Arbetsmarknaden idag ställer allt mer och fler krav på individen, vilket kan synas i organisationers sökande efter en medarbetare. Platsannonser är ofta ett verktyg i att hitta denna medarbetare, där krav som till exempel utbildning, erfarenhet och personliga egenskaper formuleras. Vissa menar att det inte bara kraven på en individ som blir högre, utan även annorlunda och nya krav ställs. De personliga egenskaperna blir allt viktigare för att en medarbetare ska kunna passa in i den befintliga grupp och organisation den kommer till. Vi tyckte det skulle vara intressant att undersöka mer om platsannonser och vad de signalerar än vad som gjorts i tidigare undersökningar.

Andelen äldre personer i Sveriges befolkning ökar, vilket leder till större behov av väl fungerande äldreomsorg. Kommunerna har ansvar för äldreomsorgen oberoende om den utförs i offentlig eller privat regi. Den 1 januari 2009 trädde lagen om valfrihet i kraft som bland annat syftar till att öka individens möjlighet att välja hemtjänstutförare. Idag har privata aktörer större möjligheter att etablera sig inom hemtjänsten. Kontrakten som tecknas mellan kommunen och en privat utförare är den enda direkta legala möjligheten för den ansvariga kommunen att påverka kvaliteten i verksamheterna.

Bakgrund: Genom vertikala samarbeten i värdekedjan kan konkurrensfördelar skapas och parterna kan dra nytta av varandras kompletterande resurser. Brittiska aktörer inom dagligvaruhandeln har genom samarbeten uppvisat stora vinster, men på den svenska marknaden förekommer samarbete i begränsad utsträckning. Syfte: Studiens syfte är att explorativt undersöka och ge ett kunskapsbidrag kring faktorer som hindrar fördjupade vertikala samarbeten mellan handelsaktörer och leverantörer på den svenska marknaden för dagligvaruhandel. Genomförande: Empirisk data har samlats in genom totalt tolv intervjuer med handelsaktörer och leverantörer, varav fyra med brittiska aktörer. Studien är en komparativ fallstudie med explorativ inriktning.

Offentlig upphandling har till syfte att undvika snedvriden konkurrens och ge anbudsgivare likvärdiga möjligheter att tilldelas ett offentligt kontrakt. Däremot krävs det ingen offentlig upphandling när en offentlig myndighet utför ett uppdrag i egen regi. Det finns även möjligheter för myndigheter att utföra verksamhet genom fristående enheter, som då jämställs med verksamhet i egen regi. För att sådan verksamhet ska undantas från upphandlingsskyldighet ställs särskilda kriterier upp för relationen mellan myndigheten och den fristående enheten. Kontrollkriteriet kräver att den upphandlande myndigheten har kontroll över den fristående enheten som den har över sin egen förvaltning och verksamhetskriteriet att den fristående enheten bedriver huvuddelen av sin verksamhet tillsammans med den eller de myndigheter som innehar den.Situationer där myndigheter samarbetar med andra myndigheter genom avtal har också på senare tid ansetts omfattas av undantag från upphandlingsskyldighet.

Kurs: Mälardalens Högskola, EIK024, Magisteruppsats i IT-ekonomiFörfattare: Anna Lycksén & Patrik Wallin, VästeråsTitel: Hantering av riskfaktorer för små och medelstora företag vid IT OutsourcingHandledare: Therese HansenNyckelord: IT Outsourcing, SME, riskfaktor, hanteringProblem: Outsourcing av affärsprocesser såsom IT har funnits länge, men fokus hartidigare varit på stora företag av ett antal olika anledningar. För det förstaville outsourcingleverantörerna vinna stora kontrakt för att uppnå stordriftsfördelarså att deras egna kostnader kunde hållas så låga som möjligt.För det andra lyckades inte de mindre outsourcingleverantörerna som försöktege sig in på marknaden för små och medelstora företag (SME) med atterbjuda tjänster som ansågs vara tillräckligt lockande för SME. Slutligen ansågde flesta SME att de inte hade något att tjäna på att outsourca. Tidernahar dock förändrats. IT outsourcing för SME blir allt mer vanligt, men trotsdetta forskas det relativt lite på området.

En upphandlande myndighet har en skyldighet att fo?lja upphandlingslagstiftningen na?r myndigheten upphandlar varor eller tja?nster. Vid rena lago?vertra?delser eller vid otilla?tna direktupphandlingar kan myndigheten bli skadesta?ndsskyldig. Skadesta?ndet har ba?de ett reparativt och ett preventivt syfte och ra?ttsmedlet skadesta?nd syftar till att sa?kersta?lla en effektiv tilla?mpning av upphandlingsdirektiven sa? att EU-ra?tten fa?r fullt genomslag i nationell ra?tt.

