Vi har identifierat att forskningen gällande Facebook som intern kommunikationskanal är bristfällig. Vår studie syftar därför till att undersöka hur facebookgrupper används som kommunikationskanal internt i organisationer och vilka förutsättningar sociala funktioner i intranät skapar. Vi har i vår studie använt oss av kvalitativa metoder i form av en informantintervju, 10 samtalsintervjuer med ledare och medarbetare på två organisationer och en innehållsanalys av material från en sluten facebookgrupp. Våra resultat tyder på att det finns många aspekter att ta hänsyn till om internkommunikationen sker på Facebook, däribland säkerhetsaspekten av informationen som publiceras samt gränsdragningen mellan den privata rollen och yrkesrollen. Bland våra slutsatser finner vi att samtliga respondenter anser att möjligheterna för dialog och delaktighet för samtliga medlemmar i en organisation ökar när kommunikationen sker internt på Facebook.

Facebook är ett socialt internet-community som startades 2004 av Harwardstudenten Mark Zuckerberg. Sajten har idag ca 222 miljoner användare spridda över hela världen.Hur kan man, genom att studera ungdomars tankar kring sitt användande av Facebook - och relatera det till två skilda tänkare med mycket olika människosyn, förstå vårt identitetsskapande och vår syn på oss själva på två skilda sätt? Det ena kopplat till modernismen, det andra till postmodernismen.Hegels erkännandebegrepp och Nietzsches idé om vår vilja till makt relateras till modernismen respektive postmodernismen, och observationerna som gjorts under intervjuer med 13 gymnasieungdomar tolkas med hjälp av dem.I analysen bearbetas fyra teman som synliggjorts i intervjuerna. För det första, det frekventa ?rundkollandet? på vad andra gör, vilket ses dels som en kul grej, dels som meningslöst.

I denna uppsats studerar vi delningar av artiklar på det sociala mediet Facebook. Syftet är att undersöka informanternas egna tankar, reflektioner och upplevelser av vad de läser och delar med sig av på Facebook. Det vi vill undersöka är användandet av artiklar som opinionsbildande material - så som krönikor, debattinlägg och nyheter. Fokus ligger på att försöka se hur informanternas förhållande till deras åsikter och värderingar påverkas av vad de läser och delar på Facebook, samt hur och varför de använder sig av delningar.Vi har genomfört sex stycken kvalitativa intervjuer med informanter mellan 25-38 år, både kvinnor och män. De övergripande frågeställningar vi ville besvara var; Varför väljer informanten att läsa artiklar på Facebook? Varför väljer informanten att dela/dela vidare på Facebook? Hur ser relationen ut mellan de delningar informanten gör och informantens åsikter?För analysen har vi främst använt oss av teorierna Uses & Gratifications, som vi hämtat från Lee & Ma (2012), samt Kang et al (2013) för att förklara motivet till delningar och Nyhetsvärdering som baseras på Galtung och Ruge´s kriterier för nyhetsvärdering, för att förklara vad de läser.

I dagens allt mer virtuella samha?lle sker en stor del av interaktionen mellan individer i forum som inte la?ngre kra?ver fysisk na?rvaro. Vi bildar oss digitala identiteter och kan pa? ett enkelt tillva?gaga?ngssa?tt styra de intryck vi vill fo?rmedla. Denna uppsats bygger pa? materialinsamling fra?n en fokusgrupp, samt enskilda intervjuer da?r fiktiva Facebook-profiler tilla?mpas som stimulusmaterial.

This study is based on a qualitative internet research about people with Asperger syndrome and their thoughts and opinions about the difficulties that occurs in the environment outside the home and their experiences of Internet. We have analyzed Internets social influences for those with Asperger syndrome, as a consequence of the difficulties that they meet in other environments. The constructed communities in the environment outside the home and the social interaction that occurs there is not adjusted for those with the diagnosis. This leads to difficulties to be there for those with Asperger syndrome. By doing a content analysis of the assembled data from a community site on the Internet, we found out that the environment on Internet is more comfortable for those with the diagnosis in several ways.

