Thinning is the partial removal of trees in a forest stand prior to final harvest. The term can be divided in pre-commercial thinning where little if any volume is removed from the stand and commercial thinning where removals are intended to provide a positive economic result. From a silvicultural point of view, the goal of thinning is to enhance future crop tree quality by removing low-quality stems and providing sufficient space for the accelerated development of retained ones (Huuskonen & Hynynen, 2006). The goals of this study was to see if commercial thinning could positively affect the short and medium term timber supply (MTTS) in the Interior regions of British Columbia (BC), and whether or not Scandinavian forestry practices could be adopted in the BC context. The mountain pine beetle (Dendroctonus ponderosae Hopkins) has created significant forest planning problems in BC. The annual allowable cut (AAC) was raised to capture beetle-killed timber while still merchantable.

Corporate Social Responsibility (CSR) refers to adjusting corporate goals so that they are not only based on maximizing corporate profits, but include ethical standards on socially desirable behavior (Boatright, 2008). Even though many companies have integrated CSR into their business operations, there are still many issues that are difficult to tackle. Especially Multinational Corporations (MNCs) in the global business environment face many challenging situations due to the fact that they often have linkages to countries where the local government is either unwilling or unable to take care of its responsibilities. MNCs often find themselves with increased responsibilities when they start solving some of the issues that earlier have been the sole responsibility of states. A specific case situation discussed in this paper is related to ?conflict minerals?.

Skräckgenren ses ofta som den mest extrema filmgenren. Det är genren som sticker många i ögonen, då man där hittar allt det en annan genre väljer bort, eller snarare undviker. Man tänjer på gränserna. Varför tittar man på skräckfilm, vad kan man tänkas få ut av det? Är skräcken enbart till för att skrämma oss eller kan det faktiskt komma något gott ur den? I detta arbete har vi forskat kring hur filmindustrin jobbar med skräck.

Sammanfattning Syftet med vår undersökning var att få syn på vad som utmärkte nyexaminerade lärares beskrivning av vad och hur de använder lärarutbildningen i sin profession, med fokus på de teoretiska momenten. Den dominerande bilden i tidigare forskning är att nyblivna lärare upplever många svårigheter under den första tiden i yrket. I det nya Lärarprogrammet från 2001 fanns en strävan efter att utbildningen skulle bli mer vetenskaplig och akademisk. Vi undersökte om lärare, examinerade från den nya utbildningen, beskrev att de hade nytta av de teoretiska momenten och om dessa på något sätt underlättade i vardagen. Vi har gjort en kvalitativ studie med halvstrukturerade frågor.

Skräckgenren ses ofta som den mest extrema filmgenren. Det är genren som sticker många i ögonen, då man där hittar allt det en annan genre väljer bort, eller snarare undviker. Man tänjer på gränserna. Varför tittar man på skräckfilm, vad kan man tänkas få ut av det? Är skräcken enbart till för att skrämma oss eller kan det faktiskt komma något gott ur den? I detta arbete har vi forskat kring hur filmindustrin jobbar med skräck. Hur den från dess start gått från harmlös till de idag ofta extrema filmerna som finns i hyllan, som kan röra runt i både vårt samvete och på en moralisk nivå. Vi har dessutom fokuserat på skräcken utifrån ett psykologiskt perspektiv för att utforska människans rädslor och få reda på hur filmindustrin arbetar med skräckgenren för att trycka på våra ömma knappar.