Bakgrund: Vid komplexa tjänstetransaktioner är det svårt för köparen att i kontraktet specificera vad som förväntas av tjänsteleverantören vilket ofta leder till konflikter mellan parterna.Syfte: Uppsatsens syfte är att utvärdera kontraktets betydelse som styrmedel i relationen mellan köpare och säljare av komplexa tjänster.Tillvägagångssätt: Vi har genomfört en fallstudie där vi har analyserat kontraktets betydelse som styrmedel hos tre tjänsterelationer inom Landstinget i Östergötland. Empiri har samlats in genom intervjuer med representanter för både köpare och säljare för respektive relationen samt genom granskning av de avtal som reglerar relationerna. En av de undersökta relationerna är mellan Landstinget i Östergötland och en privat vårdgivare, Specialistläkarna, de två andra är relationer mellan Landstinget och de landstingsinterna enheterna Barn- och Kvinnocentrum och Rekonstruktionscentrum. Vår teoretiska hypotes var att kontraktets betydelse som styrmedel minskar ju mer komplex tjänsten är som avtalet har för avsikt att reglera. För att testa denna hypotes började vi med en grundlig analys av komplexiteten hos de tjänster som kontrakterades för att slutligen analysera kontraktets betydelse som styrmedel för de tre relationerna.Resultat: Den empiriska studien bekräftade inte vår teoretiska hypotes om att kontraktets betydelse som styrmedel minskar med ökad komplexitet hos tjänsten.

Svensk kod för bolagsstyrning (koden) togs i bruk den första juli år 2005. Kodens syfte är att stärka tillförlitligheten i företagens finansiella rapportering genom att ställa krav på företagens interna kontroll. På lång sikt skall koden även bidra till ett ökat förtroende för det svenska näringslivet och attrahera utländskt riskkapital. Koden riktar sig i ett inledande skede till bolag noterade på Stockholmsbörsens A-lista samt de största bolagen på O-listan och betonar att det är styrelsen som ansvarar för bolagets interna kontroll. Syftet med uppsatsen är att belysa hur koden kan förväntas förändra och förbättra företagens interna kontroll.

En upphandlande myndighet har en skyldighet att fo?lja upphandlingslagstiftningen na?r myndigheten upphandlar varor eller tja?nster. Vid rena lago?vertra?delser eller vid otilla?tna direktupphandlingar kan myndigheten bli skadesta?ndsskyldig. Skadesta?ndet har ba?de ett reparativt och ett preventivt syfte och ra?ttsmedlet skadesta?nd syftar till att sa?kersta?lla en effektiv tilla?mpning av upphandlingsdirektiven sa? att EU-ra?tten fa?r fullt genomslag i nationell ra?tt.

Titel: Intäktsredovisningens nya form - En förstudie i hur de nya reglerna för intäktsredovisning tros påverka finansiell information från entreprenadföretag Bakgrund och problem: Intäkter utgör oftast den största och mest relevanta posten när det kommer till företags redovisning. De regler och regelverk som styr intäktsredovisningen har det senaste decenniet diskuterats flitigt. Detta dels för att intäktsposten och dess redovisning har varit i centrum för ett antal redovisningsskandaler, dels för att reglerna inte är harmoniserade och för svåra att tillämpa. Problematik har lett till ett konvergeringsprojekt mellan de två stora normsättarna International Accounting Standards Board och Financial Accounting Standards Board som nu under andra halvåret av 2013 kommer presenter ett nytt regelverk gällande intäktsredovisningen. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur intäktsredovisningen för entreprenadföretag fungerar, samt att ge en inblick i hur de nya reglerna kring intäktsredovisningen tros komma att påverka företag i entreprenadbranschen. Vidare syftar uppsatsen till att undersöka hur redovisningsexperter tror att de nya reglerna kommer påverka möjligheten för externa intressenter att få en rättvisande bild av företagen. Metod: Studien tillämpar en kvalitativ metod där sammantaget fyra respondenter intervjuats genom en semistrukturerad intervjumodell.

