Uppsatsen syfte var att förstå hur fyra unga män formar sin identitet och sin livsstil genom sina användarprofiler och sitt beteende på Facebook. Arbetet beskriver även hur dessa personer anpassar sig efter andra användare och vilken funktion Facebook fyller i deras identitetsprocesser. Materialet består av fokusgruppsintervjuer, personliga intervjuer och uppföljningsenkäter. Den information som materialet genererade visade att de unga männen till stor grad anpassar sig efter omgivningen på Facebook. Facebook är en stor del av de studerade individernas vardag och är en bidragande faktor till deras självbild.

Syftet med denna uppsats var att undersöka Facebooks betydelse som identitetsskapare. Undersökning utfördes utifrån begreppen information och relation. Följande frågeställningar användes; Vilken betydelse får informationen på Facebook för identitetsskapande? Vilken betydelse får Facebook för relationer och vad får det i sin tur för betydelse för identitetsskapande? Undersökningen hade en kvalitativ ansats och en abduktiv metod. Empirin bestod av intervjuer samt statusuppdateringar.

Företags närvaro på Facebook har under de senaste åren ökat kraftigt. En uppfattning är attföretag, stora som små, har etablerat sig på Facebook för att vara ?rätt i tiden?. Detta skapar funderingar kring vilka anledningar som ligger till grund för närvaron och om företagen upplever den gynnsam. Denna studie syftar till att undersöka vilka erfarenheter företag har fått av närvaron på Facebook.

Today's young people increasingly tend to sit at home and relax, instead of being out and meet friends. This is based on my observations from my experience as a teacher. They are more and more in front of their computers and living their lives through their various Internet sites. There I was, stuck on how they behave in their environment, both private and public but also to their friends and their families versus their "internetlife". Young people are more and more at home and even the daily discussion are now placed on the internet instead of face to face communications or on the phone.This essay deals with the subjects selfrepresentation and self-identity that Erving Goffman handled in his bookThe self in everyday life respectively Anthony Giddens in Modernity and Sef-Identity.

Vi har genom intervjuer i fokusgrupper undersökt hur gymnasiestuderande 18-åriga ungdomar i Sundsvall reflekterar över bilder och bildpublicering på det sociala mediet Facebook. Tre fokusgrupper bestående av kvinnor, tre fokusgrupper bestående av män har resonerat kring frågor som berör fyra teman: medialisering, integritet, självbild och etik. Totalt ingick 24 ungdomar i undersökningen.Studien besvarar frågor kring varför ungdomar publicerar bilder på Facebook och vilka problem och konsekvenser denna bildpublicering kan resultera i, samt om det finns några skillnader mellan män och kvinnor i deras svar.Studiens ungdomar lever ett medierat liv. De återberättar händelser ur verkliga livet på Facebook med hjälp av bilder. Studiens ungdomar använder sig även av bilder för att skapa sina digitala jag, och ser dessa bilder som en viktig del av hur de uppfattas av andra.

A common form of communication within Facebook is the communication between users via status updates. If you write a status update all your friends have the opportunity to read and to respond to the update. The overall issue of this survey is: how are Facebook users to commu- nicate with status updates?  The survey aims to gain insight and greater understanding of communication patterns and user awareness of social contexts when they write status  updates. The study will act as an attempt to understand a small part of a complex interaction taking place in a social situation.

Denna studie behandlar det sociala nätverket Facebooks mest aktiva användare, personer mellan 16 och 25 år. Studien studerar skälen bakom varför många väljer att inte sätta sig in i detalj i Facebooks användarvillkor och policy för dataanvändning, samt vilken attityd dessa användare har i frågan om avtalen i förhållande till användarnas beteende på Facebook. Syftet med studien är att kartlägga Facebooks mest aktiva användares kännedom om Facebooks elektroniska avtal som användarna ingår med Facebook vid registrering för att ta del av Facebook. Studien är sammanställd genom en kvantitativ, webbaserad enkätundersökning som genererade 136 svar, varav 98 svar från respondenter inom den undersökta målgruppen, samt två kvalitativa, fokusgruppsdiskussioner med semistrukturerade frågor varav sammanlagt sex respondenter medverkade. Studien visade att de mest aktiva användarna på Facebook visar en likgiltighet gentemot avtalen där användarvillkoren och datapolicyn sällan läses.

In this work we?ve been focusing on how to adjust educational computer games in order to make them suited for the educational context of upper secondary school. Our opinion and entrance to the study is that the related developers of the subject, in some ways, have failed to successfully combine and find the balance between the entertaining and pedagogical aspects in the games. Our main questions is which aspects in the games game developers need to take in consideration to satisfy the pupils, but also what qualities that is needed for them to function in their educational context. In order to do that we had to investigate the people of the target groups own perspective on what technological and social aspects in the computer games they assess as important.

Litteraturen innehåller tre olika områden över hur företag enligt teorin bör agera i de socialamedierna. De tre områden som litteraturen resulterade i var den sociala webben, kommunikationoch marknadsföring. Syftet med undersökningen har varit att utreda på vilket sätt de teoretisktfastslagna områdena relaterar till användarnas upplevelse av områdena. Syftet utreds genom enfallstudie där Nordea har varit undersökningens studieobjekt och sociala medier representerats avFacebook. Syftet resulterade i följande huvudfrågeställning: Hur förhåller sig Nordeas Facebooksidasaktiva användare till Nordeas medverkan på Facebook? Undersökningens empiri samladesin genom en kvantitativ metod som ämnade svara på frågeställningen.

