Ett uttryck som ofta träffas på i skolvärlden är elever i behov av särskilt stöd. Elevens svårigheter förklaras med att de är i behov av särskilt stöd. Syftet med vår undersökning är att få förståelse och kunskap om vilka barn lärare och rektorer i två skolor, anser vara i behov av särskilt stöd. Studien avsåg att undersöka hur lärare, från förskoleklass till år tre, samt rektorer definierar och reflekterar om begreppet särskilda behov. Studien syftade till att undersöka hur rektorer, lärare, speciallärare och resurspedagog definierade och reflekterade om begreppet särskilda behov.

Vi har valt att undersöka hur barn och en pedagog på förskola, elever och en pedagog på skola upplever att det är att läsa och lyssna till Astrid Lindgrens berättelser idag. Vi ville också försöka se om Astrid Lindgrens litteratur är aktuell, om den läses i hem och skolor idag. Syftet med vår undersökning är att se hur barn, elever och pedagoger uppfattar Astrid Lindgrens litteratur idag och om man utifrån ett historiskt perspektiv och en historisk medvetenhet kan arbeta med Astrid Lindgrens litteratur. Resultatet i vår undersökning grundar sig på de observationer, samtal och intervjuer vi har utfört med barn, elever, pedagoger och en bibliotekarie. Vi har jämfört resultaten i de olika undersökningsgrupperna och försökt att utläsa upplevelsen av att läsa Astrid Lindgrens litteratur.

Syftet med denna studie är att undersöka hur personal, elever och några föräldrar på Stånga skola uppfattar att skolan kan stärka barns sociala kompetens med SET (social och empatisk träning) som metod. Studien bygger på skolan och hemmets gemensamma ansvar för barnens fostran, utveckling och utbildning.I litteraturgenomgången definieras begrepp inom social kompetens, och metoder som främjar social kompetens presenteras.Den empiriska undersökningen bygger på observationer, intervjuer samt enkätinsamlingar som utfördes i samband med ett besök på Stånga skola. Arbetet med SET undersöktes. Studien visar att arbetet med Livskunskap är viktigt, men huruvida det stärker barns sociala kompetens eller ej har inte kunnat påvisas mer än som en observerbar förändring gällande elevernas förhållningssätt, beteende och bemötande..

Diagnosen Asperger syndrom är ett relativt nytt begrepp inom autismspektrumet. För bara 20 år sedan var syndromet relativt okänt världen över. År 1988 hölls den första internationella kongressen i London och där presenterades de första diagnoskriterierna av makarna Gillberg. Efter kongressen har ytterliggare tre kriterier uppkommit. Vi vill undersöka hur elever med Asperger syndrom uppfattar sin skolgång.

Det här arbetet handlar om eleverna som utrustades med en egen bärbar dator i åk 7 i samband med Lunds kommuns utbildningssatsning på informations- och kommunikationsteknik (IKT). Initialläget för undersökningen var att jag och andra lärare såg att en del elever sysslar under rasterna mycket aktivt med de nya verktygen på olika sätt på rasterna. Införandet av bärbara datorer diskuteras i offentligheten och i det privata och anses vara mycket kontroversiellt och det är uppenbarligen att vissa stereotypa bilder upprepas i sammanhanget. Det påstås att eleverna bara sitter i korridorerna under rasterna och ?hänger? med sina datorer och är inte kapabla att kommunicera ?normalt.? Det väckte tanken på att det måste undersökas närmare hur eleverna använder sina datorer under rasterna.