Kommunikation sker varje dag på olika sätt och i olika konstellationer, människan har ett behov av att föra dialog med andra människor. Detta behov kan med hjälp av dagens tekniker tillfredsställas även digitalt genom så kallade sociala medier. Facebook är en social media som är till för nätverksbyggande och den tjänsten används idag av både företag och privatpersoner över hela världen. Undersökningens syfte har varit att beskriva hur stora företag i Sverige använder och kan använda Facebook för att kommunicera med sina kunder ur ett kundservice perspektiv. Det fanns flera sätt att belysa detta fenomen och ett av dem var genom att fundera på hur människor kommunicerar samt se om det fanns begränsningar i kommunikation via Facebook.

I denna uppsats studerar vi delningar av artiklar på det sociala mediet Facebook. Syftet är att undersöka informanternas egna tankar, reflektioner och upplevelser av vad de läser och delar med sig av på Facebook. Det vi vill undersöka är användandet av artiklar som opinionsbildande material - så som krönikor, debattinlägg och nyheter. Fokus ligger på att försöka se hur informanternas förhållande till deras åsikter och värderingar påverkas av vad de läser och delar på Facebook, samt hur och varför de använder sig av delningar.Vi har genomfört sex stycken kvalitativa intervjuer med informanter mellan 25-38 år, både kvinnor och män. De övergripande frågeställningar vi ville besvara var; Varför väljer informanten att läsa artiklar på Facebook? Varför väljer informanten att dela/dela vidare på Facebook? Hur ser relationen ut mellan de delningar informanten gör och informantens åsikter?För analysen har vi främst använt oss av teorierna Uses & Gratifications, som vi hämtat från Lee & Ma (2012), samt Kang et al (2013) för att förklara motivet till delningar och Nyhetsvärdering som baseras på Galtung och Ruge´s kriterier för nyhetsvärdering, för att förklara vad de läser.

ABSTRACTElin Johansson, Hanna Johansson, Camilla Nilsson Say something interesting! A qualitative study of marketing communication on Facebook                               Pages: 36With the emergence of social media, new ways has been created for companies to reach out to its audience. From being dependent on journalists to provide information, companies today have the ability to self-publish information in the open media channels. The use of social media should not replace traditional marketing communication though, but works best as a complement. It is a new environment that requires the company to adapt its working methods. Although the work is different, it is important that companies see social media as part of the overall marketing communication and not as a separate project. The purpose of this paper is to study recipient?s experience of company?s communications in social media. We have chosen to relate this to the instructions on methods of marketing communication and social media marketing as found in literature on the subject. This is to examine whether firms achieve the desired effect of the methods that are considered most appropriate. Does the message reach out? The focus of this study is marketing communication in the social media Facebook. The study consists of qualitative interviews to illuminate the recipients' views and experiences, as well as a literature study from the theoretical perspective of the sender of marketing communication in social media. The results showed that business as well as audience must interact in a functional relationship in social media. Companies should be more like the customer they are trying to reach. If companies choose to expose themselves in social media, time must be given to this, which is what the audience expects. Key words: Marketing communication, social media, social media marketing, Facebook, recipients, sender.

AbstractTitle: See each other on the Internet or on a café? A survey about social consequences of Internet usage. (Umgås på Internet eller på ett café? ? en studie om Internetanvändningens sociala konsekvenser.)Number of pages: 34 (including enclosures).Author: Carolin Johansson.Tutor: Else Nygren.Course: Media and Communication Studies C.Period: Fall 2007.University: Division of Media and Communication, Department of Information Science, Uppsala University.Purpose/Aim: The purpose is to get increased knowledge about the social consequences that may come up when young people at the age of 16-20 are using the Internet.Material/Method: The material consists of a questionnaire that I made with questions about Internet usage that 84 young people from five classes (from three different upper secondary schools) answered.Main results: To have access to a computer and Internet and the fact that broadband is more inexpensive now than before leads to an increased usage of the Internet. I found out that chatting, music/movies, searching for information and using the Internet for entertainment is what most of the participants spent the most time on while using the Internet.

