Internet har tagit världen med storm och erbjuder nu otroligt många funktioner. Detta medium har vuxit från att främst ha varit ett informationsmedium till att vara en handelsplats. Fler och fler företag förstår nu vikten av att marknadsföra sig via Internet. Utifrån temaparken Astrid Lindgrens Världs fall har vi därför undersökt vilka marknadsföringsmetoder Internet erbjuder. Vi har också analyserat huruvida dessa metoder är tillämpliga på temaparkens samtliga marknader.Teori i form av litteraturstudier av traditionella marknadsföringsmetoder och internetmarknadsföring samt Internets spridning i Sverige och Europa genomfördes.

BakgrundAtt söka information på Internet blir allt vanligare i skolan, då datorn och dess sökfunktioner har blivit ett verktyg för att hitta information. Då kunskapsutbudet som finns tillgängligt på Internet både är brett och föränderligt, måste eleven ha kompetensen att välja informationskällor och kritiskt granska sina val för att finna tillförlitlig information. Skolan har i och med den nya läroplanen Lgr 11 större ansvar för elevernas kompetensutveckling gällande källkritiskt perspektiv och hantering av digital information.SyfteSyftet med vår studie är att ta reda på vilka val elever gör då de söker information på Internet och varför de gör dessa val. Syftet är även att ta reda på pedagogernas tankar kring elevernas informationssökning i undervisningen.MetodVi har gjort en fenomenografisk studie där vi har använt oss av intervjuer för att ta reda på hur tjugofyra elever gjorde när de sökte information på Internet, vilka val de gjorde samt vad som låg till grund för dessa val. Vi intervjuade även sju lärare för att ta reda på deras tankar kring Internet som sökverktyg.ResultatEleverna berättar hur de kan värdera en källas trovärdighet, men tillämpar inte dessa strategier i lika stor utsträckning.

The aim of this study was to enlighten social workers experiences of social networks direct influence in Swedish social services, and in which ways those influences are manifested. Some of the issues that are being explored in this study are: The separation of the private sphere and professional duties; boundaries and dual relationships that occurs inside social networks; the use of social networks as a control-instrument in authority exercise towards clients; and social networks arising impact on social work. The empirical material was collected with nine qualitative interviews with social workers stationed at different social service departments in a Swedish municipality. Also one qualitative e-survey was sent out to, and answered by four social workers with a managerial position in the same municipality.The results reveal that several informants have experienced different problematic situations involving clients within the social networks. This study shows that the informants are very restrictive with what information (text and pictures) they publish on their facebook-profiles, because of their position of authority and the awareness of the possibility of always being watched.

There are countless methods for companies to use as marketing tools and one method that has become more and more popular is sponsoring. Reasons for companies to use sponsoring as a marketing tool is to be exposed and associated in connection with the sponsored item. Companies also use sponsorship to create relationships with the company's target audience. The use of Internet and Internet marketing has also increased during the last years and this paper examines the combination of these two areas, sponsorship and Internet marketing. A survey that examines the websites owned by companies who also are sponsors, answers the following problem:How do companies communicate their sponsorship on their own homepages?The purpose of this study is to describe how companies use their homepage to communicate their sponsorship.

The aim of this Master thesis is to describe why and how public librariesuse the social networks Facebook and Twitter. The focus is to study whatbrought about their use, how the work is carried out, ideas and objectivesbehind the use and what libraries actually convey on the networks. Themethodology is twofold: semi-structured interviews with responsiblepersonnel at four Swedish public libraries, and an ethnographic contentanalysis of four months of the libraries' status updates and tweets onFacebook and Twitter. The theoretical framework consists of a model forthe roles of the public library in society, and of discourses about thepublic library in media.Results indicate that social networks are used to market, make accessibleand inform of the library's resources and services. Furthermore, networksare used to communicate/interact with followers and to inspire people toread.

This essay addresses the subject social interaction in the social network named Facebook. The studied interaction took place between the Swedish clothing company H&M and the active visitors on the company page in the social network. The subject of social interaction in social media is an interesting field to study due to its vast range, the largely amount of people involved and it is of interest to see how the company and customers interact. The purpose of the essay was to study the interaction between the company and visitors. The statement of the problem is divided into four questions which is processing a deeper analysis of how the company page is used.

Internet, är inte längre bara ett medium utan också en marknadsplats och en informationskanal. Ett av marknadsförarens verktyg är reklam och bra reklam ska innehålla så mycket kommunikation som möjligt. Marknadsförarna måste hänga med och lägga en allt större del av marknadsföringen i de digitala medierna som Internet. För att lyckas med reklam på Internet är det viktigt att göra något som ingen tidigare gjord och restaurangbranschen är inget undantag. Genom att utföra semistrukturerade intervjuer på fem restauranger med liknande storlek i centrala Göteborg undersökte jag hur restaurangerna marknadsför sig genom Internet och vilka strategier de använder idag.

Denna studie behandlar företags köp av social feedback inom sociala medier. Vi har sett att flera aktörer väljer att köpa tjänster som ger sken av att de har ett stort antal anhängare. Det är även möjligt att köpa uppmärksamhet i hopp om att få synas framför miljontals användare och vi har undersökt om de gör rätt i att göra så. Vi har med hjälp av två exempel där en lyckad viral spridning genomförts och en enkätundersökning, granskat vad den allmänna åsikten är kring höga antalet anhängare. Spelar det någon roll för deras intresse kring företagen eller deras produkter? På så sätt kan vi se huruvida de aktörer som köper Likes och Followers gör rätt eller fel.

