Bakgrund: Sjuksk?terskor inom ?ldrev?rden st?r inf?r utmaningar med sv?rl?kta s?r hos den ?ldrande befolkningen. Kunskap hos sjuksk?terskan om sv?rl?kta s?r ?r en viktig del i omv?rdnaden av patienter med sv?rl?kta s?r. Inom kommunal h?lso- och sjukv?rd sjuksk?terskor tr?ffar patienter med s?r i hemmet eller p? v?rd och omsorgsboenden och d?rf?r ?r det avg?rande att sjuksk?terskor har kunskap om bed?mning och diagnos av s?r samt s?rbehandling och s?rl?kningsprocessen.

Syftet med föreliggande uppsats var att undersöka huruvida andelen kvinnor i fattiga lÀnders parlament inverkar pÄ landets ekonomiska tillvÀxt och om detta skiljer sig Ät beroende pÄ var i vÀrlden lÀnderna Àr placerade. En ekonometrisk analys baserad pÄ paneldata gjordes. Datan omfattade 66 lÀnder mellan Ären 1997 och 2013. Resultatet visade inget signifikant samband mellan andel kvinnor i parlamentet och ekonomisk tillvÀxt. Undantag frÄn detta sÄgs dock i Latinamerika och Karibien dÀr ett positivt samband fanns.

Den hÀr studien Àr ett försök att empiriskt pÄvisa sambandet mellan utbildning och ekonomisk tillvÀxt i U-lÀnder, vilket humankapitalteorin hÀvdar att den visar. Tidigare forskning som undersökt detta samband har inte varit eniga gÀllande utbildningens signifikans pÄ tillvÀxten, vilket kan bero pÄ vilka utbildningsvariabler man anvÀnt och den ojÀmna tillgÄngen av tillförlitliga data, vilket vi ocksÄ uppmÀrksammar i vÄr uppsats. I uppsatsen visar vi pÄ olika faktorer som kan pÄverka utbildningens effekter pÄ ekonomisk tillvÀxt i U-lÀnder. I vÄra undersökningar testas tvÄ olika mÄtt för utbildning som bÄda anses vara viktiga för ekonomisk tillvÀxt. Dessa Àr utbildningskvantiteten och utbildningskvaliteten.

Bakgrund: Hj?rt- och k?rlsjukdomar ?r en av den moderna tidens vanligaste sjukdomar som kostar m?nga m?nniskors liv. Vid misst?nkt akut hj?rtinfarkt ?r tiden till behandling kritisk d? d?dligheten ?kar med 7,5 % f?r varje 30 minuters f?rdr?jning tills ocklusionen ?r ?tg?rdad. D?rf?r ?r det av vikt att tidigt ta EKG (elektrokardiogram) d? det ofta via EKG-bilden g?r att se hur akut hj?rtinfarkten ?r vilket i sin tur kommer styra den fortsatta handl?ggningen av patienten.

Uppsatsen ger historiska perspektiv och ekonomiska analyser av samband mellan ekonomisk utveckling och ojÀmlikhet. Den teoretiska utgÄngspunkten Àr tvÄ artiklar av Oded Galor och Omer Moav som utarbetat formella modeller för analys av ojÀmlikhetens inverkan pÄ tillvÀxten, med betoning pÄ humankapitalets ökade betydelse i ekonomins senare utvecklingsstadier. Den empiriska undersökningen som författarna gör i artikeln ?Das Human- Kapital: A Theory of the Demise of the Class Structure? för England, Àr mallen för uppsatsen. Resultaten av den empiriska studien för Sverige ligger i linje med Galor och Moavs slutsatser för England men ett sÀrskilt svenskt utvecklingsmönster spÄras..

Evidensstyrkan bed?ms vara m?ttligt starkt f?r samtliga utfallsm?tt vilket i kombination med l?g risk f?r patienten ger en sammanv?gd bed?mning stark rekommendation f?r magmuskeltr?ning som behandling vid rektusdiastas postpartum.

Moderna redovisningssystem erbjuder idag smÄföretag en ny typ av informationstillgÀnglighet som tidigare inte existerade. Studier visar dÀremot att anvÀndandet av ekonomisk information frÄn redovisningssystemen vid beslut fortfarande Àr lÄgt i smÄföretag. Syftet med studien var dÀrför att beskriva och analysera hur smÄföretag anvÀnder ekonomisk information samt om moderna digitaliserade redovisningssystem hjÀlper deras förstÄelse och anvÀndning och i sÄdant fall hur. För att uppfylla studiens syfte undersöktes Àven vilken ekonomisk information som anvÀnds för uppföljning samt hur ofta respektive informationsslag anvÀnds. Studien utgick frÄn ett deduktivt upplÀgg och genomfördes med en kvalitativ fallstudiedesign.