Att studera på vuxenutbildningen kan innebära att du som studerande inte har möjlighet närvara fysiskt för vägledning på skolan. Orsaken kan exempelvis vara att du som studerande inte bor nära skolan, du arbetar eller har någon diagnos (exempelvis social fobi).  Syftet i studien är att undersöka vilken typ av kommunikativa medel som erbjuds sådana studerande. Examensarbetet är en kvantitativ studie, där 26 enkäter skickades via e-post till studie- och yrkesvägledarna hos utbildningsanordnare inom vuxenutbildningen. Resultatet visar att 18 utbildningsanordnare av 22 erbjuder vägledning för dessa studerande, samt att det finns variation i de kommunikativa medel som används för vägledning.

På Facebook når polisen många människor och kan ge sin bild av olika händelser och av sig själva. Jag har studerat två poliskontors  ? Täbys och Sollentunas ? närvaro på Facebook under en tvåmånaders period, och utifrån deras inlägg kartlagt vilken typ av händelser som de väljer att berätta om. Därutöver har jag också gjort en retorikanalys för att utifrån den diskutera vilken bild som polisen ger av sig själv på Facebook. Eftersom polisen själv anser att deras trovärdighet är av stor betydelse har jag i analysen koncentrerat mig på hur polisens ethos framträder i inläggen.Resultatet skiljer sig delvis åt mellan de två kontoren.

Internet has opened a whole new world when it comes to marketing. Because of this companies can reach out to a broader consumer audience. The idea to write this essay came to mind, when we were asked to design the website of a new registered company named Artoteket. The company?s purpose is to hire out and market art on the Internet to bigger companies such as banks, law firms and industrial company?s etc.

Den snabba och växande utvecklingen inom såväl sociala medier som musikstreamingsajter ger användarna helt nya förutsättningar. Musik som tidigare kan ha varit svår att få tag på har aldrig varit mer lättillgänglig eller billigare. Sociala medier har blivit människans verktyg att smidigt promota sig själv, ett företag eller att enkelt kommunicera med varandra. Dessa i en kombination skapar en process som ska gynna användaren såväl som upphovsmakarna. Denna studie applicerar primärt Uses & Gratifications-teorin som tillvägagångsätt för att förstå användarnas motivering av musikstreamingsajten Spotify i relation till sociala mediejätten Facebook.

Detta visualiseringsarbete har varit inriktat på att visa möjligheterna att enkelt marknadsföra ett bostadsområde med hjälp av internet. Visualiseringen har varit i 3d för att enklast visa hur området kommer att se ut och webbsidan gjord med vanlig html kod och css (stylesheets). 3d modellen visas med en DWF fil och DWF läsare..

Syfte och frågeställningar: Syftet är att undersöka och jämföra tre kommunerskommunikation på Facebook, men också fenomenet Facebook och dess komponenteri form av exempelvis gilla-markeringar. Studien bygger på två huvudfrågor.1. Vilken typ av kommunikation bedrivs via kommunernas Facebooksidor?2. Hur skiljer sig kommunikationen åt mellan de tre kommunerna?Metod och material: Intervjuer och netnografiska observationer.Huvudresultat: Facebook är en viktig kommunikationskanal för kommunerna.Intervjuerna visar att mycket av det som kommunernas kommunikatörer säger sigkommunicera stämmer in på det som de netnografiska observationerna visat och attde huvudsakligen lever upp till sina uttalade syften.Något som kan konstateras är att oberoende av hur många följare eller hur mycketfeedback en kommuns Facebooksida får så gör det ingen större skillnad i hur de bedriverkommunikationen.