Mitt syfte med den hÀr uppsatsen Àr att fÄ en djupare kunskap om vilka behov yngre elever med ett annat modersmÄl har av modersmÄls- och andrasprÄksundervisning. Jag har anvÀnt mig av kvalitativa intervjuer med elever och pedagoger för att fÄ kunskap om hur de ser pÄ modersmÄlsundervisning och svenska som andrasprÄk. Eleverna gÄr pÄ en mÄngkulturell skola. De elever som jag intervjuade var 6-8 Är gamla och var alla födda hÀr i Sverige av utlÀndska förÀldrar. Alla eleverna pratade bÄde svenska och sitt modersmÄl.

Den snabbt vÀxande utvecklingen av Internet har genererat nya slags plattformer för företag och organisationer att kommunicera pÄ. En sÄdan plattform Àr Facebook som med sina över 670 miljoner anvÀndare Àr vÀrldens största sociala nÀtverkssajt. Facebook öppnar upp nya möjligheter för företag och organisationer att ha en direkt tvÄvÀgskommunikation med sin omvÀrld. Att kommunicera pÄ Facebook för företag och organisationer Àr ett relativt nytt och outforskat omrÄde vilket leder till att det kan vara svÄrt för dessa företag och organisationer att veta hur de ska nÄ ut till sina mÄlgrupper pÄ bÀsta sÀtt. Vidare Àr en frÄga att stÀlla sig hur dessa mÄlgrupper vill att företagen och organisationerna ska bete sig pÄ Facebook.Syftet med denna uppsats har varit att utveckla en fördjupad förstÄelse för Facebook som plattform för PR-arbete genom att i en fallstudie beskriva och analysera Skoghalls Bruks kommunikationsarbete med sin omvÀrld pÄ Facebook.Studiens resultat visar att den valda organisationen har utvecklat en strategi i enlighet med de teorier som presenteras i uppsatsen, men datainsamlingar med den valda organisationens mÄlgrupp visar att alla inte Àr intresserade av att ha en tvÄvÀgskommunikation.

AbstractIT can facilitate communication among individuals and connect people across geographical distances. On the contrary, citizens of the society who do not use communication technologies to some extent might feel excluded from the information society. As elderly citizens are already in a vulnerable position for the digital divide, communication technology becomes an important tool for interacting with friends and family. The social situation of elderly, 60 years of age and older, is a topic of current interest since they are the fastest growing age group in the world today. Further, social interaction becomes more important among elderly since it has a positive effect on well- being.

Syftet med denna studie var att undersöka socialarbetares förstÄelse av ensamkommande barns integration i det svenska samhÀllet och de tillvÀgagÄngssÀtt olika aktörer, dÀribland socialarbetare, har nÀr de arbetar med detta. Metoden som vi valde att anvÀnda var kvalitativ intervju och för att analysera resultaten anvÀnde vi oss av systemteori och empowerment. Resultaten visar att sprÄk, skola och en meningsfull fritid var viktiga delar för barnens integration i samhÀllet. Socialarbetarna i vÄr studie uppgav att de inte arbetar praktiskt med barnens integration, att det Àr boendepersonalen/familjehemmet och de gode mÀnnen som ansvarar för detta. Viktiga slutsatser i studien var att intresset för de ensamkommande barnen var svagt frÄn samhÀllets sida och att socialarbetarna ansÄg att de dokument som anvÀnds inte alltid var anpassade för de ensamkommande barnen.

Syftet med studien var att beskriva och analysera hur skolledare och politiker uppfattar arbetet med elever i behov av sÀrskilt stöd. Styrdokumenten framhÄller vikten av allas lika rÀtt till en likvÀrdig utbildning. PÄ vilket sÀtt och i vilket sammanhang anges dÀremot inte. Det empiriska materialet har inhÀmtats genom en enkÀtundersökning utförd bland skolledare och politiker i barn- och grundskolenÀmnden samt gymnasienÀmnden i en medelstor kommun. Resultatet visar att ett kategoriskt perspektiv som fokuserar individuella svÄrigheter Àr det framtrÀdandet i arbetet med elever i behov av sÀrskilt stöd.