Titel:                                      Leverera mera ? En fallstudie på Volvo Trucks Författare:                                             Erik Bylund & Johan Kristensson Handledare:                                            Ulf Aagerup Nivå:                                      Kandidatuppsats, Internationell Marknadsföring (15hp), VT 2014. Nyckelord:                                              Sponsring, Leveraging och Ambush Marketing Problemformuleringar:       - Hur använder Volvo Trucks leveraging i samband med deras sponsorskap?- Hur motverkar Volvo Trucks Ambush Marketing i samband med deras sponsorskap?                                           Syfte:                                      Syftet med uppsatsen är att undersöka och beskriva hur ett aktivt sponsrande multinationellt företag på B2B-marknaden använder sig av leveraging i samband med deras sponsorskap för att öka nyttan av deras investering. Vi vill även undersöka undersöka och beskriva hur de motverkar Ambush Marketing i samband med deras sponsorskap för att skydda deras investering.                      Teoretisk referensram:         Kapitlet inleds med grundläggande teorier kring sponsorskap för att sedan gå vidare till beskrivning av termerna leveraging och Ambush Marketing. Metod:                                   Fallstudien har genomförts med en kvalitativ undersökningsmetod och en induktiv ansatts. Personliga intervjuer med högt uppsatt och kompetent personal inom Volvo Trucks legat till grund för insamlingen av våra data. Empiri:                                   Empirin presenterar de kvalitativa intervjuer som gjorts med respondenter inom Volvo Trucks. Analys:                                   Analysen jämför den insamlade empirin gentemot den teoretiska referensramen. Slutsats:                                 Volvo Trucks använder sig av en omfattande leveragingstrategi där de genom sin 360-approach försöker vara närvarande på samtliga plan och kanaler. Det finns ett klart fokus på aktiverande leveraging med avsikt att bygga och stärka kundrelationer.

Bakgrund: Målstyrning är ett ofta tillämpat verktyg i offentlig verksamhet där övergripande mål uppstår på politisk nivå och sedan bryts ner genom en målhierarki för att fungera på respektive nivå. Målstyrning innebär att mål sätts för en verksamhets delar eller helhet och målens syfte är att berörda aktörer ska arbeta i samma riktning. Målstyrning kräver att mål kontrolleras och därför behöver målen vara mätbara så att en jämförelse av planerade och uträttade mål blir möjlig. Målen kan ha olika betydelse och det bör framgå om de avser resurser, prestationer eller resultat.Problemformulering: Hur förhåller sig chefer på olika nivåer i en offentlig verksamhet till mål inom målstyrning?Syfte: Studien avser att bidra till fördjupad förståelse och kunskap om mål inom målstyrning där avgränsningen är att urskilja hur chefer på olika nivåer förhåller sig till detta styrsystem.Metod: En kvalitativ fallstudie inom socialförvaltningen i en kommun i Skaraborg.Teori: Litteratur och vetenskapliga artiklar om målstyrning och institutionell teori ligger till grund för vår teoretiska referensram.

De senaste årens kraftiga prissvängningar på mjölk i Europa har lett till en ökad osäkerhet för många mjölkproducenter. I andra länder finns det verktyg för att hantera en ökad prisrisk vilket saknas i Sverige. En statlig konkurrenskraftutredning har tidigare konstaterat att avsaknaden av prissäkringsinstrument inom animaliesektorn är problematisk. Tidigare studier visar att det finns ett intresse hos svenska mjölkproducenter att kunna prissäkra mjölk. Däremot saknas studier som undersöker vilka faktorer som påverkar svenska mjölkproducenters intention att prissäkra.

I denna C-uppsats i medie- och kommunikationsvetenskap redovisas resultatet av fem kvalitativa intervjuer. De intervjuade är fem yrkesverksamma granskande journalister. Syftet är att med utgångspunkt i deras tankevärld nå förståelse om hur det är att som journalist granska andra journalisters arbete. Intervjuerna, från planering till utskrift, följer Steinar Kvales rekommendationer såsom de formuleras i Den kvalitativa forskningsintervjun.Urvalet är gjort utifrån C-uppsatsens begränsningar ifråga om textomfång och tidsåtgång. I Sverige finns fem etablerade redaktioner med mediegranskning som sin huvuduppgift.

This master thesis is about the collaboration between the custom dairy heifer grower and thedairy producer.The custom dairy heifer grower is a rather unusual strategy of reproductive management inSweden compared to other countries like U.S. and Denmark where the specialization withindairy production gone much further. In these countries the research also has reached muchfurther within this type of industry. However in Sweden there has been research made in thearea of collaboration, but then only within collaborations in the industries of crop production,dairy production and pork meat.The down going trend of profitability within dairy production together with poor profitabilityin the beef industry could partly remedy if more collaborations around heifer contractingwould arise. But since the industry still is of a rare kind in Sweden the knowledge about howthese types of collaborative arrangements works and their contracts are put together is poor.By that the aim of this master thesis is formulated as follows: "how is usually thecollaborative arrangement between the dairy producer and custom dairy heifer growerdesigned".