In today's society the borders between work and leisure blurs out more and more, and just as we might bring our work home, we might as well take our leisure to work with the help of so called smartphones with constant connection to social networks such as facebook and twitter. But what happens when the small talk around the coffee machine in the workplace gets out in public spaces? Instead of complaining to my closest colleague when my boss is acting like a fool or when my workload sky rocketed, I might now instead update my status on facebook with my complaint. But what am I actually allowed to write about my employer? And has the employer any possibility to act legally in respond to what I write?For the younger generation, who more or less is grown up with these social networks, I think this demarcation can be difficult to draw and understand.In this essay I deal with the issue of whether a principle of law, such as the duty of loyalty might collide with my constitutional right to use freedom of speech against my employer..

I denna uppsats studerar vi delningar av artiklar på det sociala mediet Facebook. Syftet är att undersöka informanternas egna tankar, reflektioner och upplevelser av vad de läser och delar med sig av på Facebook. Det vi vill undersöka är användandet av artiklar som opinionsbildande material - så som krönikor, debattinlägg och nyheter. Fokus ligger på att försöka se hur informanternas förhållande till deras åsikter och värderingar påverkas av vad de läser och delar på Facebook, samt hur och varför de använder sig av delningar.Vi har genomfört sex stycken kvalitativa intervjuer med informanter mellan 25-38 år, både kvinnor och män. De övergripande frågeställningar vi ville besvara var; Varför väljer informanten att läsa artiklar på Facebook? Varför väljer informanten att dela/dela vidare på Facebook? Hur ser relationen ut mellan de delningar informanten gör och informantens åsikter?För analysen har vi främst använt oss av teorierna Uses & Gratifications, som vi hämtat från Lee & Ma (2012), samt Kang et al (2013) för att förklara motivet till delningar och Nyhetsvärdering som baseras på Galtung och Ruge´s kriterier för nyhetsvärdering, för att förklara vad de läser.

I denna komparativa analys av den interpersonella nivån jämförs Polisens och Arbetsmiljöverkets kommunikation med allmänheten på Facebook. Analysen har som syfte att undersöka hur de två myndigheterna försöker förlika sig med Facebookanvändarna och skapa relationer genom språket. Utgångsunkten för analysen och jämförelsen är att myndigheter verkar ha svårt att anpassa sitt språk på Facebook eftersom myndigheter är en offentlig verksamhet medan Facebook är en verksamhet som främst är privat. Resultatet visar att Polisen och Arbetsmiljöverket har olika strategier för att kommunicera på Facebook och att Arbetsmiljöverket har kommit längre i sin anpassning till idén om webb 2.0. Polisen utövar mer kontroll på vilket sätt Facebookanvändare kan interagera med dem.

Computer use at work has risen considerably over the past fifteen years and is currently a relatively common phenomenon when 76 percent of women and 72 percent of men using the computer in their daily work (SCB Arbetsmiljörapport 2009).According to Gulliksen and Göransson (2009), Sweden is one of the countries which are more advanced in the procurement of computer systems at work. He means that Sweden has unique opportunities and conditions for user participation in the development of computer systems, when the user has the right to influence their working environment through a law in the Work Environment Act. The paper examines the importance of user involvement in system development and the Swedish company's approach and experience of user involvement. To highlight and explore the importance of user involvement, there has been a case study in which users have been representative of the development process. The case study has been conducted on a case company where the system IST analys was in need of a new interface.

Vi ville med vårt arbete undersöka om det var möjligt att förverkliga en virtuell funktion från det sociala nätverket Facebook, och se om funktionens ursprungliga syfte haft samma resultat i den fysiska verkligheten så som i den virtuella världen. Vi ville alltså ta en befintlig Facebook-funktion och skapa en fysisk gestaltning av denna. Vi valde att förverkliga Facebook?s Gilla-knapp eftersom vi ansåg att denna lilla funktion har en stor betydelse på och för det sociala nätverket, men även också eftersom den används alltmer i verkliga sammanhang som exempelvis i marknadsföringssyfte. Utifrån detta skapade vi två fysiska prototyper, en lo-fi mockupversion och en hi-fi prototyp. Resultaten visade att det var möjligt att skapa en fysisk gestaltning av en virtuell Facebook-funktion och att den ursprungliga innebörden var densamma i den fysiska verkligheten. Däremot uppnådde dem inte samma resultat i den fysiska verkligheten eftersom den inte påverkade människors sociala beteende på samma sätt som på det sociala nätverket..

Under fem veckors tid har jag utfört mitt examensarbete på Facebook Data Center i Luleå. Målet med arbetet var att installera ett internt nätverk som skulle ersätta ett annat internt nätverk. Bakgrunden till arbetet är att nätverket som redan existerade i datacentret (innan bygget överlämnades till Facebook i Luleå) hade en omodern nätverksstruktur. I arbetet avsattes tid till inläsning av plattformarna för routrar och switchar. Dessa enheter monterades senare upp i respektive rack.