Kommunal äldreomsorg har under de två senast decennierna genomgått stora organisations-förändringar. Syftet med studien var att få insyn i hur enhetschefer i kommunal äldreomsorg upplever sin yrkesroll och hur den har förändrats i takt med olika organisationsförändringar. Ledarskap och organisationsforskning har bedrivits under lång tid, och mycket litteratur finns på området. Dock finns det få empiriska studier om den renodlade yrkesrollen enhetschef som uppkom i anslutning till att beställar- och utförarmodellens infördes i svenska kommuner un-der 1990-talet. Studien byggde på kvalitativa intervjuer med sex enhetschefer i två kommu-ner.

Tjäderberget i Lycksele och Vindelns kommun är av Länsstyrelsen i Västerbotten identifierad som en lövvärdetrakt. Fem av sex arter som behandlas av åtgärdsprogram för hotade arter på asp och björk har hittats i området. SCA har beslutat att skapa en mångfaldspark i anslutning till Tjäderbergetsnaturreservat för att koncentrera naturvårdsinsatser till ett större sammanhängande område. Målet med vår kandidatuppsats är att skapa skötselalternativ för att öka lövandelen i mångfaldsparken och för att skapa livsmiljöer för de hotade arterna. För att inom Tjäderbergets mångfaldspark skapa 10 % lövrik barrskog och 10 % lövdominerad skog innan år 2030 ska åtgärder utföras på 16 % av mångfaldsparkens produktiva areal. De åtgärder som blir aktuella är frihuggning, röjning/gallring och bränning.

Syftet med vårt examensarbete var att undersöka huruvida lärares intention vid filmvisning överensstämmer med elevernas reception av samma film. Om dessa två faktorer inte överensstämde, ville vi även titta närmare på vad det var som styrde efterarbetet av filmvisningen: lärarens intention eller elevernas reception? Dessutom ville vi undersöka om det var någon skillnad på elevernas reception om läraren innan filmvisningen antingen berättade respektive inte berättade om filmen eller gav respektive inte gav anvisningar om vad de skulle titta på i filmen. Undersökningen genomfördes med hjälp av intervju med en lärare, observationer under filmen, enkäter i anslutning till filmen och observationer av lärarens eftersamtal med eleverna. Resultatet av vår studie visade att elevernas och lärarens reception av en och samma film divergerar men att det är lärarens intention som främst styr efterarbetet.

Syftet med denna studie är att granska arméofficerares ledarskap i rollen som handledare i den svenska Försvarsmakten. Studien beskriver och karaktäriserar handledarbeteenden i handledarrollen samt vilka ledarstilar som kan observeras i dessa handledarbeteenden. Utifrån dessa beskrivningar, samt intervjupersonernas självbilder av sitt eget ledarskap, är även ett mål med studien att problematisera Försvarsmaktens föreskrivna ledarskapsmodell med stöd av ett nyinstitutionellt och kritiskt perspektiv. Empirin samlades in via observationer tillsammans med kvalitativa intervjuer vilka gjordes i direkt anslutning till observationerna. Resultatet visar att handledarbeteenden kan karaktäriseras på tre huvudsakliga sätt: coachande handledarbeteenden, kontrollerande handledarbeteenden samt handledarbeteenden genom att vara modell. Ledarstilarna i handledarbeteendena bildar en komplex mosaik av både utvecklande och transformativa samt konventionella och transaktionella ledarstilar vilka även visar att de avsedda ledar-stilarna till stor del divergerar från de observerade ledarstilarna.

Sölvesborg är en stad under expansion, dit lockas folk av en lantlig idyll nära havet. Sölvesborgs kommun har som mål att öka invånarantalet från 16 000 till 20 000 fram till år 2020. Kommunen äger fastigheten Hydro vilken är centralt belägen i Sölvesborg i anslutning till tågstationen. Idag används fastigheten Hydro till en parkeringsyta och kommunen vill att fastigheten ska planeras om för att bli en ny central knytpunkt i Sölvesborg som binder ihop tågstationen och förlänger centrumstråket. Detta examensarbete leder till färdiga förslagshandlingar för fastigheten.

