AbstractTitel: En ytlig nödvÀndig glÀttighet ? En kvalitativ studie av hur medieanvÀndare i Äldrarna 40-69 ser pÄ sitt anvÀndande av sociala medier med sÀrskild tonvikt pÄ Facebook.NivÄ: C-uppsats i Medie- och kommunikationsvetenskap, 15 högskolepoÀngFörfattare: Fanny Lindholm och Elin HolmHandledare: Gabor BoraExaminator: Anna EdinSyfte: Syftet med den hÀr uppsatsen var att undersöka hur medieanvÀndare i Äldrarna 40-69 Är ser pÄ sitt anvÀndande av sociala medier med sÀrskild tonvikt pÄ Facebook, samt hur de ser pÄ sin omgivnings anvÀndande av sociala medier. Det undersöktes Àven om eller hur dessa personers sÀtt att kommunicera med vÀnner och bekanta har förÀndrats i och med att sociala medier blev aktuellt.FrÄgestÀllningar:Hur ser medieanvÀndare i Äldrarna 40-69 pÄ sitt anvÀndande av sociala medier med sÀrskild tonvikt pÄ Facebook?Upplever dessa personer att deras sÀtt att kommunicera med sina vÀnner har förÀndrats i och med att sociala medier blev aktuellt?Metod och material: I uppsatsen har kvalitativa intervjuer genomförts. Intervjuerna har bestÄtt av tre fokusgrupper indelat i Äldrarna 40-49, 50-59 och 60-69.

Vi har identifierat att forskningen gÀllande Facebook som intern kommunikationskanal Àr bristfÀllig. VÄr studie syftar dÀrför till att undersöka hur facebookgrupper anvÀnds som kommunikationskanal internt i organisationer och vilka förutsÀttningar sociala funktioner i intranÀt skapar. Vi har i vÄr studie anvÀnt oss av kvalitativa metoder i form av en informantintervju, 10 samtalsintervjuer med ledare och medarbetare pÄ tvÄ organisationer och en innehÄllsanalys av material frÄn en sluten facebookgrupp. VÄra resultat tyder pÄ att det finns mÄnga aspekter att ta hÀnsyn till om internkommunikationen sker pÄ Facebook, dÀribland sÀkerhetsaspekten av informationen som publiceras samt grÀnsdragningen mellan den privata rollen och yrkesrollen. Bland vÄra slutsatser finner vi att samtliga respondenter anser att möjligheterna för dialog och delaktighet för samtliga medlemmar i en organisation ökar nÀr kommunikationen sker internt pÄ Facebook.

Det ingÄr i lÀrarens uppdrag att anpassa undervisningen sÄ att skolan blir ?en skola för alla?, dÀr samtliga elevers utveckling frÀmjas. Syftet med denna studie var att beskriva lÀrares uppfattningar om begÄvade elevers motivation till skolan och lÀrande. Rapporten riktar sig mot grundskolans tidigare Är. Enligt den studerade litteraturen har begÄvade elever behov av att fÄ individuellt anpassad undervisning för att bli stimulerade och motiverade.

I denna uppsats studerar vi delningar av artiklar pÄ det sociala mediet Facebook. Syftet Àr att undersöka informanternas egna tankar, reflektioner och upplevelser av vad de lÀser och delar med sig av pÄ Facebook. Det vi vill undersöka Àr anvÀndandet av artiklar som opinionsbildande material - sÄ som krönikor, debattinlÀgg och nyheter. Fokus ligger pÄ att försöka se hur informanternas förhÄllande till deras Äsikter och vÀrderingar pÄverkas av vad de lÀser och delar pÄ Facebook, samt hur och varför de anvÀnder sig av delningar.Vi har genomfört sex stycken kvalitativa intervjuer med informanter mellan 25-38 Är, bÄde kvinnor och mÀn. De övergripande frÄgestÀllningar vi ville besvara var; Varför vÀljer informanten att lÀsa artiklar pÄ Facebook? Varför vÀljer informanten att dela/dela vidare pÄ Facebook? Hur ser relationen ut mellan de delningar informanten gör och informantens Äsikter?För analysen har vi frÀmst anvÀnt oss av teorierna Uses & Gratifications, som vi hÀmtat frÄn Lee & Ma (2012), samt Kang et al (2013) för att förklara motivet till delningar och NyhetsvÀrdering som baseras pÄ Galtung och RugeŽs kriterier för nyhetsvÀrdering, för att förklara vad de lÀser.

I dagens allt mer virtuella samha?lle sker en stor del av interaktionen mellan individer i forum som inte la?ngre kra?ver fysisk na?rvaro. Vi bildar oss digitala identiteter och kan pa? ett enkelt tillva?gaga?ngssa?tt styra de intryck vi vill fo?rmedla. Denna uppsats bygger pa? materialinsamling fra?n en fokusgrupp, samt enskilda intervjuer da?r fiktiva Facebook-profiler tilla?mpas som stimulusmaterial.

