Ordre public-förbehÄllet innebÀr att svensk domstol har rÀtt att avstÄ frÄn att tillÀmpa enutlÀndsk rÀttsordning, erkÀnna eller verkstÀlla en utlÀndsk dom, om det skulle leda tillett resultat som Àr uppenbart oförenligt med grunderna för rÀttsordningen i Sverige. Vilkakonsekvenser som Àr uppenbart oförenliga med grunderna för rÀttsordningen har intepreciserats av lagstiftaren. FrÄgan har i stÀllet lÀmnats Ät rÀttstillÀmpningen, frÀmstdomstolen, att avgöra. I förslaget frÄn Europeiska kommissionen om domstols behörighet,tillÀmplig lag samt erkÀnnande och verkstÀllighet i mÄl om makars förmögenhetsförhÄllandenÄterfinns ett ordre public-förbehÄll. Den lag som anvisas enligt lagvalsreglernai förslaget ska tillÀmpas Àven om det inte Àr frÄga om lagen i en medlemsstat.

Bakgrund: De finansiella rapporterna som företagen publicerar ligger hos investerare till grund för ekonomiska beslut. Det Àr dÀrför viktigt att ha kunskap om och förstÄelse för vilka effekter som olika redovisningsalternativ ger upphov till. Resultatplanering i företag innebÀr att det redovisade resultatet avsiktligt pÄverkas i en för företaget önskvÀrd riktning. Denna planering kan ta sig uttryck i bÄde öppna och dolda taktiska ÄtgÀrder. De valmöjligheter som erbjuds i regler och rekommendationer skapar utrymmen för att företagen aktivt kan vÀlja det redovisningsalternativ som passar dem bÀst.

Bakgrund: Stora förĂ€ndringar har skett under de senaste Ă„rtiondena kĂ€nnetecknas till följd av att bĂ„de internationella handeln samt behovet av att hitta nya marknader för kapitalanskaffning ökat. Ökningen av anvĂ€ndandet av finansiella instrument och ökade transaktioner över lĂ€nders grĂ€nser har vĂ„llat problem, bĂ„de för redovisningskonsulter i företag och för revisorer, som inte Ă€r möjliga att lösa med nationella redovisningsrekommendationer. Med utgĂ„ngslĂ€ge i att marknaderna upplever stora förĂ€ndringar Ă€r ett av de mest omdiskuterade Ă€mnena pĂ„ redovisningsomrĂ„den behovet av gemensamma regler. Företag investerar över grĂ€nser och utvecklingen gĂ„r mot en alltmer global och internationell marknad, vilket stĂ€ller nya krav pĂ„ enhetliga internationella regler utformas sĂ„ att samtliga nationer kan tillĂ€mpa dem i sin redovisning. Problem: I november 2004 godkĂ€nde EG-kommissionen genom en förordning IAS 39 (reviderad i december 2003 och mars 2004).

Sverige Àr medlem i EU, och omfattas dÀrför av EU:s regelverk och lagstiftning nÀr nya regler ska utformas och införlivas för medlemstater inom EU. Svenska staten antog proposition 2008/09:67 CivilrÀttsliga sanktioner pÄ immaterialrÀttens omrÄde, Àven kallad Ipred. Lagen infördes i svensk lagstiftning den 1 april 2009.  Denna uppsats kommer med utgÄngspunkt i en ideologianalys analysera riksdagsdebatten den 25 februari 2009. För att dÀrefter förklara partiernas positioner utifrÄn deras grundlÀggande ideologiska vÀrderingar..

Vi lever idag i vad som populÀrt brukar kallas för ett informationssamhÀlle, vilket innebÀr att det i mÄnga företag förekommer en avsevÀrd mÀngd företagsspecifik information. Det kan röra sig om specialutvecklad kÀllkod, om affÀrsplaner, kunddatabaser, organisationslösningar med mera. SÄdan företagsspecifik information kan skyddas bÄde genom immaterialrÀttsliga regler och genom de regler om skydd för företagshemligheter som finns införda i svensk lagstiftning. Dessa regelverk Àr i svensk rÀtt intimt förknippade med en syn pÄ information som nÄgot abstrakt och icke-fysiskt, nÄgot som i sig sjÀlvt inte kan Àgas pÄ samma sÀtt som lös egendom med fysisk substans. Trots att information dÀrmed inte kan Àgas, i ordets traditionella betydelse, har lagstiftaren ansett att det i vissa fall Àr berÀttigat att inte se information som allmÀn egendom, utan att det finns anledning att skydda informationens rÀttighetshavare frÄn obehörigas tillgrepp.