Denna undersökning presenterar och analyserar president Putins retorik i kampen mot terrorism i anslutning tillterrordåden 11 september, 2001 i USA och gisslandramat i Moskva ett drygt år senare.Undersökningen tar sin utgångspunkt i den ryska terroristdefinition och de principer för kampen mot terrorismensom framgår av den ryska säkerhetsdoktrinen från 2000 samt terroristlagen från 1998. Undersökningensförhållningssätt till den ryska terrorismen är det som formulerats av Ekaterina Stepanova. I undersökningenutnyttjas de teoretiska perspektiven realism- och liberalism för att fördjupa analysen av Putins retorik.Analysen visar att det officiella ryska förhållningssättet till kampen mot terrorism har förändrats efter den 11september. Putin har utvecklat en retorik som regelmässigt söker att utöka det internationella samarbetet påterroristbekämpningens område. De åtgärder som lyfts fram är både i det korta tidsperspektivet att förnekaterrororganisationer deras möjligheter till finansiering och tillgång till fristäder men även långsiktiga åtgärder somverkar för att förhindra terrorismens uppkomst genom en rättvisare fördelningspolitik.Detta påtagligt liberalt präglade budskap får dock initialt i de omedelbara kommentarerna efter terrordåden ståtillbaka för en tydligare realistiskt färgad retorik där militär makt intar en central plats i reaktionen..

När städer växer sker det ofta genom olika typer av förtätning. Förtätning innebär att nya bostäder byggs i närhet till befintliga bostäder. Detta kan ske på olika sätt, några exempel på de vanligaste typerna av förtätning är att nya bostadshus byggs i redan etablerade områden eller att ett helt nytt område byggs i direkt anslutning till ett redan existerande bostadsområde. På senare tid har det blivit allt mer populärt att förtäta stadsbilden genom att bygga bostäder ovanpå befintliga huskroppar.Oavsett vilken typ av förtätning man väljer kommer denna att få effekter för den befintliga bebyggelsen, effekterna kan sannolikt vara många och inom olika vetenskapliga områden. Som ett exempel kan man tänka sig att det sker miljöpåverkan på både människor och natur.

Inom psykiatrisk verksamhet händer det att patienter tar sitt liv under pågående behandling eller i direkt anslutning till en behandlingsperiod. Enligt patientsäkerhetsförordningen måste dessa händelser rapporteras och utredas. Syftet med patientsäkerhetsförordningen är att den ska främja hög patientsäkerhet inom hälso- och sjukvård genom att minska antalet vårdskador, oavsett om bristerna beror på systemfel eller på att vårdpersonal begått misstag. Fokus är således på ett patientperspektiv, därför känns det angeläget att studera upplevelser som väcks hos olika grupper av vårdgivare när en patient begår suicid.Frågeställningar: Behandlares upplevelser när en patient gör suicid.Metod: En kvalitativ intervju på fenomenologisk grund genomfördes med fem vårdgivare i psykiatrisk verksamhet, två sjuksköterskor med steg 1 utbildning och tre skötare.Resultat: Upplevelser hos vårdgivare som är med om en patients suicid kännetecknas av chock, traumatisk stress och sorg. Det väcks också tankar som rör den egna professionen och i en del fall oro för följder av beslut som i efterhand kan bedömas vara felaktiga.Diskussion: När vårdgivare intervjuas om sina upplevelser efter en patients suicid, berättas om olika reaktioner som inte uppmärksammats nämnvärt.

Syftet med den här studien var att komma till insikt om huruvida Bushadministrationens ageranden kring behandlingen av internerna i det nordamerikanska fånglägret på Kuba kan betraktas vara legala eller inte. Mina analyser visar att USA har brutit mot internationella såväl som nationella lagar. Jag har kommit till denna insikt genom att identifiera de viktigaste handlingarna ? och dess syften ? i anslutning till USAs ageranden och genom att jämföra dessa med internationell rätt och med USAs nationella lagar och avtal. Tre handlingar har stått i fokus; upprättandet av fånglägret på Kuba, med syfte att eliminera fångarnas konstitutionella skydd genom att internera dem utom USAs landsgränser; instiftningen av begreppet "illegal kombattant", med syfte att tillintetgöra internernas krigsfångestatus och därmed det internationellrättsliga skydd som tillfaller krigsfångar genom krigets lagar och; den hårda fysiska och psykiska behandlingen av fångarna, med syfte att erhålla information för att förhindra terrorism. Med en juridisk arbetsmetod har jag således prövat dessa handlingar mot USAs konstitution och mot instiftningen av nya nationella lagar, mot Genèvekonventionerna med dess tilläggsprotokoll och mot FN-konventioner..

Sveriges befolkning ökar, men ökningen sker mycket ojämnt över landets olika delar. Främst ökar befolkningen i storstadsregionerna och i anslutning till högskole- och universitetsstäder, detta samtidigt som stora delar av landets gles- och landsbygd istället har en negativ befolkningsutveckling. Mer än hälften av Sveriges kommuner har idag en negativ befolkningstrend. Dessa kommuner, här kallade krympande kommuner, präglas inte sällan bara av ett minskat invånarantal utan även av låga födelsetal och en åldrande befolkning. Trenden och den ojämna fördelningen av Sveriges befolkning förväntas fortsätta, och enligt prognoser kommer en allt större andel av Sveriges invånare även fortsättningsvis bosätta sig kring landets större städer.Planering uppkom ursprungligen som ett verktyg för att hantera tillväxt och inflyttning till urbana områden.

