Syftet med vÄr studie, som har genomförts via kvalitativa intervjuer med Ätta pedagoger, har varit att undersöka om och hur utomhusmiljön anvÀnds pÄ förskola och skola i ett lÀrandesyfte och för att se om det finns nÄgon skillnad mellan förskola-förskola, skola-skola och förskola-skola, men Àven att undersöka vilka tankar pedagogerna i de olika verksamheterna har om hur utomhusmiljön pÄverkar barns lÀrande. Vi har anvÀnt oss av Ätta pedagoger, fyra inom förskolan och fyra inom skolan. Fyra av dem har sin arbetsplats i centrum och fyra av dem har sin arbetsplats utanför centrum. För att besvara vÄra frÄgestÀllningar har vi anvÀnt oss av intervjuer. Resultatet av vÄr undersökning blev att utomhusmiljön anvÀnds bÄde pÄ förskola och pÄ skola i ett lÀrandesyfte och dÀr var inga skillnader mellan förskola-förskola, skola-skola eller förskola-skola.

Sammanfattning/abstrakt Forskning visar att de fristÄende skolorna ser vÀldigt olika ut. FÄ studier har undersökt fristÄende skolors arbete med elever i behov av sÀrskilt stöd. Syftet med min undersökning Àr att, ur ett specialpedagogiskt perspektiv, studera hur en fristÄende skola arbetar för att alla elever ska nÄ mÄlen. Jag har valt att göra undersökningen pÄ en skola som under de senaste tre Ären har lyckats att fÄ alla elever att nÄ sina mÄl ? d.v.s.

I denna uppsats kommer vi att med utgÄngspunkt i ett mÄngkulturellt samhÀlle lÀgga vikten pÄ hur elever och barn utan det svenska sprÄket integreras och inkluderas i förskolan och grundskolan. För att tydliggöra arbetet kommer vi att fokusera pÄ det sociokulturella perspektivet. Vi kommer att undersöka hur lÀrare och skolledare anvÀnder sig av, och deras syn pÄ integreringen och inkluderingen av nyanlÀnda elever i förskolan och grundskolan. Med hjÀlp av kvalitativa intervjuer vill vi belysa och undersöka hur skolledare och lÀrare förhÄller sig till integreringen och inkluderingen av elever med ett annat modersmÄl. Sammanfattnings-vis pekar resultatet pÄ att det finns mÄnga vÀgar till en bra integration och inkludering av barn och elever i förskola och skola.

I vÄr undersökning har vi valt den kvalitativa metoden, nÀrmare bestÀmt intervjuerna, för att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor. Vilka arbetssÀtt anvÀnder sig lÀrarna av och slutligen vilka förhÄllningssÀtt mÀrks i mötet mellan skolan och elever i en skolsituation? I den empiriska delen har vi presenterat svaren i olika rubriker: Mötet, ArbetssÀtt, Elevens sjÀlvbild och Organisationen. I vÄr undersökning intervjuade vi 22 elever och 4 lÀrare. FrÄgorna till respondenterna berör de 4 olika rubrikerna i vÄr undersökning.

Sociala medier har de senaste Ären expanderat med en enorm kraft. Facebook som startades Är 2004 Àr idag vÀrldens största sociala media och har i dagslÀget över 500 miljoner anvÀndare. Om ökningen av anvÀndare fortsÀtter som den gjorde under Är 2010 sÄ kommer det Är 2012 finnas fler FacebookanvÀndare Àn det finns invÄnare i Europa. Detta gör att det kÀnns oerhört intressant och relevant för oss som medie- och kommuni-kationsvetare att undersöka omrÄdet.Syftet med uppsatsen Àr att med hjÀlp av aktiva samtal i fokusgrupper undersöka anvÀndningen av sociala medier via den nya tidens mobiltelefoner (smartphones). Detta Àr viktigt att studera pÄ grund av att fenomenet sociala medier har blivit en viktig del för oss medie- och kommunikationsvetare och kommer vara en stor del i kommunikationsbran-schens framtid.Vi har anvÀnt oss av aktiva fokusgruppssamtal för att fÄ fram svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar.Fokusgrupperna genererade ett tydligt resultat som visade att anvÀndarna ser den ökade tillgÀngligheten som den största faktorn till förÀndringen i deras anvÀndning.

