Trots lagar, nationella som internationella, återkommer diskussionen om etik vid militära interventioner. Uppsatsen handlar om huruvida NATO:s intervention i Kosovo levde upp till etiska lagar kring militära interventioner samt om normativa teorier fortfarande är relevanta och lämnas utrymme idag.Syftet med uppsatsen är att se om det fortfarande finns utrymme idag för normativa teorier, såsom den etiska teorin just war theory, och om dessa är rimliga att använda. Uppsatsen använder fallstudien Kosovo som exempel och analyserar samtidigt hur denna intervention lever upp till de nio punkterna i teorin.Kvalitativ textanalys samt fallstudie av Kosovo har använts som metoder och just war theory har använts som teori.Resultatet visar att sju av nio punkter helt eller till stor del levdes upp till under NATO:s intervention i Kosovo, och att de resterande två till viss del levdes upp till. Undersökningen påvisar också att normativa teorier lämnas utrymme idag, och att teorin fortfarande kan vara relevant, om än med lite modifikation..

Sammanfattning: Vilka är trenderna i den ryska doktrinutvecklingen under 2000-talet och hur kan dessa karaktäriseras? De ryska doktrinerna vänder sig inte primärt till operativ verksamhet utan är deklaratoriska till innehåll och omfattning och ska tolkas som signaler till omvärlden. Rysslands doktrinutveckling påverkas i stor omfattning av omvärldshändelser där retoriken i början av decenniet indikerar en stor oro för ett försvagat FN, vilket härleds till bl.a. Nato intervenering i f.d. Jugoslavien utan FN- mandat.Rysslands geostrategiska läge indikerar ett dilemma då hoten mot Rysslands säkerhet får en omfattande beskrivning i doktrinerna.

USA har nu hört och sett Rysslands tendenser till maktanspråk i Europa och vilka medel man är villig och kapabel att använda sig av. Detta föranleder NATO att rusta upp sina resurser och vidare fördjupa säkerhetsdilemmat i Europa. Att bibehålla och expandera ett starkt NATO i Europa även efter kalla krigets slut har visat på USA:s förmåga att navigera världspolitiken på ett proaktivt sätt utan att löpa några risker för den egna nationella säkerheten. USA:s engagemang på den Europeiska arenan ska primärt tolkas som en strategi för att balansera upp Ryssland och bara sekundärt som en idealistisk ambition att värna om regional fred och säkerhet. Vi kan således utläsa att ingen av aktörerna är intresserade av status quooch den process av maktmaximering som pågått i Europa sedan långt tillbaka fortsatt lika aktiv..

24 mars 1999 påbörjar NATO för första gången i organisationens historia krigshandlingar med luftstridskrafter. Detta mot ett Serbien med Slobodan Milosevic i spetsen som utförde etniska rensningar på kosovoalbaner i Kosovo. Denna konflikt kom att från NATOs håll kallas operation Allied Force. Tre år innan denna konflikt urartade släppte Dr. Robert A.

Charles de Gaulle, en fransk general, var president i Frankrike från 1958 till 1970. Redan innan sitt makttillträde ?58 hade han verkat för att Frankrike skulle skaffa sig ett självständigt kärnvapenförsvar och göra sig mer självständigt och suveränt, främst gentemot NATO och USA. Detta arbete tog rejäl fart efter hans makttillträde och det franska självständiga kärnvapenförsvaret förverkligades 1967. Året innan, tog han Frankrike ur NATO:s militära samarbete.

Sveriges drygt 100-åriga tradition av värnplikt har försvunnit. År 2010 ersattes värnpliktutbildningen av en ny frivillig militär. Ingen ska längre utbildas med plikt om inte försvarsberedskapen kräver det. En förändring som innebär att Försvarsmaktens tillsättning av tidigare värnpliktsbaserade befattningar som gruppbefäl, soldater och sjömän nu genomförs på frivillig grund. Försvarsmakten har därmed blivit en arbetsgivare med stora årliga rekryteringsbehov.

Uppsatsen avser undersöka om bakomliggande politiska ideologier syns i två svenskar dagstidningars framställning av Sveriges medverkan i de NATO-ledda operationerna under konflikten i Libyen 2011. En kritisk diskursanalys har använts enligt Van Dijks modell. Studien visade att tidningarnas bakomliggande politiska hållning syntes till viss del i rapporteringen. DN:s liberala hållning kunde urskiljas i att de lät många parter komma till tals, medan SvD lutade mycket av sin rapportering på det moderata partiets företrädare. De tycktes också ha lagt olika mycket allvar och dramatik i händelserna i Libyen 2011..

Uppsatsen syftar till att försöka belysa vissa av de krav som ställs på svenska soldater och officerare som idag tjänstgör i utlandsstyrkan och hur deras utbildning möter de krav de ställs inför. Jag har undersökt vad doktrinen säger om hur försvarsmakten ska lösa sina uppgifter utomlands och vilken inriktning soldatutbildningen ska ha. Jag har sedan försökt arbeta mig nedåt i kedjan genom att undersöka kursbeskrivningar för officersutbildningen vid Markstridsskolan, jag har undersökt utbildningsdirektiv för soldater vid stridande förband för att till sist intervjuat en officer med lång erfarenhet av förbandstjänst. Jag har sedan skapat en kravlista som endast är exempel på de krav som kan ställas på svenskasoldater utomlands idag. Kravlistan skapades genom att studera litteratur som avhandlaroperationer liknande de fredsoperationer svenska försvarsmakten deltar i idag, samt litteratur som avhandlar de psykiska och fysiska reaktioner soldaten utsätts för när denne utsätts för stress iframför allt stridssituationer.

