Under senare tid har fackföreningarna tappat allt fler medlemmar, en företeelse som inte bara skett i Sverige, utan även internationellt. Med anledning av förändringar på arbetsmarknaden i form av ökad global konkurrens, har företagen hittat nya lösningar för organisering av arbetskraften och nya anställningsvillkor tenderar att splittra den förut mer homogena arbetsskaran. Förhandlingar sker idag allt mer på företagsnivå, och de anställda knyts närmare företaget. Då arbetslivet tenderar att bli mer individualistiskt ställs frågan om kollektivet har någon betydelse idag. Med följande bakgrund är ett sjunkande medlemsantal inom facket något som måste ses i en vidare kontext.

Uppsatsen ger en generell överblick över de regler rörande arbetstagarinflytande som aktualiseras för målbolag vid en aktieöverlåtelse. Den centrala lagstiftningen på området, medbestämmandelagen, reglerar enbart förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare. Det innebär att aktieägarna i ett företag inte omfattas av medbestämmandelagen och att frågor som beslutas på ägarnivå i princip faller utanför de anställdas rätt till inflytande. Uppsatsen syftar till att undersöka vilka alternativa vägar till arbetstagarinflytande som återstår för målbolaget vid en aktieöverlåtelse. Fokus ligger främst på utvecklingsavtalet, ett medbestämmandeavtal slutet mellan Svenskt Näringsliv, Landsorganisationen i Sverige samt Privattjänstemannakartellen.

Enligt Norstedts Svenska ordbok (2001:672) är lättja en obenägenhet hos människor att utföra arbete. Obenägenhet till arbete är när man som arbetstagare kan arbeta men inte vill. Lättja är ett relativt outforskat fenomen på arbetsmarknaden och ett svårt begrepp att definiera. Arbetstagare som ägnar sig åt lättja är något som vi insett förekommer i de flesta organisationer. Lättja hos arbetstagare kan ses som ett problem som vi tror att personalchefer kan ha svårt att hantera.

Komponentbaserad informationssystemutveckling är en metod där system utvecklas och byggs med komponenter. Dessa komponenter är utbytbara och tanken är att organisationer ska kunna minska utvecklingstiden och utvecklingskostnaderna för informationssystem. I det här arbetet har en undersökning gjorts där personer inom några organisationer intervjuats. Undersökningens mål har varit att svara på frågan om det finns någon skillnad mellan unga och gamla organisationers hinder mot införandet av komponentbaserad informationssystemutveckling. Undersökningen har kommit fram till att unga organisationer stöter på ett mindre motstånd mot förändringsarbetet än gamla organisationer och att detta kan bero på att unga organisationer har en organisationskultur som är mer öppen för förändringar..

Ett aktuellt exempel på en bransch i stort behov av förändring är fackförbunden, som kan liknas vid tjänsteföretag där service och utveckling blir allt viktigare för att attrahera medlemmar och skapa konkurrensfördelar.Att vara medlem i ett fackförbund har under en lång period varit en självklarhet för många förvärvsarbetare i Sverige. Men under senare tid har förutsättningarna för den fackliga verksamheten förändrats. Delvis beror det på att genomförd höjning av a-kassan, stor generationsväxling på arbetsmarknaden, nya branscher och anställningsformer förändrar intresset för anställda att ansluta sig till Fackliga organisationer. Detta samtidigt som allt fler ifrågasätter nyttan av medlemskapet. För att kunna behålla styrkan som förhandlingspart och opinionsbildare behöver fackförbunden attrahera nya medlemmar.Detta är en fallstudie av fackförbundet Unionens pågående förändringsarbete med syfte att identifiera interna förutsättningar för nyskapande av mervärdet.

Uppsatsens syfte är att undersöka reformisternas kamp mot kommunister och syndikalister inom fackföreningsrörelsen. Materialet består av protokoll från LO-kongresserna 1922, 1926 och 1931. De slutsatser som dras är att reformisternas styrka ökat under perioden. Samtidigt har kommunisternas styrka minskat och inflytandet från syndikalisterna begränsats.Det konstateras att samtidigt som maktförskjutning skett mellan grupperna reformister, kommunister och syndikalister så har LO som organisation förändrats. Detta avseende LO:s mål och syfte, synen på staten och parlamentarismen, centralism - decentralism och demokratin inom LO, samt förhållandet till partier och andra Fackliga organisationer.I undersökningen har även olika strategier som grupperna använde sig av iaktagits..

Abstract Utsagor om vilka yrkeskategorier som bör tjänstgöra i förskolan ur olika intressenters framtidsperspektiv. Författare: Jessica Rosberg och Jessica Schubert Möller Yrkesrollsdiskussioner mellan barnskötare och förskollärare har länge förekommit i förskolans värld och syftet med denna undersökning är att ta reda på vad denna diskussion egentligen står för samt hur man tänker kring bemanningen på förskolan i framtiden. För att få en bakgrund till diskussionen har vi valt att göra en tillbakablick på aspekter kring de båda yrkesrollernas historia. Sammanfattningsvis kan vår huvudfråga formuleras som: Hur kan diskussionen om barnskötares och förskollärares yrkesroller förstås i ett historiskt och nutida perspektiv: ? Hur motiverar barnskötare/förskollärare sin roll i förskolan igår, idag och i ett framtidsperspektiv? ? Vilka utsagor om yrkeskompetenser i framtidens förskola finns hos politiker/chefer/fackliga representanter? Eftersom vår undersökning handlar om två yrkeskategorier med olika utbildningsnivå som ska utgöra ett arbetslag har vi kopplat till följande teoretiska utgångspunkter: bröderna Dreyfus femstegsmodell från nybörjare till expert, och Bourdieus begrepp fält, kapital och habitus. Vår undersökningsgrupp består av sammanlagt sexton intervjupersoner med olika utbildning och yrkesutövande i Hörby kommun.