I en inkluderande skola krÀvs att lÀraren kan bemöta alla elever. Det medför att undervisningen anpassas sÄ att eleverna kan ta del av den kunskap som förmedlas.  I och med det fÄr den specialpedagogiska kompetensen en betydelse. Uppsatsen syfte Àr att undersöka hur den specialpedagogiska kompetensen pÄverkar arbetet för en inkluderade skola. Studien genomfördes genom kvalitativa intervjuer. Informanterna bestod av tvÄ lÀrare med skilda förkunskaper, dÀr den största skillnaden hos informanterna var den specialpedagogiska kompetensen.

  Sammanfattning I den hÀr uppsatsen undersöker vi huruvida slöjdÀmnet har en sprÄkutvecklande funktion hos elever som gÄr i förberedelsegruppen och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt. Undersökningen Àr gjord i form av en fallstudie över tre skolor och materialet Àr insamlat genom observationer, intervjuer och litteraturstudier. I uppsatsens inledning ger vi en kortfattad inblick i forskningen kring sprÄkutveckling och slöjd, samt förklarar hur förberedelsegruppen fungerar. Vi förklarar Àven att vi har vÄra teoretiska utgÄngspunkter i Lev Vygotskij, Jim Cummins, Pauline Gibbons och Inger Gröning. Vi förklarar sedan vÄrt syfte, vÄra frÄgestÀllningar och den metod vi anvÀnt mer ingÄende och gÄr sedan över till att redovisa vÄra resultat skola för skola. De skolor som vi har besökt ligger i södra Sverige och har organiserat sin slöjdundervisning för förberedelsegruppen pÄ olika sÀtt. PÄ den skola som vi kallar ?Skola 1? har förberedelsegruppen slöjd tillsammans, pÄ ?Skola 2? har de istÀllet slöjd tvÄ gÄnger i veckan; dels med förberedelsegruppen och dels i ordinarie klass.

En skola för alla Àr ett begrepp som Àr vÀl kÀnt inom skolans vÀrld. Salamancadeklarationen, FNs barnkonvention och styrdokumenten pÄvisar vikten av att skolan ska vara en plats dÀr alla barn vistas pÄ lika villkor och fÄr en likvÀrdig utbildning, oavsett förutsÀttningar och behov. Syftet med undersökningen Àr att studera hur pedagoger arbetar för att uppnÄ visionen om En skola för alla. Studien utgÄr ifrÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande som tar stöd i pedagogernas tolkningar av lÀroplanen för grundskolan, Lgr 11 (Skolverket, 2011). Med hjÀlp av semistrukturerade surveyintervjuer har syfte och frÄgestÀllningar besvarats samt vidare bearbetats och diskuterats.

Syftet med arbetet Àr att undersöka om lÀrares uppfattning Àr att de fÄr meningsfull kompetensutveckling kring elever i behov av sÀrskilt stöd. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning kring kompetensutveckling. Med hjÀlp av enkÀtundersökning ville jag beskriva lÀrares uppfattning om kompetensutvecklingens tre huvudkomponenter; bakgrund, process och ut-fall, skapar förutsÀttningar för meningsfull kompetensutveckling kring ele-ver i behov av sÀrskilt stöd. Sammanfattningsvis pekar resultatet pÄ att fÄ lÀrare uppfattar den kollektiva kompetensutvecklingen kring elever i behov av sÀrskilt stöd som menings-full, medan den individuella kompetensutvecklingen upplevs som menings-full av majoriteten. Resultatet visar ocksÄ att det Àr ovanligt med kompe-tensutveckling kring elever i behov av sÀrskilt stöd..

Sociala nÀtverkstjÀnster, som Facebook, har haft en dramatisk utveckling och ett enormt uppsving i anvÀndning. Av denna anledning har omfattande forskningsarbete som har resulterat i mÄnga studier format ett kaosartat intryck av vilken kunskap som egentligen finns inom omrÄdet. Ett av fenomenen som kan observeras pÄ sociala nÀtverkstjÀnster Àr sjÀlvutlÀmnande beteende. Sett ur individ och makronivÄ Àr detta en sÀkerhetsrisk, varför de faktorer som medierar detta beteende bör undersökas. I detta examensarbete undersöks via en litteraturöversikt, huruvida faktorerna personlighet, kön, Älder och relationsstatus pÄverkar beteendet och i sÄ fall hur.