This study takes its starting point in ongoing changes and differences in the global power dynamics. The liberal rules-based world order that has been acknowledged for governing the world with the US as the hegemon of power has been strongly challenged during the last decades. Russia?s invasion of Ukraine can be seen as an example of ongoing changes in the world order, with Russia as a challenger to the US as the hegemon of power. The changes and instability that this has led to for Sweden's national security situation can be seen as a concrete example of how ongoing changes in the world order affect Sweden?s foreign policy.

This essay aims to examine managers experiences of control at the workplace within the property sector, and how these experiences differ between female and male managers. This study is a qualitative single case study that intends to offer a deeper understanding of a unique case and uses an abductive method approach. The essay is based on two main theories, Foucault?s (2003) theory of control and the gender system of Hirdman (1988, 2001) and is supplemented by previous studies of the modern workplace. The study is based on eighteen semi-structured interviews that aims to capture the participants personal experiences regarding control at the modern workplace, and the norms, surveillance, hierarchies, and self-discipline that make up this control.

Uppsatsen syftar till att visa hur Försvarsmakten (FM) bör möta och arbeta eller socialt interagera med mammor, för att dessa ska känna sig mer positiva till sina barns deltagande i internationella insatser.Tidigare forskning och information utgiven av FM riktar sig inte specifikt till mammor som i många fall kan vara en väldigt viktig anhöriggrupp för våra soldater och sjömän.Undersökningen fokuserar dels på vilka behov av stöd målgruppen har, men också på hur man ur ett socialpsykologiskt perspektiv ska få mammor att se insatsen som meningsfull.Uppsatsen innehåller information om hur tre mammor har känt sig och upplevt kontakten med FM då deras söner gjort utlandstjänst, hur en mamma känner sig inför att hennes son för första gången ska göra utlandstjänst, hur en chef ur utlandsstyrkan brukar bemöta anhöriga till sina soldater och hur FM´s anhörigstöd allmänt ser ut..

Uppsatsen är skriven som en del i de studier i krigsvetenskap jag erhållit på Yrkesofficersprogrammets sista termin.Syftet med uppsatsen är att bidra till utvecklingen av de soldatutbildningshänvisningar som nyttjas vid Artilleriregementet. Frågeställningarna lyder: -          Tränas soldaterna vid Artilleriregementet, enligt utbildningsdokumenten som nyttjas, för att klara av de krav som ?Three block war? ställer? -          Kompletteras eventuella brister vid utbildningen på Artilleriregementet, genom utbildningen som sker inför internationell tjänst? Metoden som använts är deskription med tekniken litteraturstudier. Begreppet "Three block war" beskrivs därefter analyseras utbildningsdokumenten för att besvara frågeställningarna.  Analysen visar att soldater som gjort värnplikten på Artilleriregementet och därefter genomgått den gemensamma utbildningen som ges utlandsstyrkan fortfarande har ett behov av utbildning. Detta kopplat till om soldaterna skall klara av att verka i ett område som karaktäriseras av "Three block war"..

Syftet med denna studie var att få kunskap om eritreanska kvinnliga exsoldaters erfarenheter av krig har påverkat deras identitetsupplevelse, sedan de har flyttat till ett nytt land. Samt att ta reda på om deras upplevelser av integration och av bemötande i exillandet är olika beroende på vilket land de bor i. Ytterligare ett syfte var att ta reda på om hur kvinnorna förhåller sig till egna psykiska reaktionen på krigstraumat. Studien innefattar sexton intervjudeltagare. Nio av dessa bor i England medan sju bor i Sverige.

This paper has its aim to investigate in which way the theory about the dynamic of the triadic nexus, presented by Brubaker, needs to be revised. In the first place this theory is presented and after then applied on the triad formed by: the Hungarian national minority in Transylvania, Romania and Hungary. Through the empirical evidences, that are presented here by following up the political relations and its dynamics over time between the three fields, is shown that the theory is usable for the case in question. Further as we approach the more actual development of the political life in the triad appears a need to deal with one more field which would be for example the NATO or/and EU.This means that Brubakers theory has to be revised so it would take in account a forth field and that of an international organization/institution. The arguments for this needed change is put forth through empirical evidences on the political relations that the two states has with NATO or/and EU and the huge influence these have on the states..

Det serbiska luftvärnet sköt ner ytterst få av NATO:s flygplan under Kosovokonflikten. Trots det så visar det sig att NATO:s luftoperationer indirekt påverkades i stor skala av luftvärnet. Även om man sköt ner ytterst få av de anfallande flygplanen uppnådde serberna indirekta effekter på NATO som försvårade hela operationen. Syftet med denna uppsats är att problematisera och definiera begreppet indirekt effekt inom ramen för luftvärn samt att applicera detta begrepp på en vald konflikt.Uppsatsen består i huvudsak av två sammanhängande undersökningar. Först sker en begreppsutredande studie som resulterar i en definition av begreppet indirekt effekt.