Fackföreningsrörelsen uppkom i övergången från det agrara till det industriella samhället. Samhällsförändringen skapade både förutsättningar för organisering och samarbete mellan de ?nya? arbetarna och ett behov av motstånd gentemot arbetsgivarna. Med en materialistisk historiesyn som bakgrund diskuterar vi hur en förändring från ett industriellt till ett postin-dustriellt samhälle kan komma att påverka utvecklingen av den svenska fackföreningsrörelsen idag. Ett postindustriellt samhälle kännetecknas bland annat av ?lösa? anställningsförhållan-den, en ökad individualisering, kunskapsproducenternas ökade betydelse och en övergång från traditionella industriyrken till tjänstemannayrken.

Fackföreningsrörelsen uppkom i övergången från det agrara till det industriella samhället. Samhällsförändringen skapade både förutsättningar för organisering och samarbete mellan de ?nya? arbetarna och ett behov av motstånd gentemot arbetsgivarna. Med en materialistisk historiesyn som bakgrund diskuterar vi hur en förändring från ett industriellt till ett postin-dustriellt samhälle kan komma att påverka utvecklingen av den svenska fackföreningsrörelsen idag. Ett postindustriellt samhälle kännetecknas bland annat av ?lösa? anställningsförhållan-den, en ökad individualisering, kunskapsproducenternas ökade betydelse och en övergång från traditionella industriyrken till tjänstemannayrken.

Trots att facken sedan ett drygt decennium alltmer har övergivit den solidariska lönepolitiken till förmån för en individuell lönepolitik är kunskapen bristfällig om vilka konsekvenser det får på medlemmarnas fackliga attityder och beteenden. Baserad på enkätdata från 631 offentliganställda inom Kommunal och Vårdförbundet undersökte denna studie betydelsen av individuell lön och facklig lönepolitik för facklig tillfredsställelse, intention till fortsatt medlemskap samt facklig aktivitet. För att inte överskatta betydel-sen av lönefrågor togs även hänsyn till demografi- och arbetsklimatfaktorer. Resultatet pekar på att lönefrågor har en stor betydelse för olika typer av fackligt engagemang. Ideologisk identifikation med lönepolitiken är generellt en starkare prediktor jämfört med instrumentella skäl, även om dessa till skillnad från tidigare forskning också har betydelse för intentionen till mer aktivt deltagande.

Denna uppsats undersöker problematiken runt att integrera datakällor då analytics används för flerkanalig digital marknadsföring i större organisationer. Ansatsen är kritiskt och går emot bilden av analytics som både enkelt att implementera och använda för flerkanalig digital marknadsföring inom större organisationer. Uppsatsen visar på hur strukturer i större organisationer gör övergripande analytics för fler digitala kanaler problematiskt.Uppsatsen bygger på resultat från en observationsstudie som gjordes inom en större multinationell organisation och fokuserar på problematik som återfanns i två huvudsakliga projekt som genomfördes under tiden för studien..

Syftet med denna studie var att undersöka om graden av moderna sexistiska fördomar skiljer sig mellan mansdominerade-, kvinnodominerade- respektive könsheterogena organisationer. Totalt 15 organisationer inom Gävleområdet deltog i studien genom att besvara en webbenkät. Frågorna som användes för att mäta modern sexism hämtades från Ekehammar, Akrami och Arayas (2000) instrument; Swedish classical and modern sexism scale (SCMS). Resultatet visade att respondenter inom mansdominerade organisationer hade högre grad av moderna sexistiska fördomar än respondenter inom kvinnodominerade- och könsheterogena organisationer. Resultatet visade även att manliga respondenter hade högre grad av moderna sexistiska fördomar än kvinnliga respondenter.

Enligt Norstedts Svenska ordbok (2001:672) är lättja en obenägenhet hos människor att utföra arbete. Obenägenhet till arbete är när man som arbetstagare kan arbeta men inte vill. Lättja är ett relativt outforskat fenomen på arbetsmarknaden och ett svårt begrepp att definiera. Arbetstagare som ägnar sig åt lättja är något som vi insett förekommer i de flesta organisationer. Lättja hos arbetstagare kan ses som ett problem som vi tror att personalchefer kan ha svårt att hantera.

Interorganisatoriska informationssystem (IOS) är en teknik som finns att tillgå organisationer vilket gör det möjligt för dessa att på ett relativt enkelt sätt kommunicera direkt med deras affärspartner och utbyta data som är till nytta i deras affärsrelation. IOS minskar kostnaden för utbyte av information och ökar organisationernas informationstillgänglighet. Vi kommer i denna studie undersöka vilka specifika problem de olika organisationerna upplever vid drift av IOS. Vi vill även uppmärksamma varför organisationer upplever dessa problem, samt även visa på förebyggande åtgärder. Undersökningen genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer med fyra organisationer.

Arbetets syfte är att utvärdera en korttidspools organisation och verksamhet, utifrån tre olika intressenters perspektiv, nämligen de anställda, arbetsgivaren samt den fackliga organisationen, SKAF. Utvärderingen sker från tre olika tidsaspekter; starten, nuet och framtiden. Undersökning har avgränsats till att studera; en korttidspool i en mellansvensk kommun, de anställda i korttidspoolen, dess berörda arbetsgivarrepresentanter och den fackliga organisationen. Detta medför att de anställda ute på de arbetsplatser som använder sig av poolen, berörda politiker uteslutits i undersökningen. Även de vårdtagare som nyttjar korttidspoolen har utelämnats då denna utvärdering inte syftar till att mäta vårdkvaliteten.