I oktober 2011 framlade Europaparlamentet det senaste försöket till en mer samstÀmmig europeisk avtalsrÀtt, genom ett förslag till en förordning om en gemensam europeisk köplag, CESL. Den europeiska köplagen innehÄller bÄde avtals- och köprÀttsliga regler med det övergripande syftet att, likt den inter-nationella motsvarigheten CISG, underlÀtta den unionsinterna handeln för konsumenter och företag. Mot bakgrund av att förslaget har mötts av omfattande kritik Àr det av intresse att stÀlla sig frÄgan om CESL kommer att bidra med de uppenbara skillnader, som har angetts bÄde i förarbeten och i förslaget som sÄdant.Uppsatsen syftar till att granska och analysera förslaget till en ny gemensam europeisk köplag, CESL, tillsammans med den kritik som framförts frÄn svenskt hÄll. Med utgÄngspunkt frÄn det arbetet analyseras slutligen de konsekvenser förslaget, vid ett eventuellt införande, fÄr för svenska företag.Kritiken som lyfts fram i studien kommer frÄn 12 svenska intressenter, med hÀrkomst bÄde frÄn nÀringsliv, akademi och doktrin. Efter en systematisering, och en efterföljande analys, av denna kritik kan fyra segment urskiljas.

SammanfattningSyftet med studien var att ta reda pÄ om och hur lÀrare i Idrott och hÀlsa arbetar skadeförebyggande i Äk 1-6.FrÄgestÀllningar som anvÀndes var: Hur talar lÀraren till eleverna under lektionerna för att undvika att skador/olyckor ska ske? PÄ vilket sÀtt kan man se att lÀraren arbetar skadeförebyggande? Vad anser lÀraren vara viktiga förutsÀttningar för en skadefri idrottsundervisning?Metoden som anvÀndes för den kvalitativa studien var observationer samt intervjuer. Observationerna skedde under tolv lektioner med Ärskurser 3-6 och syftet med observationerna var dolt för lÀrarna samt eleverna. Under intervjuerna anvÀndes en intervjuguide med öppna frÄgor dÀr intervjupersonen hade frihet att forma sina svar. Urvalet var sex lÀrare i idrott och hÀlsa som arbetade i Äk 1-6.Resultatet av observationerna var att lÀrarna arbetade skadeförebyggande genom att vara tydliga med att tala om regler och pÄminna om rÀtt utrustning.

Bostadsbristen i de tÀtbebyggda omrÄdena blir idag allt pÄtagligare och studenter Àr oftast de som drabbas hÄrdast. Byggandet av nya bostÀder pÄgÄr runt om i landet men med alldeles för lÄngsam tillvÀxt. I stÀderna minskar de centralt belÀgna markreserverna och ny bebyggelse förlÀggs allt lÀngre frÄn stadskÀrnorna.Ett alternativ till att minska bostadsbristen och att efterstrÀva en förtÀtning av innerstaden kan vara att utnyttja de befintliga rÄvindar som ofta finns i Àldre byggnader med brantare tak. NÀr Àr det lönsamt att bygga om en rÄvind till en vindsvÄning? Vilka regler och krav mÄste följas?Bostadshuset Karlsborg 5 pÄ Tegnérgatan 13 i Jönköping förvaltas av HSB Gambrinus.

SÀrskilda boenden för personer med vÄrdbehov Àr och har varit ett problemomrÄde med mÄnga och varierande brister i det tekniska brandskyddet, sÄ denna rapport Àmnar klargöra vilka brister som Àr de mest vanligt förekommande. Syftet Àr Àven att ta fram vilka regler och förordningar som gÀller för dessa sÀrskilda boenden, bÄde enligt dagens byggregler och enligt de kommande byggreglerna utgivna av Boverket. Som metod för datainsamling valdes att göra en fallstudie av tre sÀrskilda boenden med hjÀlp av programmet BSV-vÄrd, ett riskverktyg framtaget av experter för att utvÀrdera vÄrdanlÀggningars brandskydd. Verktyget bygger pÄ ett antal komponenter som vÀrderas var för sig, med ett vÀrde mellan 1 och 5 dÀr 5 Àr bÀst, och som tillsammans bildar ett totalt brandskyddsindex för hela avdelningen eller boendet. För att fÄ data till fallstudien genomfördes kvalitativa intervjuer med respektive enhetschef pÄ de tre sÀrskilda boendena, dÀr enhetscheferna fick svara pÄ frÄgor tagna ur BSV-vÄrd.

Syftet med denna uppsats Àr att redogöra för de bestÀmmelser kring sekretess och anmÀlningsplikt som berör skolan. Jag Àr Àven intresserad av att ta reda pÄ vilka hinder och möjligheter som kan uppstÄ i samband med tillÀmpningen av dessa regler. Genom en kvalitativ undersökning har jag försökt att fÄ svar pÄ mina frÄgor och de som intervjuades var rektorer pÄ olika skolor. För att bredda undersökningen har jag dessutom valt att intervjua rektorer frÄn tre olika kommuner och frÄn tvÄ skilda skolor inom varje kommun. Genom informanterna har det framkommit mycket information om hur arbetet med sekretess och anmÀlningsplikt ser ut i skolan.

