Arbetets syfte var att belysa och kartlägga hur förskolor använder sig av det sociala mediet Facebook. Datainsamlingen har skett genom både kvantitativa och kvalitativa metoder baserade på 56 Pysslingförskolors Facebook-sidor. Materialet har bearbetats med hjälp av statistiskt beskrivande analys samt innehållsanalys. Avsikten med att använda sig av dessa två analysmetoder har dels varit att belysa hur förskolorna kommunicerar genom Facebook och dels för att kunna redogöra för hur interaktiviteten mellan förskolan och användaren ser ut. Pysslingförskolors användande av Facebook har under året ökat med 933 procent jämfört med föregående år.

This essay is about how Östergötland County Museum and Gotland museum use the social network Facebook to connect and communicate with their visitors/followers. It is also about the followers and the experience they get. Two interviews were made with staff from the museums to answer why and how the museums use Facebook. There were also two questionnaires sent to the museums' Facebook followers. The Facebook followers have given answers about why they follow the museums but it also sheds light on age and gender of the followers.

Syftet med denna uppsats är att undersöka fenomenet Facebook i relation till arbetslivet och privatlivet. Uppsatsen bygger på en kvalitativ studie där vi genomförde sex semistrukturerade intervjuer för att ta reda på om hur presentationen av ens profil, med andra ord statusuppdateringar, bilder och vänner, kan ha en påverkan på arbetslivet men även privatlivet. Som analysredskap använder vi oss av Erving Goffmans dramaturgiska teori, Anthony Giddens struktureringsteori samt Michel Foucaults teori om övervakningssystemet i relation till makt. En kort sammanfattning av det resultat som framkommer i vår studie visar att Facebook från en början besöktes av våra informanter med syfte att komma i kontakt med vänner samt släkt, dock har nätverkstjänsten utvecklats till ett socialt fenomen och vidare blivit en del av informanternas vardag..

I denna uppsats undersöks hur användarna på det virtuella nätverket facebook väljer att framställa sig själva samt vad som ger social status därpå, och detta ur ett genusperspektiv. Facebook är ett socialt virtuellt nätverk som baserar dig på relationer förankrade utanför internet, och har på en mycket kort tid nått en stor spridning. Facebook är därför en social arena som möjliggör nya möjligheter men även begräsningar i presentationen av jaget. Uppsatsens resultat baseras på en innehållsanalys av statusuppdateringar och bilder från facebook, som analyserats utifrån relevant sociologisk teoribildning. De resultat som framkommit ur analysen tyder på att den framställning som görs av användarna på facebook är en idealiserad och ytlig sådan, där båda könen strävar efter att framstå som populära, framgångsrika och lyckade.

Den här uppsatsen syftar till att analysera personligt varumärkesbyggande på Facebok samt hur jaget kommodifieriats på Facebook. Jag använde mig av Goffmans teorier om självpresentation, och teorier om kommodifiering och personligt varumärkesbyggande. Metoden jag använt för att samla in mitt material var kvalitativ då jag gjort sex stycken enskilda djupintervjuer vara 4 kvinnor och 2 män i åldrarna 22-26. Slutsatsen är att jaget har kommodifierats i bland annat arbetsmarknaden. Mina intervjudeltagare visar upp en idealiserad och positiv bild av sig själva på Facebook och på så sätt sker personligt varumärkesbyggande.

This essay is how companies are using Facebook to appear. The two companies in this study, Fritz Olsson AB Kalix and Promentum AB shows how Like, share and comment-contest communicates via Facebook. The purpose of this essay is to examine how Facebook users attitude and perception is to Like, share and comment- contest.The thesis was conducted in two parts, first a qualitative interview with the two companies that stand as examples in the paper and a quantitative online survey. The online survey was sent out to the 256 Media and Communication students at Umea? University, who read or has read the program from 2010 to 2016, via Facebook.

Facebook är ett internetbaserat socialt nätverk och tillika en mötesplats för nästan en miljard människor världen över. Nyligen introducerades företaget på den amerikanska Nasdaq-börsen och det skulle komma att bli en av de högst värderade börsnoteringarna någonsin. Förväntningarna på Facebook är enorma, men samtidigt hörs kritiska röster om hur aktieägarnas förväntningar på ekonomisk avkastning kommer tillfredsställas på bekostnad av användarnas integritet detta skulle i förlängningen skapa missnöje. Det är onekligen en imponerande framgångssaga men i takt med ökande närvaro på internet i allmänhet och Facebook i synnerhet framstår det också som ett socialt fenomen värt att studera. Det är en plats där miljontals människor interagerar dagligen, men man kan fråga sig vari lockelsen ligger med Facebook och vilka biverkningar som tillkommer.

Denna studie har undersökt vilken typ av nyhetsmaterial som svenska medier publicerar på Facebook, samt hur publiken svarar på innehållet genom likes och delningar. Syftet med studien har varit att ta reda på om den traditionella nyhetsvärderingen speglas på Facebook, och i så fall om publikens likes- och delningsvärderingar samstämmer med mediernas nyhetsvärdering. Materialet som undersökts i denna studie har bestått av det totala antalet publiceringar under en veckas tid på Aftonbladets, Dagens Nyheters och SVT Nyheters Facebooksidor. Genom en kvantitativ innehållsanalys har data samlats in över vilka nyhetsämnen som varit mest frekventa på Facebook, samt över hur publiken valt att interagera på innehållet genom likes och delningar.    Resultatet visar att den traditionella nyhetsvärderingen speglas i Dagens Nyheters och SVT Nyheters rapportering på Facebook, medan Aftonbladets nyhetsvärdering följer de digitala nyhetsvärderingskriterierna.

