I ett rum vid simulatorcentralen pÄ Saab i Linköping stÄr flygsimulatorn PMSIM. Den bestÄr av en förarkabin placerad i en sfÀrisk dom, pÄ vilken en simulering av den visuella omvÀrlden projiceras. PMSIM anvÀnds för utveckling, trÀning och marknadsföring av Gripen. Fallstudien syftar till att uppnÄ ett begreppsligt klargörande av det starkt dynamiska arbetet med att förÀndra flygsimulatorn. TvÄ perspektiv pÄ systemutvecklingsstrategier; evolutionÀr och traditionell systemutveckling appliceras pÄ förÀndringsverksamheten.

VAV (Variable Air Volume) system has been studied in a newly constructed office-building. The goal for the study has been to evaluate how the ventilations system work in practice, if adjustments can be made to achieve an more energy efficient system and to evaluate if other alternative ventilation systems is to be preferred in the further.The degree project has been executed at Helenius Engineering Firm who is working with the environment, media systems, HVAC and energy in buildings. The building that has been studied is owned and operated by Akademiska hus.Literature studies, visits at site, inventory, review of system documentation, energy analyses, interviews, key figures, LCC, sand energy- and indoor climate simulations has been made to study the building. Where appropriate some tools from Six Sigma have also been used.How to achieve an energy efficient system and a pleasant indoor climate is studied with human health and well-being as base for the indoor climate requirements. Technical support systems such as ventilation systems have to be designed so that an acceptable indoor climate can be achieved.

SammanfattningMÄlet med denna uppsats Àr att undersöka hur döva förelÀsare signalerar vad som Àr biinformation i en deskriptiv teckensprÄkstext. Materialet bestÄr av tre olika förelÀsningar som analyserats i annotationsprogrammet ELAN.Biinformation kan dels bestÄ av lÀngre utvikningar och dels parentetisk information i form av korta inskjutna avbrott i huvudinformationen. LÀngre utvikningar tycks krÀva en tydlig och explicit inledning och avslutning i form av lexikala uttryck medan parentetiska kommentarer verkar kunna markeras enbart med prosodi och utnyttjandet av teckenrummet.Analysen visar att det Àr mycket vanligt att man utnyttjar spatial förskjutning för parenteser, antingen genom att byta hand, placera tecknen Ät ena sidan eller att rent fysiskt förflytta sig i rummet. DÄ en parentes avslutar ett tema (termination) verkar den ofta fÄ en spatial förskjutning Ät höger (till skillnad mot i narrativa texter dÀr parentetisk information placeras till vÀnster i teckenrummet). Den Ätföljs Àven av höjda ögonbryn och ofta hÄlls parentesen samman med hjÀlp av teckenfragment.I de fall dÄ man ÄtergÄr till huvudtemat som om parentesen aldrig funnits (continuation) verkar man istÀllet anvÀnda sammandragna ögonbryn, uppdragna kinder samt ibland Àven rynkad nÀsa och kisning.

BAKGRUND: Som lÀrarstudent har jag pÄ mina vfu-placeringar uppmÀrksammat hur en del elever har svÄrt att förstÄ det lÀsta, samt att jag under en vfu-period i USA, fascinerades över hur pedagogerna arbetade med litteraturlÀsning. NÀr jag senare i min utbildning kom i kontakt med undervisning i lÀsförstÄelsestrategier, vÀckte det mitt intresse, att undersöka detta nÀrmare. Med hjÀlp av litteratur och aktuell forskning pÄ omrÄdet, försöker jag klargöra hur lÀsförmÄga och lÀsförstÄelse definieras enligt litteraturen. UtifrÄn litteratur, studier och rapporter beskriver jag hur lÀsförstÄelsen ser ut bland svenska elever, samt vilka metoder som dominerar undervisningen i svensk skola. Jag belyser vidare vad aktuell lÀsforskning föresprÄkar pÄ omrÄdet.

Studien undersöker förÀndringens pÄverkan pÄ kunskapsöverföring utifrÄn en fallstudie av distanshandelsföretaget Haléns implementering av ett nytt informationssystem. Vi har genom en kvalitativ ansats och en abduktiv metod Àmnat ge vÄrt bidrag till redan existerande teori. Studiens problem definieras av den inneboende hotande naturen som förÀndringar innebÀr. I synnerhet ny informationsteknologi kan av medarbetare ses som nÄgot frÀmmande om den teknologiska osÀkerheten i organisationen Àr hög. DÄ det Àr av stor vikt för organisationer att en ny teknologi pÄ ett bra sÀtt implementeras i organisationen Àr det viktigt att bemöta detta förvÀntade förÀndringsmotstÄnd.