SammanfattningSyftet med denna studie är att undersöka vilket utrymme samt betydelse simundervisningen i årskurs 6 har i skolor i två skilda kommuner.FrågeställningarHur definierar lärare i idrott och hälsa begreppet att ?kunna simma??Hur tolkas läroplanen utifrån momentet simning i respektive skola?Hur skiljer sig simundervisningen åt i respektive skola?Hur arbetar respektive skola med elever som inte uppnår kunskapskraven i simning i årskurs 6?MetodJag har valt att göra en kvalitativ studie genom att intervjua lärare i idrott och hälsa i två skilda kommuner. Urvalet ur populationen motsvarar lärare som undervisar i momentet simning i årskurs 6, eftersom betyg ska sättas i denna årskurs för första gången i slutet av höstterminen 2012. Intervjuerna utfördes på avtalad tid och plats på respektive skola. Jag använde mig av ljudinspelning vid samtliga intervjuer för att få ordagrann återgivning av intervjun.

Dagens skola är på många sätt en annan skola än den som flertalet vuxna lärt känna sen de vuxit upp. Dessutom så lever vi i ett utbildningssamhälle där förändringar pågår. För att förstå dagens skola och lärarens förändrade roll är det nödvändigt att se det ur ett historiskt perspektiv. det är även viktigt att tillägga att den nya läroplanens utformning har lett till att arbetssättet ute på skolorna har förändrats. Vi har studerat hur skolan och lärarens roll är under förändring.

Syfte och frågeställningarStudiens syfte är att undersöka och jämföra simkunnighet i skolår fem på en landsortsskola och en förortsskola med stor andel elever med utländsk bakgrund. Samt att undersöka hur idrottslärare arbetar för att eleverna ska nå målet i simning.Min huvudfrågeställning till studien är:Hur är arbetet upplagt för att eleverna ska nå målet i momentet simning i årskurs fem?Finns det skillnader i simkunnighet mellan en skola från landsorten med hög andel elever med svensk härkomst och en skola med hög andel invandrarbarn?Vilka problem finns och vad beror dessa problem på?MetodJag har använt mig av en kvalitativ studie i form av intervjuer. Jag intervjuade fyra idrottslärare på två olika skolor i Sverige om simkunnighet i årskurs fem. En skola på landsbygden och en förortsskola i Stockholmsområdet.

Abstract Andersson, Kajsa och Liljeqvist, Marie (2008). En studie av pedagogernas tankar om Korrektion av elevtexter. Malmö högskola: lärarutbildningen. Syftet är att undersöka sex pedagogers tankar om skrivutveckling, och relatera dessa till elevernas erfarenheter. Våra frågeställningar är: ? Hur motiverar de utvalda pedagogerna valet mellan att korrigera eller inte korrigera i elevernas skrivna texter? ? Vad anser eleverna om skrivträning och att bli korrigerade? För att få svar på de här frågorna har vi intervjuat sex pedagoger på två olika skolor. Därefter delade vi även ut en och samma elevtext till pedagogerna som de skulle korrigera på sitt sätt.

Syfte med min studie var att undersöka elevers läs- och skrivsvårigheter i ett yrkesprogram och hur lärarna anpassar sin undervisning till dessa elevers studiesituation. För att få svar på dessa frågor så gjordes en kvalitativ studie på en skola i norrland. Intervjupersonerna är fyra stycken elever med läs- och skrivsvårigheter och fyra stycken lärare. Relevant litteratur, forskningsrapporter och artiklar om läs- och skrivsvårigheter tas också upp. Resultatet tyder på att både lärare och elever inte får resurser som de behöver, avsaknaden av en specialpedagog som kan hjälpa elever och lärare i klassrummet.

Denna studie behandlar problematiken gällande invandrarelevers lärandeprocess till flerspråkighet. Vidare behandlas problematiken kring digitala hjälpmedel för elever i skolan med fokus på flerspråkighet. Tidigare forskning visar på brister i skolans digitala hjälpmedels behandling, här ser man också att kompetens och inställning är frånvarande i stora delar av undervisningen i dagens skola. Vidare kommer också inställning och syn på digitala hjälpmedel att tas upp för att förstå problematiken kring varför det finns brister i undervisning där digitala hjälpmedel skulle kunna förbättra lärandeprocessen för elever.Utifrån det interkulturellt och sociokulturellt perspektiv har syftet varit att undersöka vari denna problematik har sitt ursprung, vilka förslag på lösningar som ges, samt vilka konsekvenser denna problematik ger upphov till.Hur ser skolan, föräldrar och elever på digitala hjälpmedel och hur kan man i och utanför skolan utveckla ett bättre samspel för att främja lärandet. Ett samarbete mellan skolan och hemmet skulle underlätta för undervisningen och på så sätt ge ett större lärande för både elever och lärare när det handlar om digitala hjälpmedel. .

