Uppsatsens syfte är att undersöka om det finns ett samband mellan sociala band och inställning till politiskt motiverat våld. Hirschis teori menar att starka sociala band gör det mindre troligt att individer begår brott. De sociala banden operationaliseras som föräldraanknytning, åtagande i studier och arbete, delaktighet i organiserade fritidsaktiviteter samt förtroende för samhället. Feministisk kritik mot Hirschis teori menar att mannen används som standard då man skapar en teori baserad på analyser av enbart män som generaliseras till hela befolkningen. Frågeställningarna som besvaras i uppsatsen är om det finns samband mellan de sociala banden och inställning till politiskt motiverat våld, om det finns några skillnader beroende på ålder och kön samt om det finns skillnad i sambandet mellan sociala band och inställning till brott beroende på om det rör sig om traditionella eller politiska brott.Anknytning till föräldrar samt förtroende för samhället ger en lägre grad av positiv inställning till politiskt motiverat våld vilket stämmer överens med tidigare forskning.

I takt med att den svenska arbetsmarknaden blir allt mer globaliserad, individualiserad och flexibel ställs nya krav på fackföreningarnas tjänster. Från att under en lång tidsperiod ha kunnat vila på den svenska partsmodellens goda rykte, talas det nu om att fackföreningarna måste anta en ny roll och nya strategier för att överleva på arbetsmarknaden. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur fackföreningar inom tjänstemannasektorn diskursivt konstruerar sin roll på arbetsmarknaden samt legitimerar sin verksamhet. Materialet som har använts har bestått av handlingsprogram och videor från Tjänstemännens Centralorganisation och dess två största medlemsförbund Unionen och Vision. På materialet har vi utfört en diskursanalys där Foucaults diskursbegrepp har stått som teori.

Syftet med denna studie har varit att fördjupa kunskaper i hur högstadielärare i musik använder digitala verktyg i sin undervisning, samt vad de upplever att dessa verktyg har för pedagogiska för- och nackdelar. Ett delsyfte har varit att undersöka vad lärare har för ämnesuppfattning, och hur det eventuellt påverkar hur de väljer undervisningsinnehåll. Jag har intervjuat fyra musiklärare som undervisar på högstadiet, och detta genomfördes genom semistrukturerade intervjuer. Forskningsansatsen har varit hermeneutisk, vilket innebär att jag har tolkat och analyserat informanternas svar. Som teoretisk hjälp har jag bland annat använt mig av medieekologisk och sociokulturell teori.

Uppsatsen utgår ifrån utvecklingen av reglementen på senare år, där mycket har hänt på grund av olika händelser i omvärlden som exempelvis berlinmurens fall, invasionerna av både Afghanistan och Irak i början av 2000-talet och politiska förändringar i omvärlden. Utvecklingen går att härleda till bland annat regeringspropositionen ?ett användbart försvar? och senaste utgåvan av Militärstrategisk doktrin.Undersökningen har sin grund i en kvalitativ analys av MSR6 (Marstridsreglemente 6 ? bataljon) och de stabiliserande uppgifter som återfinns där. Dessa uppgifter har sedan utifrån David Kilcullens teori om globalt uppror analyserats.Syftet är således att, med utgångspunkt i Kilcullens teori om ett globalt uppror, undersöka huruvida/i vilken omfattning Försvarsmaktens stabiliserande uppgifter i MSR6 går att använda mot teoribildningen i kontexten av en irreguljär konflikt.Undersökningen visar att uppgifterna många gånger går att använda mot teoribildningen med olika effekt som utgång. Vissa uppgifter påverkar inte systemet tillnärmelsevis lika mycket som andra beroende på vad de syftar till och hur de löses.

Hedersproblematiken kan vara ett komplicerat socialt problem för myndigheter att hantera i sitt arbete. Uppsatsen lyfter fram det arbetssätt som de olika myndigheter och organisationer i Göteborgs kommun använder sig utav för att hantera ärenden där det finns en hedersproblematik. Den belyser även dess samverkan och de problem som den enskilde kan uppleva i processen. Undersökningen utgår från en kvalitativ metod för insamling av empiri genom intervjuer med de anställda på de olika myndigheterna samt kvinno- organisationerna. Den innehåller även en intervju med en som genomgått processen.

EU-NAVFOR är den första insatsen som den Europeiska Unionen skapat och den första okonventionella konflikten till havs som ska bekämpas med konventionella medel. Forskningsläget angående hur dessa konventionella styrkor ska agera mot denna typ av motståndare är väldigt begränsad.Syftet med denna uppsats är således att undersöka om Wayne P. Hughes konventionella krigföringsteorier är användbara i en nutida konflikt samt att se om det finns några likheter eller skillnader mellan dessa teorier och den taktik ME02 använde sig av under insatsen utanför Somalia.Denna uppsats baseras på en kvalitativ metod där Wayne P. Hughes teorier om ?The Great Constants? studeras och beskrivs för att sedan nyttjas som analysverktyg i en teoriprövande fallstudie på ME02.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur Malmö stad arbetar med city branding och argumentera för att city branding kan användas som verktyg för att tillvarata resurser i staden. Analysen sker utifrån teori kring city branding och platsmarknadsföring. Jag använder mig också utav teori kring entreprenörsstaden då jag menar att den tillväxtkultur som entreprenörsstaden präglas av ger viktiga ledtrådar till vilka prioriteringar som görs i stadens varumärkesarbete. Mitt empiriska material består av intervjuer och strategidokument för Malmö stad. Jag försöker finna svar på hur brandingstrategierna för Malmö formas samt om och i så fall hur, staden verkar för att befintliga sociala och kulturella värden inkorporeras i varumärket Malmö.