Syftet med den hÀr studien har varit att undersöka om, och pÄ vilket sÀtt skönlitteratur anvÀnds sprÄkutvecklande för andrasprÄkselever. VÄr utgÄngspunkt har varit att de elever som lÀser skönlitteratur skulle ha en bÀttre sprÄkutveckling Àn de som inte gjorde det. Studien har genomförts pÄ en mÄngkulturell skola i södra Sverige. VÄr primÀra uppgift har varit att kartlÀgga hur lÀrare arbetar med skönlitteratur pÄ just denna mÄngkulturella skola i södra Sverige. En stor del i arbetet har ocksÄ varit att intervjua eleverna om hur de tycker att skönlitteratur har pÄverkat deras sprÄkutveckling.

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att undersöka den rÄdande diskursen om elevers utveckling hos ett antal lÀrare pÄ en skola samt undersöka i vilka sammanhang begreppet anvÀnds. Tillika ville vi ta reda pÄ vilka grunder elevers utveckling mÀts och bedöms. Den forskningsmetod vi har anvÀnt oss av Àr kvalitativ intervju. Det vi fann var en diskurs dÀr begreppet anvÀnds ?automatiskt? och i förlÀngningen med positiva förtecken.

Abstrakt Syftet med arbetet Àr att undersöka hur nationella proven upplevs av Ä ena sidan elever i behov av sÀrskilt stöd samt deras förÀldrar, Ä andra sidan hur proven upplevs av deras lÀrare. Vidare att undersöka hur och om proven pÄverkar undervisningen samt om de Àr förenliga med individuellt lÀrande/ individuella undervisningsplaner och tankarna kring ?en skola för alla?. Slutligen undersöka hur skolan möter elevernas behov. Undersökningen genomfördes i en skola i Reykjavik.

VÄrt syfte med detta examensarbete Àr att se om lÀrarnas förÀldrasamverkan överrensstÀmmer med förÀldrarnas förvÀntningar. Detta gör vi för att fÄ en fördjupad kunskap om vikten av ett bra samarbete mellan hem och skola. Vi menar pÄ att det Àr vi tillsammans som mÄste arbeta för att uppnÄ bÀsta möjliga resultat för vÄra elever. Tidigare forskning visar pÄ att förÀldrarna har en betydelsefull roll i sina barns framgÄngar i skolan och att det Àr viktigt med ett ömsesidigt förtroende mellan hem och skola. För att nÄ vÄrt syfte med undersökningen vÀljer vi att göra kvalitativa intervjuer med lÀrare och förÀldrar.

Syftet var att undersöka vilka arbetssÀtt som förekommer i gymnasieskolan och elevernas förhÄllningssÀtt till dem. Undersökningen genomfördes pÄ en gymnasiefriskola i norra Sverige dÀr sex elever som gick första Äret pÄ gymnsiet intervjuades, varav tre var av manligt och tre av kvinnligt kön. Kvalitativa intervjuer anvÀndes för att fÄ en större förstÄelse för hur elever uppfattar olika arbetssÀtt. Intervjuerna genomfördes enskilt med en intervjuare och en som observerade. Resultatet visade att det pÄ denna skola förekom relativt traditionella sÀtt att arbeta med ett stort inslag av eget arbete men Àven lÀrarledd undervisning med bland annat förelÀsningar vilket flertalet elever sade sig föredra.

Syftet med det hÀr examensarbetet Àr att undersöka hur nÄgra flerkulturella elever, i skolÄr sex, upplever att deras religiösa högtider uppmÀrksammas i sin mÄngkulturella skola. Vi vill Àven undersöka hur viktigt eleverna upplever att det Àr, att deras klasskamrater fÄr lÀra sig om hans/hennes kulturs traditioner och vice versa. VÄra frÄgor Àr följande:? Hur upplever eleverna att deras religiösa högtider uppmÀrksammas i skolan?? Hur viktigt upplever eleverna att deras klasskamrater fÄr lÀra sig om hans/hennes kulturs traditioner och vice versa? Vilka argument anger de?? Finns det nÄgon skillnad mellan katolikernas och muslimernas Äsikter angÄende att lÀra sig om andra elevers religiösa högtider?För att fÄ svar pÄ frÄgorna genomförde vi intervjuer med fem elever frÄn en mÄngkulturell skola. Ingen av eleverna har fÄtt berÀtta om hur de firar sina högtider hemma.