1900-talets sista fyra decennier innebar stora förÀndringar för kyrkorna i sÄvÀl globalt som lokalt perspektiv. TvÄ rörelser inom kristenheten spelade stor roll för utvecklingen: den ekumeniska rörelsen och den karismatiska rörelsen. Mötet mellan de etablerade kyrkorna och framför allt den karismatiska förnyelserörelsen var inte enkelt. TonlÀget mellan dem var tidvis högt. Under 1980- och 90-talen skadades relationer mellan bÄde mÀnniskor och organisationer vid sÄdana möten.

Bakgrund: Redovisning syftar till att ge en historisk bild av en organisation ? ett företag eller en koncern. Skillnaden mellan den bild som baserar sig pÄ redovisningsprinciper (och regler) och en bild, vilken som helst, Àr jÀmförbarheten. Goodwillned-skrivningar skapar problem med just jÀmförbarheten. Det skÀl som anges baserar sig pÄ regler stipulerade i IFRS.

KriminalvÄrdsverket Àr det statliga verk som har hand om kriminalvÄrd i Sverige. Vid Ärsskiftet 2003/2004 finns det 4 571 nominella anstaltsplatser fördelade pÄ mÀn och kvinnor. Ett stort problem idag Àr att antalet anstaltsplatser inte rÀcker till, samtidigt som ekonomin inte tillÄter nÄgra större utbyggnationer. Simuleringen speglar en önskad vÀg genom svensk kriminalvÄrd för att pÄ sÄ sÀtt utnyttja platserna som finns pÄ ett tillfredstÀllande sÀtt. Utdata frÄn simuleringen kan inte tolkas exakt eftersom det inte fanns statistik att tillgÄ inom alla omrÄden.

Denna C-uppsats granskar OmVÀrlden som behandlar bistÄnd, utveckling och globala frÄgor och som stÀlls till förfogande av Sida (Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete). Studien grundar sig i ett övergripande intresse för hur medierna pÄverkar samhÀllets uppfattning om verkligheten och för studien relevant, postkoloniala förestÀllningar om maktrelationer och strukturer i utvecklingslÀnder.Studien innefattar en förstudie i kombination med kritisk diskursanalytisk metod vilken appliceras pÄ fem skilda reportage ur OmVÀrlden. Syftet Àr vidare att se hur journalistiska texters uppbyggnad bidrar till att konstituera samhÀllets förestÀllningar om rÄdande hegemoniska strukturer. För att definera studiens problemomrÄde stÀlls frÄgor om reportagens dominerande teman och aktörer samt representationen av genus. Detta följs sedan av en utredning av Sidas eventuella röst och pÄverkan vad gÀller OmVÀrldens redaktionella innehÄll.

De flesta sÄvÀl praktiker som teoretiker Àr nog överens om att utvecklingen av stÀder mÄste vara hÄllbar, men hur uppnÄs en hÄllbar stadsutveckling? Denna uppsats handlar om arbetet med hÄllbar stadsutveckling i praktiken och hÄllbar stadsutveckling som en lÀrandeprocess. FrÄn det att hÄllbar utveckling etablerades med Brundtlandrapporten 1987 och det dÀrpÄ följande begreppet hÄllbar stadsutveckling, har mÄnga tolkningar gjorts av innebörden till begreppen. TillvÀgagÄngssÀtten för att generera hÄllbar utveckling och hÄllbar stadsutveckling har ocksÄ visat sig vara otaliga, det finns ingen allmÀngiltig metod att följa och det kan vara problematiskt att gÄ frÄn policy- till genomförandenivÄ. Det innebÀr att begreppen Àr under utveckling och det pÄgÄr stÀndigt lÀrande om hur det skall uppnÄs. Den röda trÄden genom uppsatsen har varit att studera hÄllbar stadsutveckling som en lÀrandeprocess genom att studera hur kunskap utvecklas för hur hÄllbar stadsutveckling kan genomföras i praktiken och hur begreppet implementeras och operationaliseras. Uppsatsen bygger pÄ djupintervjuer med olika aktörer i SkÄne representerande olika projekt och verksamheter med fokus pÄ hÄllbar stadsutveckling.