Syftet med studien är att visa en ökad förståelse för enhetschefers upplevelser av ett ledarskap utifrån den geografiska placeringen. Denna förståelse har vi huvudsakligen erhållit genom intervjuer med nio enhetschefer inom äldreomsorgen, varav fyra som arbetar i direkt anslutning till sina medarbetare, fyra på distans och en som både arbetar i närhet och på distans till sina medarbetare. Intervjuerna utfördes i en mellanstor kommun i södra Sverige. Studien utgår från en kvalitativ metod med en hermeneutisk ansats där intervjuerna grundas på ett semistrukturerat tillvägagångssätt, vilket innebär att enhetschefernas svar medför en djupare förståelse för deras åsikter kring den geografiska placeringen. Studiens resultat visar både för- och nackdelar med att styra ett ledarskap i närhet samt på distans.

Syftet med uppsatsen är att ur ett företagsperspektiv analysera och klargöra hur enskilda företag arbetar vid framtagande samt lansering av nya varumärken. Uppsatsen syftar också till att identifiera samt utvärdera likheter och skillnader i varumärkesbyggandeprocessen mellan olika företag. I anslutning till uppsatsens syften har vi formulerat följande övergripande forskningsfråga; Vilka kännetecken kan urskiljas i varumärkesbyggandeprocessen av ett nytt varumärke inom konsumenthandeln? För denna uppsats har vi valt att genomföra en kvalitativ studie som kommit att anta ett abduktivt perspektiv. Valet av metod baseras på att vi ämnade erhålla en fördjupad kunskap samt att metodens tillvägagångssätt tilltalar oss.

Syftet med studien är att bidra till ökad förståelse för hur barn i åldern ett till tre år delar sina upplevelser med andra barn och förskollärare under pedagogiskt planerade aktiviteter i förskolan. Vi har genomfört en mikroetnografisk studie inspirerade av Merleau-Pontys (1945/1997) livsvärldsfenomenologiska perspektiv som teoretisk utgångspunkt, där vi genomfört videoobservationer och fältanteckningar. Fältanteckningarna har förts i anslutning till videoobservationerna. Vår studie utfördes på två olika förskolor under en pedagogiskt planerad aktivitet. Studiens resultat belyser hur barn i egenskap som subjekt verkar i förhållande till sin omvärld.

Syftet med denna studie är att analysera vilka kommunikativa och retoriska strategier som används i kriskommunikation samt hur bruket av dessa strategier påverkar förtroendet för sändaren. Genom en kvalitativ analys av dåvarande utrikesminister Laila Freivalds och Fritidsresors informationschef Lottie Knutssons kommunikation i media under de första dagarna i anslutning till flodvågskatastrofen 2004, visar denna studie på vilka retoriska och kriskommunikativa strategier som byggde respektive raserade förtroendet för dem. Krisberedskapsmyndighetens omfattande undersökning angående förtroende för inblandade aktörer utgör ett unikt ?facit? gällande allmänhetens uppfattning i förtroendefrågan. De kommunikativa praktikerna från Freivalds och Knutssons sida granskas i ljuset av kriskommunikativ teori, samt retoriskt med fokus på stil och tilltalssätt samt perspektiv.

Detta är ett försök att skildra den livsåskådningstradition som med utgångspunkt från moderna vetenskapliga resultat söker påvisa ett samband mellan dessa och den urgamla shamanistiska tradition som en gång varit världsomspännande och fortfarande lever i spridda rester av vissa kulturkretsar.Jag har för detta ändamål läst den litteratur som jag här sammanfattar i resultatdelen samt redovisar under rubriken "Diskussion och slutsats" med en religionsvetenskaplig analys och en fenomenografisk genomgång.Min forskningsuppgift är att utifrån ett religionsvetenskapligt perspektiv göra en deskriptiv analys av några centrala arbeten inom det som kallas den nya fysiken och en shamanistisk tradition i anslutning till den.Den röda tråd som jag ser löpa genom denna litteratur påvisar dels utifrån olika förutsättningar annorlunda sätt att uppfatta och förhålla sig till "verkligheten" och dels finns här genomgående mer eller mindre religiösa övertoner. En gemensam nämnare för denna idétradition är även den parallell man ser mellan komplementaritet, dvs. ljusets våg/partikeldualism, och olika medvetandetillstånd. Detta innebär i båda fallen ett överskridande av vår vanliga tids- och rumsuppfattning. Vidare krävs det såväl inom shamanismen som i den kvantmekaniska forskningen att man är en kreativ medskapare, inte en objektiv iakttagare..