Syftet med denna studie är att analysera frivilligheten med Corporate Social Responsibility, CSR, en trend kring samhällsansvar som organisationer idag väljer att implementera. CSR är uppbyggt kring frivilliga riktlinjer, standarder och regler vilka kan antas och modifieras av organisationerna. Denna studie ämnar ifrågasätta frivilligheten kring dessa frivilliga riktlinjer, standarder och regler. Studien är en kvalitativ textanalysstudie där avsikten har varit att synliggöra mekanismer som påverkar organisationers frivillighet i CSR-arbetet. Uppsatsen bygger på en analys av tre offentliga organisationers hållbarhetsredovisningar.

Den här uppsatsen behandlar kritiska framgångsfaktorer vid implementeringen av ett affärssystem på ett tjänsteföretag. Den teori som finns idag behandlar framförallt tillverkande företag vilket gör det intressant att undersöka om samma framgångsfaktorer också påverkar ett tjänsteföretag..

Den här uppsatsen undersöker hur deltagandet i personalutbildning är fördelat över olika grupper av sysselsatta på den svenska arbetsmarknaden. Också mängden utbildningstid för olika arbetstagare undersöks. Syftet är att testa i vilken utsträckning humankapitalteorins prediktioner om vilka som i första hand får personalutbildning stämmer överens med den faktiska situationen på svenska arbetsplatser. Som komplement till humankapitalteorin används en teori med ofullständig konkurrens samt tidigare studier om personalutbildning. För att testa humankapitalteorins antaganden om personalutbildning används aggregerad data från Statistiska Centralbyrån för olika år.

Uppsatsen handlar om hur det konstpedagogiska dilemmat har ändrats från att förr ha handlat om svårigheten att få den inom konst outbildade ?folkmassan? att besöka konstmuseerna till att idag hitta en fungerande hållning till besökare som kommer till museerna med nyfikenhet, men inte alltid med konstkunskap. Dagens teoretiker inom konstpedagogik menar att förhållningssättet bör vara att besökare ska få sina behov tillgodosedda genom att pedagogen för samtal som utgår ifrån besökarens egna erfarenheter och kunskaper. Detta skapar en situation, menar författaren, där konstverken ställs i bakgrunden. Svårigheter ligger också i att utställare inte alltid ser den ?vanliga? besökaren när utställningar planeras och utformas vilket i sin tur gör att konstpedagogens rollblir att fylla den klyfta som kan skapas mellan konstverk och besökare.

Ett mycket debatterat ämne är pensionsområdet. IASB har genom IAS19 gjort ett försök att harmonisera redovisningen inom detta område, trots detta uppkommer det nationella så väl som internationella skillnader. Det huvudsakliga problemet för bolag är att framställa en rättvis diskonteringsränta vid nuvärdesberäkning av deras pensionsskuld. Detta har medfört att de flesta bolag, på grund av kunskapsbrist i ämnet, valt att hyra in denna expertis från en aktuariekonsult.Syftet med denna uppsats är att ur ett beslutsteoretiskt perspektiv beskriva hur aktuariekonsulten resonerar och agerar kring valet avföretags aktuariella antaganden.Det som legat till grund för denna studie är teori och regler utifrån IFRS/IAS 19 samtidigt som valda delar utifrån beslutsteori varit i fokus.För att få svar på vår frågeställning har vi valt att utföra sex intervjuer, fyra med aktuariekonsulter och två med redovisningsansvariga på börsnoterade bolag. Utgångspunkten för ansatsen har tagits från det abduktiva synsättet eftersom en växelverkan mellan teori och empiri genomförts.Denna uppsats har påvisat att konsulterna inte såg sig själva sombeslutsfattare utan intog en mer stöttande roll.

Syftet med denna uppsats är att genom en fallstudie beskriva och analysera vilka effekter ha?llbarhetsredovisningen fått för Systembolaget, samt undersöka Systembolagets anpassning av ha?llbarhetsredovisningen till den egna verksamheten. Den teoretiska referensram som presenteras utgår från ett tredelat perspektiv; institutionell teori, översättnings- och redigeringsteori samt teorier om redovisning och hållbarhetsredovisning.  Uppsatsen baseras på intervjuer vid Systembolaget och kompletteras med sekundärdata från organisationen. Resultaten och slutsatserna visar att det har varit svårt att anpassa GRI:s ramverk till organisationens verksamhet.

Livsmedelsbistånd har en möjlighet att ta hand om den akuta hungern hos människor medan de kan koncentrera sig på att ta sig ur fattigdomen. Trots sin lilla andel av världshandeln är det livsmedelsbiståndet som kan ha en direkt inverkan på folk beroende på sin karaktär i form av mat. Syftet med uppsatsen är att analysera vilka faktorer som påverkat livsmedelsbiståndet från Europeiska Unionen till Afrika söder på Sahara mellan åren 1988 och 2000. Utifrån teori och litteratur på området har en testbar kvantitativ modell byggts upp som ett försök till att förklara ifall livsmedelsbiståndet från EU till Afrika söder på Sahara påverkas av faktorer i mottagarländerna, faktorer i givarländerna eller andra faktorer. Det visar sig att givandet av livsmedelsbistånd under perioden har skett främst utifrån mottagarnas behov.

Vår undersökning handlar om konflikter, konflikthantering samt språkets betydelse för att lösa konflikter. Syftet med själva undersökningen är hur pedagoger ser på konflikter i skola och förskola och hur dessa hanteras. Med pedagoger menas förskollärare, fritidspedagoger och grundskollärare. Även språkets betydelse för att hantera konflikter är centrala företeelser i vår undersökning. Vårt arbete struktureras via kvalitativa intervjuer.