Denna studie ingÄr i ett forskningsprogram under ledning av professor Caroline Liberg vid Uppsala universitet. Programmet syftar till att utforska nya sÀtt att se pÄ elevers tidigatextskapande, bland annat genom att fokusera samspelet mellan texters funktion, innehÄll och form. Studien utgÄr frÄn ett vidgat textbegrepp och en dialogisk syn pÄ sprÄkande, dÀr Àven barn aktivt intar olika sociala positioner gentemot sina medsprÄkare. Syftet med studien Àr att studera elevers (Ärskurs ett) tecknarpositioner i multimodala elevtexter, i termer av dels hur eleverna skapar mening i sina teckningar, dels hur teckningar och det skrivna Àr relaterade. Sammanlagt har 57 multimodala elevtexter frÄn tvÄ olika skrivsituationer i Ärskurs ett bearbetats i en kvalitativ semiotisk textanalys med en hermeneutisk metodologisk ansats.

Denna rapport Àr en beskrivning av olika lösningar för att halvera energianvÀndningen hos ett Àldre flerbostadshus i GÀvleborgs lÀn. Rapporten utgör en del i projektet EnergiKompetent GÀvleborg ? fastighetssektorn, inom vilket totalt elva flerbostadshus spridda i lÀnets kommuner studerats. Projektets syfte Àr att föreslÄ de mest effektiva ÄtgÀrderna för att pÄ sikt halvera energianvÀndningen och minska klimatpÄverkan i GÀvleborgs lÀns bostadsbestÄnd, i linje med de mÄl pÄ energieffektivisering i bostadssektorn till Är 2050 som stÀllts upp av Sveriges Riksdag.Inom ramen för denna rapport har fastigheten BollnÀs Lillanda 6:1 detaljstuderats. Byggnaden Àr ett mindre flerbostadshus med stomme i lÀttbetong belÀget i landsorten Segersta i BollnÀs kommun, byggÄr 1955.

Det huvudsakliga omrÄdet för examensarbetet var ventildrivningen i en lastbilsmotor frÄn Scania. Ventildrivningen utsÀtts för vÀxlande laster och pÄfrestningar som orsakas av en rad olika parametrar. Dessa parametrar kan vara motorvarvtal, motorlast, ventilspel med flera. Som fordonstillverkare Àr det viktigt att hitta och undersöka parametrar som bildrar till lasterna i ventildrivningen. För att förenkla sÄdana utvecklingsprojekt och vinna tid anvÀnds simuleringsverktyg dÀr simuleringsmodeller skapas och verifieras.Arbetet handlade om att hitta och undersöka parametrar som pÄverkar lasterna i ventildrivningen samt ta reda pÄ hur de tillsammans bidrar till en totallastspridning.

Studiens övergripande syfte Àr att vidga synen pÄ elevers tidiga skrivutveckling. För att undersöka detta har elevtexter frÄn Ärskurs 1 analyserats genom en kvalitativ textanalys med fokus pÄ innehÄllet. Vidare har undervisningssituationen för dessa texter studerats genom en intervju med elevernas lÀrare samt observation av skrivundervisningen. Dessa tvÄ delar har sedan kopplats samman i en diskussion kring hur undervisningen, samt en vid syn pÄ elevers skrivande, kan möjliggöra skriftsprÄklig utveckling. Studiens resultat visar att elevers texter, i hög grad, utvecklas formmÀssigt under det första skolÄret, men att de innehÄllsmÀssiga aspekterna i texten inte följer samma utveckling.

Dagens svenska samhÀlle har förÀndrats frÄn att ha varit av kollektivistiskt karaktÀr till att bli mer individualistiskt dÀr fokus numera ligger pÄ individen och hans/hennes fria val. FrÄgan Àr hur detta individualistiska tÀnkande kan förenas med lagen om alla barns och elevers rÀtt till lika behandling oavsett, kön, etnicitet, sexualitet, religion/trosuppfattning och funktionshinder? Denna uppsats Àr en kritisk diskursanalys av programmen SET och Steg Vis, vilka Àr program som i grundskolan anvÀnds för att frÀmja socialt och emotionellt lÀrande hos elever för att i förlÀngningen motverka vÄld och diskriminering. Mitt syfte med uppsatsen Àr att se vilken vÀrdegrund programmen förmedlar och hur de förhÄller sig till den svenska kontemporÀra utbildningspolitiska diskursen. Det som till synes verkar vara tvÄ liknande program har under analysen visat sig vila pÄ, till viss del, olika vÀrdegrunder.