftning, HIV och allmänhälsa. Mina frågeställningar är: Hur har debatten om omskärelse artat sig under 2000-talet? Vilka aspekter har debatterats mest om ingreppet omskärelse?.

Syftet med detta examensarbete är tvåfaldigt: Dels att ta reda på mer om internationella kunskapsmätningar som TIMSS och PISA och debatten kring dem, dels att undersöka lärares syn på testen. I bakgrunden till arbetet framkommer att lärare ofta saknar röst i den skolpolitiska debatten. Genom en dokumentstudie granskas debatten kring internationella kunskapsmätningar. Sammanfattningsvis kan sägas att testen kan ses som problematiska av flera anledningar: Testen i sig ifrågasätts som relevanta mätinstrument. Dessutom leder testen till konsekvenser i form av likriktning och svartmålning av skolan och de styrs av ett nyliberalt tänkande.