Sedan Internet förĂ€ndrade hur vĂ€rlden kommunicerar har den teknologiska utvecklingen i dess kölvatten och i synnerhet de sociala medierna inneburit ett paradigmskifte i vĂ„r vardagliga kommunikativa verklighet. Även organisationer har hakat pĂ„ utvecklingen. Men för mĂ„nga rĂ„der ovisshet om hur sociala medier pĂ„verkar deras verksamhet. I synnerhet vĂ„ra svenska myndigheter som har att förhĂ„lla sig till offentlighetsprincip, yttrandefrihet och ett genomgĂ„ende medborgarperspektiv. Mot denna bakgrund ville vi undersöka hur sociala medier pĂ„verkar arbetet med samhĂ€llskommunikation inom en kommunal förvaltning.

Syftet med uppsatsen var att studera elevers tankar kring klassrumsmiljöns inverkan pÄ inlÀrning. Undersökningen baserades pÄ texter skrivna av elever frÄn tvÄ hallÀndska grundskolor i Ärskurs 9, samt observation. Skola A Àr en friskola medan Skola B Àr en kommunal skola. FrÄgestÀllningarna var: Hur ser eleverna frÄn de tvÄ skolorna pÄ klassrumsmiljöns pÄverkan pÄ lÀrandet? Skiljer sig elevernas uppfattning Ät mellan de olika skolorna? Hur förhÄller sig undersökningsresultatet till slutsatser i tidigare forskning? Eleverna fick ut en checklista med punkter de kunde ha i Ätanke dÄ de skulle skriva sina texter.

Kommunikation sker varje dag pÄ olika sÀtt och i olika konstellationer, mÀnniskan har ett behov av att föra dialog med andra mÀnniskor. Detta behov kan med hjÀlp av dagens tekniker tillfredsstÀllas Àven digitalt genom sÄ kallade sociala medier. Facebook Àr en social media som Àr till för nÀtverksbyggande och den tjÀnsten anvÀnds idag av bÄde företag och privatpersoner över hela vÀrlden. Undersökningens syfte har varit att beskriva hur stora företag i Sverige anvÀnder och kan anvÀnda Facebook för att kommunicera med sina kunder ur ett kundservice perspektiv. Det fanns flera sÀtt att belysa detta fenomen och ett av dem var genom att fundera pÄ hur mÀnniskor kommunicerar samt se om det fanns begrÀnsningar i kommunikation via Facebook.

Syftet med studien var att undersöka skolledares samverkan med specialpedagoger och hur det specialpedagogiska arbetet sker med elever som behöver sÀrskilt stöd pÄ gymnasienivÄ. Jag valde att belysa frÄgor om skolledares mandat och hur de motiverar sina möjligheter att förverkliga en skola för alla. Den teoretiska bakgrunden presenterar en historisk framvÀxt av den svenska skolan med pÄverkan av samhÀllet och de förÀndringar som sker. En del gestaltade förÀndringen i samhÀllssynen kring elever med sÀrskilt behov, hur specialpedagogiken har vuxit fram och vilka lagar och förordningar som ligger till  grund för elever i behov av sÀrskilt stöd samt begreppet en skola för alla. HÀr Ätergavs Àven vilka normativa krav som stÀlls pÄ skolledare och hur ett framgÄngsrikt pedagogiskt ledarskap ser ut för att möta dagens behov i skolverksamheten. Metoden som anvÀnts för empirisk insamling Àr den kvalitativa metoden i form av semi/öppna intervjuer. Urvalet har varit tvÄ skolledare pÄ tvÄ olika gymnasieskolor.I resultatdelen framkom det att skolledarna samverkar med specialpedagoger och att de ser den specialpedagogiska yrkesrollen som vÀldigt viktig i verksamheten för bÄde elever, lÀrare och rektorer.

Uppsatsens syfte Àr att belysa högstadieelevers kunskapssyn och att diskutera resultatet. Jag har intervjuat Ätta högstadieelever om kunskap, skola och lÀrare. Undersökningens resultat visar att: eleverna Àr ovana att diskutera kunskapsbegreppet, att lÀrare inte diskuterat kunskapsbegreppet med eleverna samt att eleverna har svÄrt att frikoppla kunskapsbegreppet frÄn skolvÀrlden. Eleverna har nÀmnt fyra aspekter pÄ viktig kunskap: nytta, förstÄelse, allmÀnbildning samt grundkunskaper..