Bakgrund och problemdiskussion: Sociala medier Ă€r ett fenomen som vuxit sig stort pĂ„ senare Ă„r och det blir allt vanligare att företag anvĂ€nder dessa plattformar som en kommunikationskanal med sina kunder. Bankerna kan via sociala medier, sĂ„som Facebook och Twitter nĂ„ ut pĂ„ ett kostnadseffektivt sĂ€tt, med sitt budskap till allt större publik pĂ„ en och samma gĂ„ng. Detta kan i sin tur förstĂ€rka företagets rykte, om word-of-mouth visar sig vara av positiv karaktĂ€r samtidigt som det kan snabbt rasera företagets varumĂ€rke om spridningen av word-of-mouth Ă€r allt för negativ och okontrollerbar. Vi Ă€mnar besvara följande frĂ„gestĂ€llning: Är Facebook och Twitter en gynnsam kommunikationskanal för banker, eller skulle vissa gynnas mer av att inte tillĂ€mpa sociala medier i deras verksamhet?Syfte: Syftet med denna uppsats Ă€r analysera hur banker förhĂ„ller sig till och kommunicerar via sociala medier.

Uppsatsen Motorikbanan som pedagogiskt hjÀlpmedel - Hur den anvÀnds och hur upplever elever och pedagoger den? Àr skriven av Elisabet Andersson. Den beskriver hur en motorikbana anvÀnds och upplevs, och svarar pÄ frÄgan om den kan anvÀndas som pedagogiskt hjÀlpmedel. UtifrÄn forskning om motorisk utveckling och effekterna pÄ skolprestationr efter motorisk trÀning, framkommer det mÄnga viktiga argument för motorikbanan. Studien bestÄr av observationer, enkÀtunderökningar och intervjuer som beskriver elevers och pedagogers upplevelse av motorikbanan.

Syftet med studien Àr att visa hur lÀrare pÄ en mÄngkulturell skola ser pÄ interkulturellundervisning. Vi grundar vÄr undersökning pÄ fem intervjuer som vi har gjort med lÀrare pÄ enmÄngkulturell skola. De lÀrare som har stÀllt upp Àr verksamma pÄ en högstadieskola i södraSverige. Utöver intervjuerna har vi anvÀnt oss av litteratur som har varit relevant förundersökningen. I vÄrt arbete utgÄr vi frÄn den hermeneutiska tolkningsmetoden vid analys avvÄra intervjuer.

Titel: Facebook som krishanteringsverktyg för allmÀnheten - Skogsbranden i VÀstmanland.Författare: Agnes Asplund Schmidt och Denise Reinler.Uppdragsgivare: JMG (Forskningsprojekt Kriskommunkation 2.0).Kurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs Universitet.Termin: Höstterminen 2014.Handledare: Orla VigsÞ - Universitetslektor vid Göteborgs Universitet, institutionen för journalistik, medier och kommunikation.Sidantal: 43 (exkl. referenslista och bilagor).Antal ord: 15, 622.Syfte: Syftet med denna studie Àr att kartlÀgga kommunikationen i den öppna facebookgruppenSkogsbranden VÀstmanland frÄn dess start den 4 augusti fram tills branden utlystes vara under kontroll den 11 augusti.Metod: Metodtriangulering: kombinerad kvantitativ kommunikationsanalys och kvalitativ innehÄllsanalys.Material: InlÀgg och kommentarer publicerade mellan den 4 - 11 augusti i facebookgruppen Skogsbranden VÀstmanland.Huvudresultat: Studien visar att behovet individer emellan att kommunicera under krissituationer Àr mycket högt. Sociala medier, sÄ som Facebook, underlÀttar denna kommunikation avsevÀrt och har blivit ett modernt verktyg för krishantering. Vi har sett att det frÀmst har förekommit fyra olika typer av kommunikation i gruppen.