Studien syftar till att undersöka hur unga pappor upplever och hanterar rollen som pappa. Som forum för att finna lämpliga respondenter till detta användes verksamheten ?Unga mammor och pappor?. Studien har en kvalitativ ansats och baseras på fem stycken narrativa intervjuer. En intervjuguide med olika teman utformades och dessa teman följer sedan både i resultatet och i analysen.

Uppsatsens syfte är att ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv undersöka framställningen av moderskap i föräldratidningar. Studien är kopplad till teorier om senmodernitet och använder sig av en diskursanalytisk ansats för att studera förekomsten av samhhälleligt existerande diskurser i materialet. Huvudfrågeställningen är: -Vilka diskurser kring moderskap framkommer i föräldratidningar? Denna besvaras med hjälp av tre delfrågeställningar:- Hur framställs relationen mellan mamman och barnet? Vad fokuserar tidningarna på i relationen?- Hur framställs mammor uppfatta moderskapet och hur beskrivs moderskapet?- Hur framställs mammans relation med omvärlden?Tidningarna som utgör uppsatsens empiri är Vi föräldrar, Föräldrar och barn samt Mama. Materialet har lästs med delfrågeställningarna som utgångspunkt och sedan delats in i analysteman i vilka olika aspekter av moderskapet diskuteras.

The study seeks to from professionals perspectives describe and analyze the beliefs they have about women with intellectual disabilities and their pregnancy and motherhood. We will also discuss and reflect on the possible support that professionals find important for women to handle pregnancy and motherhood. The information has been gathered through interviews with five different professions that have come in contact with the audience in their work. In our material we found three distinctive perspectives: a child´s perspective, a parent´s perspective and a community perspective. From these perspectives, we could find many similarities in the informants´ perceptions, which resulted in different themes.

I denna uppsats undersöks hur män ser på faderskap och föräldraskap. Med bakgrund av att så få fäder utnyttjar föräldraförsäkringen är det övergripande syftet med uppsatsen att undersöka synen på faderskapet. Men också att undersöka relationen mellan faderskap och maskulinitet och hur faderskapet konstrueras i denna relation. De frågeställningar som undersökningen har utgått ifrån är:? Hur ser fäder på föräldraskapets praktik, vad har de för roll, uppgift och ansvar som fäder?? Med vilka mått mäts ?det goda faderskapet??Den metod som har använts i undersökningen är kvalitativa intervjuer.

Uppsatsens syfte var att få ökad kunskap om relationen mellan etnicitet, moderskap och uppfostran. Frågeställningarna var: Vilken är mammornas bild av den ideala modern? Vad uppfattar mammor påverkar dem i deras mammaroll? Vilken betydelse ges etnicitet i relation till moderskap och barnuppfostran? Vad har mammorna gemensamt och vad skiljer dem åt?Studien baserades på fyra fokusgrupper med mammor från tre olika etniska bakgrunder. Varje grupp bestod av två kurdiska, två arabiska och två etniskt svenska mammor vilket sammanlagt var tjugotre mammor. Jag valde att undersöka dessa mammors upplevelser av sitt föräldraskap i Sverige och utifrån deras erfarenheter ta reda på mammornas svårigheter i relation till samhället, och deras likheter och olikheter.

Denna uppsats är en diskursanalys över så kallade ?pappa-böcker?, böcker skrivna av män om att bli och vara pappa. Syftet är att studera vilket budskap dessa böcker förmedlar och hur männen framställer sitt faderskap. Syftet är även att studera hur budskapet förhåller sig till den sociala kontexten texterna befinner sig inom. Den sociala kontexten är skapad utifrån en litteraturstudie av tidigare forskning.Studiens teoretiska infallsvinklar har varit det socialkonstruktionistiska perspektivet i allmänhet och maskulinitetsteorier i synnerhet.

Uppsatsen behandlar moderskapsrepresentationer i det svenska reality-tv-programmet Ensam mamma so?ker. Syftet a?r att belysa hur diskurser om moderskap fo?rhandlas genom dessa representationer. Med en representationsanalys och semiotisk analys har jag tittat pa? mitt material utifra?n tva? tematiseringar med respektive underkategorier: 1) Tva?samhet: (hetero)sexualitet, monogami, ko?n och genus; 2) Funktion: social status, familjens och moderskapets funktion.

Uppsatsen syfte är att identifiera och beskriva diskurser som omgärdar växelvis boende genom att analysera föräldrars tal om/konstruktioner av föräldraskap. Föräldrar vars barn bor växelvis hos de båda föräldrarna. Studien har följande frågeställningar:? Hur talar föräldrar med erfarenhet av växelvis boende om detta?? Hur konstruerar de i sina utsagor föräldraskap ?sitt eget och andras?? Hur könas detta tal?? Vilka diskurser kan urskiljas i föräldrarnas tal om föräldraskap och växelvis boende? ? Hur kan dessa förstås?? Hur samspelar de olika diskurserna med varandra?Studien baseras på kvalitativ metod och utgörs av semistrukturerade intervjuer med nio föräldrar med växelvis boende. De teoretiska perspektiven är postmodernism, socialkonstruktivism, konstruktioner av föräldraskap, konstruktioner av kön och kritisk diskursanalys.

Syftet med uppsatsen var att undersöka sex socialsekreterares uppfattningar av modern och fadern som föräldrar i familjer där mannen utövar våld mot kvinnan samt att undersöka om deras uppfattningar av modern och fadern skiljer sig åt, avseende föräldraskapet. Undersökningen bestod av halvstrukturerade intervjuer med sex socialsekreterare. Resultaten analyserades utifrån tidigare forskning, rollteori och genus. Resultaten av undersökningen visade att socialsekreterarna uppfattade ett bra föräldraskap som att det medför skyldigheter såsom att tillgodose sina barns behov. Mödrar och fäder har lika ansvar för barnets välbefinnande.