Sedan jag började min utbildning pÄ lÀrarutbildningen hösten 2005 har elevers lÀrande varit det som fÄngat mitt intresse. Jag har trÀffat mÄnga elever som inte har velat lÀra sig nÄgot och tyckt att skolan varit trÄkig. Jag ville undersöka vad det Àr som driver en person till att lÀra sig, sÄ att skolvardagen kan bli bÀttre för bÄde elever och lÀrare. Min studie bygger pÄ möten med tre elever med stort intresse för musik. Under vÄrterminen 2007 trÀffade jag dessa elever under ett projektarbete. Tre Är senare har jag Äter fÄtt möjligheten att trÀffa eleverna.

I centrum för denna litteraturstudie stÄr den sÀrbegÄvade eleven, hur elever med begÄvning behandlas i vÄrt samhÀlle, i vÄr skola och hur denne upplever sin begÄvning. Det övergripande syftet Àr att analysera hur begÄvning och intelligens bemöts i samhÀllet och i skolan. I litteraturstudien behandlas tidigare litteraturstudier samt forskningsresultat i Àmnet. Det verkar finnas en konflikt mellan politikerna och skolan, dÀr politikerna efterfrÄgar spetskompetenser samtidigt som skolan strÀvar efter att ge alla elever en likvÀrdig utbildning. I konflikten tycks de sÀrbegÄvade eleverna komma i klÀm, dÄ de upplever sin skolgÄng som understimulerande och vÀrdelös.

Denna rapport beskriver arbetet med ett projekt som haft mÄlet att skapa rutiner för Philips Sonicares Facebooksida, för att öka engagemanget hos deras följare. TvÄ fokusgrupper har utförts och med hjÀlp av dessa och tidigare forskning skapades uppdateringsrutiner för Facebooksidan, dessa följdes sedan i tre veckor. Efter tre veckor sammanstÀlldes resultatet för att se vilka rutiner som fungerat och vilka som kunde uppdateras ytterligare. Resultatet visade att inlÀgg med underhÄllande innehÄll fick mer engagemang frÄn följarna, inlÀgg med information hade större rÀckvidd. Bilder ökade engagemanget, de tidpunkter som var bÀst att publicera var mitt pÄ dagen eller tidigt pÄ kvÀllen..

Det hÀr Àr en kvalitativ studie vars avsikt Àr att fÄ en ökad kunskap i hur lÀrare och elever ser pÄ skolkunskap. I studien resoneras det vilka likheter och skillnader det finns mellan elever och lÀrares syn pÄ skolkunskap och hur synen pÄ skolkunskap pÄverkar elevernas inlÀrning. Dessutom diskuteras det hur synen frÄn de bÄda parterna Àr i jÀmförelse med styrdokumentens syn pÄ skolkunskap. DÄ studien handlar om skolkunskap utgÄr förhÄllningssÀttet frÄn vad som Àr kunskap. Studien anvÀnder sig av en kvalitativ forskningsmetod dÄ det anvÀnds tvÄ datainsamlingsmetoder; intervjuer med lÀrare och enkÀter med elever.

Syftet med denna studie var att dels undersöka synen pÄ en skola för alla och dels att ta reda pÄ olika uppfattningar om fungerande arbetssÀtt för elever med diagnoserna ADHD och Asperger syndrom. Forskningen har en kvalitativ ansats med intervju som metod för datainsamlingen. En slutsats som kan dras av denna studie Àr att det Àr av stor vikt att rektorer, lÀrare och specialpedagoger har kunskaper gÀllande vilket pedagogiskt förhÄllningssÀtt som lÀmpar sig för arbetet med elever som har de neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar ADHD eller Asperger. En andra slutsats visade att det finns olika uppfattningar om vad som behövs för att skapa ett fungerande arbetssÀtt gentemot eleverna med Asperger syndrom och ADHD diagnos. En tredje slutsats var att det behövs mer tid till att kunna planera och strukturera lektionerna för att fÄ till ett fungerande arbetssÀtt mot eleverna.