Denna uppsats kommer att undersö?ka hur designen och anvÀ?ndandet av mobildejtingtjÀ?nsten Tinder har pÄverkat beteenden och normer gÀ?llande nÀ?tdejting bland unga vuxna i Sverige. Ett huvudsyfte Àr att undersöka hur olika interaktionsmekanismer i Tinder pÄverkar synen pÄ nÀtdejting och potentiella partners. Vidare undersöker vi faktorer som skiljer Tinder frÄn övriga nÀtdejtingtjÀnster, samt vilka normer som synliggörs genom anvÀndandet av Tinder. Genom en nÀtbaserad enkÀtundersökning kunde vi samla anvÀndarupplevelser och Äsikter frÄn anvÀndare av Tinder.

Syftet med examensarbetet Àr att studera vilka Äsikter lÀrare inom grundskolan och sÀrskolan har om en skola för alla, utifrÄn ett perspektiv som lyfter fram elever i behov av sÀrskilt stöd. Fokus ligger pÄ vilka förÀndringar som behöver ske inför genomförandet av en skola för alla samt vilka fördelar respektive nackdelar en skola för alla kan medföra för eleverna. De forskningsfrÄgor som ligger till grund för examensarbetet Àr:Vad sÀger lÀrare i grundskolan och sÀrskolan om en skola för alla?Vilka faktorer pÄtalar lÀrare Àr grundlÀggande för att en skola för alla ska fungera?Vilka positiva respektive negativa följder kan en skola för alla föra med sig för eleverna enligt lÀrare?LitteraturgenomgÄngen behandlar de faktorer som kan pÄverka hur framgÄngsrikt genomförandet av en skola för alla blir, och dessa Àr bland andra att en Àndrad mÀnniskosyn krÀvs i samhÀllet, skolans personal behöver vidareutbildas och en anpassning av skolmiljön fordras. Bland de fördelar som framkommit finns argumenten att eleverna frÄn sÀrskolan inte behöver sÀrskiljas, grundskolans elever lÀr sig att acceptera mÀnniskors olikheter och eleverna kan fÄ ett utbyte av varandra.

Ett faktum Àr att miljö- och energimÀssigt stÄr vÀrlden i obalans vilket negativt kan pÄverka vÄra nya generationer, dÀrför behöver vi kapabla individer som ska kunna ta itu med problemet och hjÀlpa till att lösa det. Trots att sÀrbegÄvade elever utgör en viktig potential i vÄrt framtida samhÀlle, kÀnns det att dessa elever inte fÄr den stöd de behöver och har rÀtt till.Syftet med detta examensarbete Àr att utifrÄn styrdokument och forskning fÄ en bild om hur uppfattas sÀrbegÄvade elever i skolorna och hur dessa elever bemöts i skolan.Arbetet grundas pÄ en litteraturstudie som kompletterades med en kvalitativ studie dÀr tre personer i en skola intervjuades..

Kravet pÄ dokumentation av elever har ökat starkt sedan den mÄlstyrda skolan infördes. Skolorna ska skriva individuella planer för varje elev samt ÄtgÀrdsprogram för elever som Àr i behov av sÀrskilt stöd. Konkurrens mellan skolor om resurser gör att rektor kan kÀnna sig tvungen att problematisera elevens tillkortakommanden ytterligare dÄ skolan ansöker om sÀrskilt stöd.LitteraturgenomgÄngen visar att behovet av att skriva om elever som faller utanför vad samhÀllet för varje tid ansett normalt, har funnits alltsedan folkskolan startade. Elever som inte kunde följa med i skolan eller hade ett avvikande beteende sÀrskiljdes, exkluderades, och blev placerade i hjÀlpklasser eller pÄ institutioner. Idag har vi en skola för alla och inkludering Àr ett honnörsord.

Rapportens övergripande syfte har varit att undersöka om det föreligger nĂ„gon skillnad i hĂ€lsoarbetet pĂ„ tvĂ„ kommunala grundskolor, dĂ€r en av skolorna Ă€r med i utvecklingsarbetet HĂ€lsofrĂ€mjande skola. Övriga frĂ„gestĂ€llningar som undersökts i studien Ă€r skolornas syn pĂ„ begreppet hĂ€lsa samt hur det hĂ€lsofrĂ€mjande arbetet Ă€r organiserat. Tre intervjuer med rektorn, skolsköterskan och idrottslĂ€raren pĂ„ vardera skola har genomförts och analyserats. Resultaten visade att hĂ€lsoarbetet pĂ„ den HĂ€lsofrĂ€mjande skolan genomsyrar hela skolans verksamhet, samt Ă€r en stĂ€ndigt pĂ„gĂ„ende process. Den andra skolan bedriver ett hĂ€lsoarbete som initieras av endast ett fĂ„tal drivande individer.