Syftet med denna uppsats är att ta reda på och diskutera hur tonårsmammor uppfattar sig själva; hur de såg på sig själva före graviditeten och hur de ser på sig själva idag. Hur en människa ser på och beskriver sig själv är ett uttryck för hennes självbild och självförtroende, vilka är beroende av andra människors attityder gentemot henne själv för hur de utvecklas.Mina frågeställningar är därför:? När de ser tillbaka, hur beskriver tonårsmammorna sig själva före graviditeten?? Hur beskriver tonårsmammorna sig själva idag? ? Hur uppfattar tonårsmammorna att omgivningen, såsom anhöriga, vänner och professionella aktörer, har reagerat på deras moderskap och stöttat dem genom graviditeten och i föräldraskapet?? Anser tonårsmammorna att omgivningens reaktioner och stöd påverkat deras syn på sig själva?Uppsatsen bygger på en kvalitativ metod; internetbaserade intervjuer. Jag har intervjuat 10 tonårsmammor som bor över hela Sverige via MSN messenger. Mitt resultat visar att de flesta av tonårsmammorna beskrev sig själva i positiva ordalag innan de blev gravida och gjorde det också sedan de blivit mammor.

Studien belyser hur kvinnor upplever ungt moderskap och möjligheter till att fullfölja gymnasiestudier. Intervjuer har genomförts med fyra kvinnor som blivit föräldrar under sin tid i grundskolan/kring 15/16 års ålder. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer i form av gruppintervju samt individuell intervju som metod. Resultaten visar att kvinnorna upplever att ansvaret moderskapet medfört har bidragit till att de blivit motiverade till att få ordning på sitt liv och att barnet blivit en symbol för mognad som i flera fall stärkt självbilden. Självkänslan har dock påverkats negativt om man inte lever upp till förväntningarna på sig själv som mamma, vilket dock inte kan kopplas direkt till kvinnornas ålder.

Denna kvalitativa studie har som syfte att undersöka hur de betydelser av genuset kvinna som förmedlas av chilenska dagstidningar mottas av kvinnor i Chile; detta satt i relation till kvinnornas egna situationer i livet och positioner i strukturerna. Den består dels av en analys av tidningsartiklar där kvinnor förekommer, dels av intervjuer med åtta chilenskor om hur de uppfattar dessa. Fokus i analysen av intervjuerna ligger på vilka variabler intervjupersonerna associerar kring gällande kvinnorna i artiklarna, på huruvida de uppfattar dem som handlande subjekt eller ej samt på huruvida de intervjuade kvinnornas uppfattningar kan kopplas till faktorer som klass/samhällsgrupp, etnicitet, ålder, moderskap och äktenskap/samboende gällande dem själva. Inga entydiga slutsatser kan dras. Faktorerna klass/samhällsgrupp, äktenskap/samboende och moderskap tycks dock vara av större betydelse än ålder och etnicitet för de intervjuade kvinnornas mottagande av artiklarna..

Många kvinnor lider av nedstämdhet och depression under graviditeten. Det uppmärksammas inte alltid av personalen på mödravårdscentralen. Prenatal depression påverkar sannolikt både den gravida kvinnan och barnet negativt. Screening med självskattningsformuläret EPDS på mödravårdscentralen och erbjudande om stödjande samtal är ett sätt att fånga upp och hjälpa blivande mödrar. Syftet med studien var att beskriva några kvinnors upplevelser av sin livssituation, moderskapet och de stödjande samtal de blivit erbjudna under graviditeten.

Syftet med denna kvalitativa studie var att ta reda på mer om mäns tankar kring att det i Sverige idag är fler och fler kvinnor som väljer att skaffa barn på egen hand via insemination. För att undersöka detta har jag använt mig av fyra frågeställningar:Hur ser män på familjebildande och föräldraskap? Upplever män idag att det finns en risk för dem att bli exkluderade från familjebildande och faderskap? Upplever män att de inte har samma rätt till valmöjlighet som kvinnor har? Varför tror män att kvinnor gör detta val och att det blir allt vanligare?För att ta reda på detta har jag använt mig av enskilda intervjuer. Jag har intervjuat fem män utan barn i åldrarna 25-35 år. Intervjuerna har sedan analyserats kvalitativt men med en hermeneutisk ansats, där jag redovisar resultat och analyser direkt under respektive frågeställning.

Inom socialt arbete med barn och familj är föräldraskap och hur barn och föräldrarser på just detta en viktig faktor. Därför är det väsentligt att medvetenheten omvad som innefattas i ett bra, fungerande föräldraskap fördjupas. Barns uppfattningom sin egen tillvaro efterfrågas sällan. Vid en översikt av den forskning sombedrivits om barn och deras livssituation kunde vi konstatera att empirin i dessaavhandlingar i väldigt liten utsträckning kom från barnen själva.Uppsatsens syfte var att fördjupa kunskaperna om vad bra föräldraskap är sett urbarns perspektiv. Våra frågeställningar var: Hur ser barns bild av ett gott föräldraskaput? Finns det några skillnader mellan hur en bra mamma och en bra pappaska vara? För att besvara dessa frågeställningar lät vi en grupp 6: e-klassare skrivauppsatser utifrån de underliggande frågeställningar som bland annat handlar ombra egenskaper hos en förälder, vad som är viktigt att kunna prata med en förälderom och vikten av gränssättning.