Uppsatsen syfte var att förstÄ hur fyra unga mÀn formar sin identitet och sin livsstil genom sina anvÀndarprofiler och sitt beteende pÄ Facebook. Arbetet beskriver Àven hur dessa personer anpassar sig efter andra anvÀndare och vilken funktion Facebook fyller i deras identitetsprocesser. Materialet bestÄr av fokusgruppsintervjuer, personliga intervjuer och uppföljningsenkÀter. Den information som materialet genererade visade att de unga mÀnnen till stor grad anpassar sig efter omgivningen pÄ Facebook. Facebook Àr en stor del av de studerade individernas vardag och Àr en bidragande faktor till deras sjÀlvbild.

Syftet med denna uppsats var att undersöka Facebooks betydelse som identitetsskapare. Undersökning utfördes utifrÄn begreppen information och relation. Följande frÄgestÀllningar anvÀndes; Vilken betydelse fÄr informationen pÄ Facebook för identitetsskapande? Vilken betydelse fÄr Facebook för relationer och vad fÄr det i sin tur för betydelse för identitetsskapande? Undersökningen hade en kvalitativ ansats och en abduktiv metod. Empirin bestod av intervjuer samt statusuppdateringar.

Howell, Eva (2009). Attityder och förvÀntningar bland lÀrare och elever pÄ en yrkesförberedande skola. (Attitudes and Expectations among Teachers and Students at a Vocational School). Skolutveckling och ledarskap,LÀrarutbildningen, Malmö Högskola. Syftet med detta examensarbetet Àr att ge en bild av elevers och lÀrares instÀllning till varandra pÄ en yrkesförberedande skola men Àven att försöka skildra vilka krav och förvÀntningar som stÀlls pÄ bÄde lÀrare och elever.

Företags nÀrvaro pÄ Facebook har under de senaste Ären ökat kraftigt. En uppfattning Àr attföretag, stora som smÄ, har etablerat sig pÄ Facebook för att vara ?rÀtt i tiden?. Detta skapar funderingar kring vilka anledningar som ligger till grund för nÀrvaron och om företagen upplever den gynnsam. Denna studie syftar till att undersöka vilka erfarenheter företag har fÄtt av nÀrvaron pÄ Facebook.

Uppsatsen tar sin utgĂ„ngspunkt kring observationer som gjorts under VFU och vikariat dĂ€r vi uppmĂ€rksammat att i klasser dĂ€r det finns elever med koncentrations och samspelsproblem har undervisningsmetoder och klassrumsmiljö liknat mer det behavioristiska perspektivet pĂ„ undervisning Ă€n det sociokulturella. Det har lett till följande frĂ„gestĂ€llningarÄndras undervisningens innehĂ„ll och utformning frĂ„n det sociokulturella till det behavioristiska i och med integration av elever med speciella behov i vanliga klasser?Vilka undervisningsmetoder anvĂ€nds i en sammanhĂ„llen klass och utifrĂ„n vilken elevnivĂ„, enligt lĂ€raren?Vilka uppfattningar har lĂ€raren kring om den normala eleven missgynnas i en skola för alla?Uppsatsen synliggör hur undervisningen förĂ€ndras i en skola för alla, visar pĂ„ olika perspektiv pĂ„ inlĂ€rning och hur elever med speciella behov krĂ€ver andra metoder för bĂ„de undervisning och motivation till lĂ€rande. Undersökningens resultat indikerar pĂ„ att de metoder som tenderar att framtrĂ€da i klasser med elever med speciella behov inkluderade liknar det behavioristiska perspektivet pĂ„ undervisning och att lĂ€rare upplever svĂ„righeter i att möta eleverna utifrĂ„n deras olika nivĂ„er i och med en skola för alla. LĂ€rares egna utsagor visar pĂ„ att de fĂ„r Ă€ndra miljö och utformning av klassrum till fördel för elever med speciella behov.  Resultatet visar ocksĂ„ pĂ„ att lĂ€rare upplever att de normala eleverna kan bli störda av elever med speciella behov men framhĂ„ller ocksĂ„ att det utifrĂ„n vĂ€rdegrundsperspektivet gynnar dem.