Vår nyfikenhet och vårt intresse har styrt vårt val av ämne. Vi upplever att skolor i allmänhet har valt att prioritera bort dans. Vi ser på dans som en bra/viktig metod såväl för inlärning som också träning av det fysiska, sociala och kulturella samt vill ta reda på hur man ser på dans ute i verksamheterna. Enligt läroplaner och kursplaner ska dans finnas med som ett naturligt inslag. Når skolan upp till målen? Vi vill ur två perspektiv, elever respektive lärare, ta reda på deras uppfattning om dansens förekomst i skolan, deras inställning till dans och hur de ser på dansens roll och funktion.

Syftet med denna uppsats är att ta reda på vilka fel elever i år 5 gör i matematik och vilka matematiksvårigheter de befinner sig i när de kommer till vår skola i år 6. För att ta reda på det gjorde jag en kvalitativ innehållsanalys av 37 Nationella prov för år 5 som eleverna genomfört på vårterminen innan de slutar. Studiens litteraturgenomgång definierar begreppet matematikkunskap, tydliggör begreppet matematiksvårigheter och lyfter fram teorier om bedömning och kartläggning av matematiksvårigheter.Resultatet visar att elever befinner sig i svårigheter både utifrån det matematiska innehållet så som talförståelse och geometri och de mer processinriktade kompetenserna som begreppsförståelse, procedurkompetens och strategisk kompetens. Jag har även försökt belysa det som vissa författare betecknar som grundläggande matematikkunskaper. Detta innefattar bland annat förståelsen av tal och resultatet visar att elever gör fel vid beräkning av subtraktions- och divisionsuppgifter.

Syftet med denna studie är att bidra till en pedagogisk diskussion om arbetet mot mobbning och trakasserier. Genom att undersöka lärares och fritidspedagogers uppfattning om förutsättningarna att arbeta mot mobbning och trakasserier i samarbete mellan skola och fritidsverksamheten. Studien består av analyser av enkätintervjuer och djupintervjuer med fritidspedagoger och lärare. Avsikten med intervjuerna är att undersöka likheter och skillnader i fritidspedagogers definitioner av och hur de arbetar mot kränkande behandling. Resultatet visar att respondenterna anser att kränkande behandling som visserligen inte ska förekomma i skola eller på fritidshem kan vara svårt och speciellt att använda en övergripande strategi mot kränkande behandling som fungerar.

Syftet med denna uppsats är att studera vad elever uppfattar av utomhuspedagogik sett utifrån lärarens syn på utomhuspedagogik och hur denna tillämpas. Uppsatsen bygger på en elev-enkät till elever från åk 1 till åk 5 och fyra strukturerade intervjuer med lärare från samma skola som eleverna.Fyra intervjupersoner har svarat på frågor som handlar om utomhuspedagogiken och hur den tillämpas. Enkätens frågor handlade om hur eleverna upplever utomhuspedagogiken.Resultatet blev att elevernas och lärarnas svar överstämmer väl sinsemellan samt med teorin. Uppsatsen visar att de flesta elever samt intervjuade lärare tycker att det är bra att arbeta med utomhuspedagogik och att det är en tillgång för alla att skolan har olika sätt att lära ut. Utom-huspedagogiken hjälper eleverna fram till kunskap från teori till praktik och sammankopplar delarna till en helhet..