Samtidigt som relationsmarknadsföringen breder ut sig på den fysiska marknaden, ökar handeln via Internet igen efter den stora IT-kraschen i början av 2000-talet. Många butiker som finns på den fysiska marknaden har etablerat sig på Internet och med dessa även de medföljande kundklubbarna. Utöver dessa butiker är det en majoritet av de virtuella återförsäljarna som enbart kan nås via webben. Med unika möjligheter att samla in kunddata samt smidiga och billiga sätt att nå ut till konsumenterna, har dessa butiker alla förutsättningar för att med rätt kommunikationsmedel inleda och förstärka relationen till konsumenten. Detta innebär att webbutikerna har möjlighet att föra register över samtliga kunder (till skillnad från de fysiska butikerna som enbart specifikt kan registrera kundklubbmedlemmarnas transaktioner) och därmed har tillgång till samma informativa segmenteringsbas som en renodlad kundklubb bidrar med.

Dagens unga är skapare av en kommunikationskultur som präglar hela deras sätt att leva och lära, en ny kultur där Internet spelar en central roll växer fram. Detta nät tillhandahåller oss med fakta, information, diskussion, virtuella världar och communities. Arbetet belyser de förmågor ungdomar utvecklar genom sitt Internetanvändande, kompetenser de tycker sig utveckla genom att vistas på nätet och hur det genom Internet går att skapa nya lärandeformer där eleverna möts på ett område som intresserar dem. Arbetet visar också exempel på hur det går att använda sig av Internet i undervisningen och vilken inställning lärare i vår undersökning har till detta. Frågeställningarna vi arbetat med är: Vilka kompetenser skaffar sig unga genom sitt Internetanvändande? Hur används datorer och Internet i undervisningen? Hur ser lärare på Internet i undervisningen? Vilka användningsområden finns det för Internet i undervisningen? För att få svar på dessa frågor har vi bland annat gått ut med enkätundersökningar till elever och lärare i olika högstadieskolor vilka vi sedan kompletterat med en lärarintervju.

This essay is a study of the various attitudes and behavioral habits for music consumption and discovery of new music amongst young people in Sweden from a receivers perspective. The aim of the study is to review and map out the current trends, habits and cultural views on music consumption. An online survey was posted and spread on Facebook with 195 respondents as a result. The analyzed result and conclusions of the survey was then to be of use for understanding how to market and spread new music more efficiently. The study showed that there are three dominating sources of music for youth in Sweden.

Denna uppsats studerar liveness i nyhetsintervjuer mellan nyhetsankare och korrespondenter i direktsändning i SVT:s kvällssändningar av Aktuellt och Rapport. I uppsatsen studeras främst hur liveness frammanas i dessa intervjuer och om frammaningen påverkas av vilket kön och/eller intervjuroll intervjudeltagarna har. Uppsatsen använder sig av samtalsanalys som metod och utgår ifrån ett antal centrala begrepp som angriper materialet på tre olika nivåer, strukturell-, handlingssekvens- och detaljnivå. Teorier som finns med som utgångspunkt berör institutionella kontra vardagliga samtal, live two-way affiliated interviews, liveness samt autentiska samtal. Även samtalsanalys som teori samt begrepp som hör dit är centrala.

Syfte: Förstå hur bankens marknadsstrategier, tekniska och organisatoriska utveckling har påverkat utvecklingen av finansiella tjänster på Internet Metod Den metod vi har använt oss av är kvalitativa forskningsintervjuer med beslutsfattare inom det svenska bankväsendet. Genom att göra personliga intervjuer uppkom det en helt annan kontakt med respondenten. Tanken var även att vi skulle intervjua personer på bankerna vilka dagligen arbetar med liknande frågor, detta för att få så bra kvalitet som möjligt på de svar som vi fick. Vi valde att intervjua två av de fyra stora svenska bankerna, valet föll på Handelsbanken och SEB. Slutsats Det finns primära och sekundära strategier bakom utvecklingen av finansiella tjänster på Internet i Sverige.

Internet är en kanal för marknadsföring som under de senaste åren ökat kraftigt världen över. Internets framgång har medfört att företag och organisationer kan utnyttja webben för att utveckla sina affärer både taktiskt och strategiskt. Dessutom är Internet som försäljningskanal både ett billigt och effektivt sätt att nå ut till sina kunder. Denna ständiga utveckling av Internet medför också att företagens strategier för kommunikation ändras.Vad gäller Internet och marknadsföring är ett av problemen dock att användaren endast kommer att titta på det som fångar dennes intresse, till skillnad vad gäller de traditionella marknadsföringskanalerna. Detta har legat till grund för vår nyfikenhet att försöka ta reda på vilka olika marknadsföringskanaler som företagen använder sig av för att fånga kundens uppmärksamhet att gå till deras sida på nätet.

The aim of this study is to examine the information behavior of younger seniors with a special focus on the Internet. Using a qualitative method consisting of a case study, including observations, diaries, questionnaires, and information diaries, we were able to compare the information behavior of the seniors in their use of the Internet, with the information behavior in their everyday life. The result of the study shows that the respondents led very active lives and used many different information sources in everyday life. They did not only seek information, but also assimilated it, often with a purpose to mediate it to other people. The motives behind the information use in everyday life were mainly connected to their life situations.