Vi har genom intervjuer i fokusgrupper undersökt hur gymnasiestuderande 18-Äriga ungdomar i Sundsvall reflekterar över bilder och bildpublicering pÄ det sociala mediet Facebook. Tre fokusgrupper bestÄende av kvinnor, tre fokusgrupper bestÄende av mÀn har resonerat kring frÄgor som berör fyra teman: medialisering, integritet, sjÀlvbild och etik. Totalt ingick 24 ungdomar i undersökningen.Studien besvarar frÄgor kring varför ungdomar publicerar bilder pÄ Facebook och vilka problem och konsekvenser denna bildpublicering kan resultera i, samt om det finns nÄgra skillnader mellan mÀn och kvinnor i deras svar.Studiens ungdomar lever ett medierat liv. De ÄterberÀttar hÀndelser ur verkliga livet pÄ Facebook med hjÀlp av bilder. Studiens ungdomar anvÀnder sig Àven av bilder för att skapa sina digitala jag, och ser dessa bilder som en viktig del av hur de uppfattas av andra.

A common form of communication within Facebook is the communication between users via status updates. If you write a status update all your friends have the opportunity to read and to respond to the update. The overall issue of this survey is: how are Facebook users to commu- nicate with status updates?  The survey aims to gain insight and greater understanding of communication patterns and user awareness of social contexts when they write status  updates. The study will act as an attempt to understand a small part of a complex interaction taking place in a social situation.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur nÄgra lÀrare pÄ en F-9 skola, ser pÄ sin strÀvan att försöka integrera sina elever med funktionshinder i klassrummet. Vilka möjligheter har lÀrare att klara av att integrera funktionshindrade elever i klassrummet och undervisa dem i en klassgemenskap? UtgÄngspunkten för studien har jag tagit i regeringens direktiv för ?en skola för alla?. Jag har anvÀnt mig av en kvalitativ metod dÀr jag har intervjuat tre lÀrare frÄn en och samma skola i Lunds kommun, som alla har barn med funktionshinder i sin klass. Intervjuerna visar att lÀrarna i studien ser stora möjligheter och hyser en stor vilja att hjÀlpa sina elever att nÄ kunskap och kÀnna social samhörighet. Resultatet visar ocksÄ att lÀrarna i hög grad ser elevernas skolsvÄrigheter ur ett individperspektiv, med eleven som bÀrare av problemen.

Denna studie behandlar det sociala nÀtverket Facebooks mest aktiva anvÀndare, personer mellan 16 och 25 Är. Studien studerar skÀlen bakom varför mÄnga vÀljer att inte sÀtta sig in i detalj i Facebooks anvÀndarvillkor och policy för dataanvÀndning, samt vilken attityd dessa anvÀndare har i frÄgan om avtalen i förhÄllande till anvÀndarnas beteende pÄ Facebook. Syftet med studien Àr att kartlÀgga Facebooks mest aktiva anvÀndares kÀnnedom om Facebooks elektroniska avtal som anvÀndarna ingÄr med Facebook vid registrering för att ta del av Facebook. Studien Àr sammanstÀlld genom en kvantitativ, webbaserad enkÀtundersökning som genererade 136 svar, varav 98 svar frÄn respondenter inom den undersökta mÄlgruppen, samt tvÄ kvalitativa, fokusgruppsdiskussioner med semistrukturerade frÄgor varav sammanlagt sex respondenter medverkade. Studien visade att de mest aktiva anvÀndarna pÄ Facebook visar en likgiltighet gentemot avtalen dÀr anvÀndarvillkoren och datapolicyn sÀllan lÀses.

Syftet med vÄrt arbete var att göra en djupare kvalitativ undersökning av arbetet med sprÄkutveckling hos flersprÄkiga elever. Med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer skapade vi oss en bild av skolans verksamhet och arbete med flersprÄkighet pÄ en mÄngkulturell skola och en icke mÄngkulturell skola. VÄra slutsatser Àr att det krÀvs ett samarbete för att nÄ ett sÄ effektivt arbetssÀtt som möjligt. Eleverna behöver flersprÄkigt stöd och material samt uppmuntran för att vidare utvecklas sprÄkligt och kunskapsmÀssigt. Vi kom fram till att en flersprÄkig elev har tillgÄng till bÀttre resurser pÄ en mÄngkulturell skola.