Syftet med denna undersökning Àr att lyfta fram hur förskollÀrarna tÀnker i sina didaktiska val av lekmaterial i den fria leken. Dessa val kan pÄverka barns lÀrande och utveckling i den fria leken genom regler gÀllande olika materials anvÀndande. Genom material kan barn i sin fantasi omvandla ett material med ett specifikt anvÀndningsomrÄde till nÄgot helt annat, dÄ barn gÀrna transformerar material sÄ de passar in i den fria leken. Dessa tankar baseras pÄ det sociokulturella perspektivet.Metoden som anvÀnds Àr intervjuer dÄ utgÄngspunkten Àr att förstÄ och beskriva hur förskollÀrare tÀnker om sitt handlande, vÄr ansats utgÄr dÀrför frÄn ett kognitivistiskt perspektiv. Resultatet baseras pÄ sex intervjuer av förskollÀrare.Resultatet som framkom i undersökningen var att samtliga förskollÀrare tÀnkte pÄ att ge barnen fri tillgÄng till allt material i en tillÄtande miljö.

Bakgrund och problemdiskussion: Styrsystem Àr ett brett och komplext begrepp som kan innehÄlla mÄnga olika komponenter, till exempel budgetering. Bankverksamheterna Àr hÄrt reglerade utifrÄn de lagar och regler som gÀller i det aktuella landet som de Àr verksamma inom. DÀrför Àr det viktigt att ha tydliga riktlinjer och styra de anstÀllda sÄ att de inte bryter mot nÄgra lagar och/eller regler. Dock finns det en viss problematik kring en hÄrt reglerad verksamhet. Till exempel kan bÄde regler och strikta budgetar leda till att de anstÀlldas motivation pÄverkas negativt dÄ de Àr hÄrt hÄllna och inte kan arbeta pÄ det sÀtt de vill pÄ grund av strikta riktlinjer.

This essay illustrates the rules and procedures when it comes to inclusive labor markets. In Sweden we have a labor market program called entry-level jobs, which makes it easier for immigrants to get work since our public employment agency pay remuneration to the employers.In this essay I am answering the following questions:How does the work of our public employment agency and trade union looks like before, during and after an employee has gotten a subsidized employment called entry-level job, and in which way can this work be improved if necessary?How extensive do entry-level jobs contribute to increased integration and establishment on the labor market for newly arrived immigrants?How does the Swedish measure on entry-level jobs approach within the scope of European regulations about measures for inclusive labor market?To find answers to my questions I have used social science methodology and juridical method. I have performed document studies and interviews with concerned parts.The conclusion of above subordinated questions is that we need to extend the Swedish laws covering entry-level jobs so that the concerned parts know which assignments they will be responsible for when problems emerge on a workplace.When it comes to if entry-level jobs contribute to increase integration and establishment on the labor market it seems to be more important to integrate the immigrants quickly, and with which quality it is made does not seems to matter. The public employment agency has to emphasize the importance of Swedish language so that the employees can be independent from authorities in the future.

Belyser övergĂ„ngen frĂ„n historiska till verkliga vĂ€rden för finansiella instrument. En banksektor och en industrisektor undersöks för att faststĂ€lla slutsatsen, som visar att det inte skett nĂ„gon förĂ€ndring pĂ„ grund av tillkommande paragrafer i ÅRL utan förĂ€ndringen ligger hos de noterade företagen och övergĂ„ngen till IFRS regler, den sĂ„ kallade sĂ€kringsredovisningen. .

Sveriges lagstiftning rörande det generella biotopskyddet har uppmÀrksammats under det senaste Äret i och med Jordbruksverkets undersökning om biotopskyddet och dess effekter pÄ det svenska landskapet. Stenmurar Àr rikligt förekommande i Falbygden, och har anklagats för att vara orsaken till nedlÀggning av lantbruksverksamheter. Landskapet i bygden Àr kuperat, med smÄ och svÄrbrukade skiften vilket försvÄrar lantbrukarnas arbete pÄ Äkrarna, det diskuteras ge sÀmre förutsÀttningar för ekosystemen och den biologiska mÄngfalden att överleva i de svenska landskapen. Samtidigt som jordbrukspolitikens mÄl om att skydda höga natur- och kulturvÀrden och traditionella landskap har fÄtt ett ökat intresse under de senare Ären, strÀvar lantbrukare trots allt fortfarande i en produktionsbaserad marknadsekonomi. Stenmuren verkar som Àr ett av de sju landskapselement som omfattas av biotopskyddet och Àr genom restriktioner skyddade i odlingslandskapen. Murarna Àr beroende av en kontinuerlig skötsel, vilken försvinner i och med nedlÀggning av jordbruk.