Bakgrund: Facebook är ett socialt onlinenätverk som under sina levnadsår har ökat explosionsartat i popularitet. På Facebook sköter många användare stora delar av sina sociala relationer och delar med sig mycket av sig själva. Det finns inget tidigare socialt nätverk i stil med Facebook som har haft samma genomslagskraft hos internetanvändarna. I användandet skapas en digital identitet som lämnar spår på Facebook, även om en användare är död. Kring dessa kvalämnade digitala identiteter vill vi undersöka unga vuxnas syn. Syfte: Vårt syfte med denna uppsats är att ta reda på hur unga vuxna ser på sitt och andras användande av Facebook  kopplat till digitala spår och döden. Metod: Vi har valt att använda fokusgruppssamtal som metod för insamling av det empiriska materialet.

The value of an organization?s availability and transparency towards the public whenever and wherever it is necessary has increased. Internet and the social networks have become essential to most of the citizens of Sweden but for organizations social networking still is an area that is relatively unexplored. As the Internet and social media progresses it becomes a greater part of people?s lives, which leads to more demands but also a great amount of possibilities for the organizations that participate in this technical revolution.The purpose of this quantitative study is to examine if and how the people receiving the information published on the Växjö and Alvesta police department?s Facebook-page are considering Facebook as a channel of communication.

Title: I saw it on Facebook ? Youth presentation of self on FacebookAuthors: Nicole Dreher & Anders SkoglundPresented: 01.06.2010Purpose: The purpose of this thesis was to examine how the, in the study, participating youths make their presentation of self on their Facebook profiles.Methodology: The method used in the thesis was a social semiotic analysis focusing on the social semiotic concepts: semiotic resource, semiotic potential, affordance, denotation and connotation. A social semiotic analysis of composition was also used with the purpose to gain a deeper knowledge of the social semiotic affordances of Facebook?s composition.Theoretical perspectives: The theoretical base of this thesis consists mainly of Erving Goffman?s theory on presentation of self in everyday life as well as relevant theories to youth culture in sociology and identity in social psychology.Conclusions: The results show that the youth?s presentations of selves mostly takes place in their profile picture, status updates, groups, fan pages and through their communication with other users on their wall. The borders between front and back stage on Facebook entirely depends on the norms that the reader expects the profile owner to uphold.

Uppkomsten till denna uppsats grundar sig i ett samarbete med Luleå kommun. Då tekniken ständigt utvecklas och nya medier skapas sker förändringar i samhället. Idag är Internettjänsten Facebook vida populär i världen. Denna Internetsida är ett resultat av ändrade sätt att kommunicera och umgås för människor. Förutsättningar för marknadsföring och informationsspridning förändras också med tiden.

Uppsatsen syfte var att förstå hur fyra unga män formar sin identitet och sin livsstil genom sina användarprofiler och sitt beteende på Facebook. Arbetet beskriver även hur dessa personer anpassar sig efter andra användare och vilken funktion Facebook fyller i deras identitetsprocesser. Materialet består av fokusgruppsintervjuer, personliga intervjuer och uppföljningsenkäter. Den information som materialet genererade visade att de unga männen till stor grad anpassar sig efter omgivningen på Facebook. Facebook är en stor del av de studerade individernas vardag och är en bidragande faktor till deras självbild.

Facebook är en social nätverkstjänst som används av ett mycket stort antal människor runt om i världen. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka om den ökade interaktionen via Facebook har förändrat vår syn på vänskapsbegreppet och på vilket sätt identitetsskapandet på Facebook skiljer sig från den fysiska världen. För det första ska undersökas om olika personer anser att interaktionen med ?vänner? på Facebook på något sätt har ändrat deras syn på vänskap eller deras relationer överhuvudtaget. Med andra ord, är det rätt att tala om ?vänner? i samband med Facebook, och i så fall på vilket sätt? Den andra frågan är vilka möjligheter Facebook erbjuder för människor för identitetsskapandet och på vilket sätt människor väljer att utnyttja dem .

Mot en bakgrund av bland andra Vygotskijs teori om lärande via interaktion och samtal undersöker uppsatsen hur ett didaktiskt verktyg för användandet av Facebook kan se ut. Verktyget utarbetades utifrån tidigare forskning och teorier inom området. Delarna av verktyget uppmanar elever att använda en Facebookgrupp för lärarkontakt, diskussion, fildelning och återkoppling. Uppsatsen granskar även gymnasieelevers reaktion på verktyget vid undervisning och utvärdering. I våra intervjuer och enkäter framkommer att Facebook i skolan uppskattas olika beroende på hur stort behov eleverna har av kontakt med läraren utanför klassrummet men även att det finns hinder för att använda Facebook i skolsammanhang.