Litteraturen innehÄller tre olika omrÄden över hur företag enligt teorin bör agera i de socialamedierna. De tre omrÄden som litteraturen resulterade i var den sociala webben, kommunikationoch marknadsföring. Syftet med undersökningen har varit att utreda pÄ vilket sÀtt de teoretisktfastslagna omrÄdena relaterar till anvÀndarnas upplevelse av omrÄdena. Syftet utreds genom enfallstudie dÀr Nordea har varit undersökningens studieobjekt och sociala medier representerats avFacebook. Syftet resulterade i följande huvudfrÄgestÀllning: Hur förhÄller sig Nordeas Facebooksidasaktiva anvÀndare till Nordeas medverkan pÄ Facebook? Undersökningens empiri samladesin genom en kvantitativ metod som Àmnade svara pÄ frÄgestÀllningen.

In today's society the borders between work and leisure blurs out more and more, and just as we might bring our work home, we might as well take our leisure to work with the help of so called smartphones with constant connection to social networks such as facebook and twitter. But what happens when the small talk around the coffee machine in the workplace gets out in public spaces? Instead of complaining to my closest colleague when my boss is acting like a fool or when my workload sky rocketed, I might now instead update my status on facebook with my complaint. But what am I actually allowed to write about my employer? And has the employer any possibility to act legally in respond to what I write?For the younger generation, who more or less is grown up with these social networks, I think this demarcation can be difficult to draw and understand.In this essay I deal with the issue of whether a principle of law, such as the duty of loyalty might collide with my constitutional right to use freedom of speech against my employer..

Syftet med min undersökning Àr att lyfta ett flertal pedagoger och elevers förhÄllningssÀtt till integrering av elever med nÄgon form av funktionshinder i vanlig grundskola. UtifrÄn en historisk tillbakablick synliggörs först de omstÀndigheter funktionshindrade levde under fram till vÄra dagar, för att ge lÀsaren kÀnnedom om de dÄ rÄdande förhÄllandena. Med hjÀlp av enkÀter, personliga intervjuer och fokusgruppsintervjuer har materialet dÀrefter analyserats, för att se likheter och skillnader i pedagoger och elevers attityder. Det resultat som analyserades visar att pedagoger anser att man mÄste se till individen för att avgöra om det Àr lÀmpligt att integrera i vanlig skola, vilket fÄr deras lÀraruppdrag att falla utanför ramen nÀr vi arbetar för en skola för alla. Eleverna anser att sjÀlvklart kan elever med nÄgon form av funktionshinder gÄ i vanlig skola men de hade nog haft det bÀttre med andra likasinnade..

Gymnasieskolan Àr precis som sina elever i stÀndig förÀndring. Snart fÄr vi en ny skola indelad i tre delar och utan obligatorisk högskolebehörighet. Vad tycker elever och lÀrare sjÀlva om de beslut som fattas om deras framtid och hur pÄverkas de? HÀr möter du de politiker som fattar besluten, och de elever och lÀrare som berörs direkt av dem..

I denna uppsats studerar vi delningar av artiklar pÄ det sociala mediet Facebook. Syftet Àr att undersöka informanternas egna tankar, reflektioner och upplevelser av vad de lÀser och delar med sig av pÄ Facebook. Det vi vill undersöka Àr anvÀndandet av artiklar som opinionsbildande material - sÄ som krönikor, debattinlÀgg och nyheter. Fokus ligger pÄ att försöka se hur informanternas förhÄllande till deras Äsikter och vÀrderingar pÄverkas av vad de lÀser och delar pÄ Facebook, samt hur och varför de anvÀnder sig av delningar.Vi har genomfört sex stycken kvalitativa intervjuer med informanter mellan 25-38 Är, bÄde kvinnor och mÀn. De övergripande frÄgestÀllningar vi ville besvara var; Varför vÀljer informanten att lÀsa artiklar pÄ Facebook? Varför vÀljer informanten att dela/dela vidare pÄ Facebook? Hur ser relationen ut mellan de delningar informanten gör och informantens Äsikter?För analysen har vi frÀmst anvÀnt oss av teorierna Uses & Gratifications, som vi hÀmtat frÄn Lee & Ma (2012), samt Kang et al (2013) för att förklara motivet till delningar och NyhetsvÀrdering som baseras pÄ Galtung och RugeŽs kriterier för nyhetsvÀrdering, för att förklara vad de lÀser.