Kreditbedo?mning a?r ett viktigt verktyg fo?r de svenska storbankerna i rollen som kapitalfo?rmedlare fo?r fo?retag. Den kan baseras pa? de 5 C?na och genomfo?ras pa? flera olika beslutsinstanser. Det finns ett praktiskt och ett teoretiskt problem i hur bankerna skall organisera kreditbedo?mningen da? tidigare forskning a?r oense om prioriteringen i kreditbedo?mningen pa? olika beslutsinstanser och vad som fo?rklarar det.

Uppsatsen syfte Àr att undersöka betydelsen av arbetskraftens utbildningsnivÄ och Älder pÄ ekonomisk tillvÀxt för 34 OECD-lÀnder mellan Är 1990 ? 2010. Sambandet studeras i en regressionsanalys pÄ ett paneldataset med data frÄn kÀllorna Worldbank och ekonomerna Robert Barro och Jong-Wha Lee. För att beskriva utbildningsnivÄ och Älders korrelation med ekonomisk tillvÀxt anvÀnds en modell skapad av Lutz et al.(2008). Ekonomisk tillvÀxt förvÀntas pÄverkas i direkta effekter pÄ arbetskraftens produktivitet och indirekta effekter av ett lands förmÄga att ta till sig teknologisk utveckling.

ABSTRACTTitel: Ekonomisk förening ? en fallstudie hos fyra ekonomiska föreningar i GÀvleborg NivÄ: C-uppsats i Àmnet företagsekonomi Författare: Ingela Jansson & Maria Stolt Handledare: Stig Sörling Datum: 2011 - Maj  Syfte: Syftet med denna studie Àr att belysa villkoren samt fördelar och nackdelar med att bedriva en ekonomisk förening. Information om ekonomiska föreningar under vÄr utbildning har varit sparsam i förhÄllande till andra bolagsformer och vÄr studie har visat pÄ att detta gÀller allmÀnt i samhÀllet.VÄra forskningsfrÄgor Àr:Vad bidrar till att man vÀljer att bedriva en ekonomisk förening?Vilka Àr fördelarna och nackdelarna med en ekonomisk förening? Metod: Vi har utgÄtt ifrÄn den kvalitativa metoden med öppna intervjuer, dÀr fyra stycken ekonomiska föreningar har studerats. Vi har Àven utfört tvÄ intervjuer med anstÀllda pÄ tvÄ olika banker för att fÄ information om vilka villkoren Àr för ekonomiska föreningar vid företagsbelÄning.

Tidigare forskning har visat att arbetslösas vĂ€lmĂ„ende och livskvalitet pĂ„verkas negativt av arbetslöshet. Upplevd kontroll och autonomi kan medföra ökade coping-resurser för arbetslösa och ökar möjligheten till god mental hĂ€lsa och livskvalitet. Syftet med den aktuella studien var att undersöka hur graden av kontroll och autonomi hos arbetslösa pĂ„verkades beroende pĂ„ faktorerna ekonomisk sĂ€kerhet, stöd av sĂ€rskild person, stöd i handling, samt arbetsmarknadsĂ„tgĂ€rd. Resultatet visade att den enskilt starkast predicerande faktorn för upplevd kontroll var ekonomisk sĂ€kerhet, medan stöd av person predicerade upplevd autonomi till störst utstrĂ€ckning. Ökad ekonomisk sĂ€kerhet och stöd av sĂ€rskild person hade ett positivt samband med bĂ„de kontroll och autonomi.

Vad som skapar och pÄverkar ekonomisk tillvÀxt har alltid varit en central frÄga inom nationalekonomin och ett omrÄde som gett upphov till mÄnga skilda teorier och modeller. Tidigare forskning av bland annat Sachs & Warner (1995) och Gylfason (2001) visar att lÀnder som har rikligt med naturresurser i allmÀnhet har sÀmre ekonomisk tillvÀxt. Förklaringarna som ges Àr att dessa lÀnder ofta har svagare samhÀllsinstitutioner och lider av hög korruption. Denna studie har dÀrför undersökt sambandet mellan ekonomisk tillvÀxt, korruption och naturtillgÄngar för att utreda hur dessa variabler pÄverkar varandra.Resultaten visar att korruption har en signifikant negativ effekt pÄ ekonomisk tillvÀxt vilket Àr i linje med tidigare studier (Poirson, 1998; Rama, 1993). NaturtillgÄngar effekt fastslÄs som signifikant positivt.

I uppsatsen undersöker vi om individers tandvÄrdsprevention pÄverkas av ekonomisk riskaversion, hÀlsoriskaversion samt av deras ekonomiska situation. Med enkÀtdata frÄn 1834 personer insamlad i Kalmar lÀn 2005 som underlag testas detta med en probit modell. De huvudsakliga slutsatserna Àr att vid de tandvÄrdsbeteenden dÀr signifikanta resultat pÄtrÀffas Àr det större sannolikhet att en individ med hög ekonomisk riskaversion eller hög hÀlsoriskaversion har ett preventivt beteende Àn en individ med lÀgre riskaversion. Sambandet Àr dock svagare vid hÀlsoriskaversion. En hög inkomst ökar ofta sannolikheten för ett preventivt beteende, vilket tyder pÄ att inkomsteffekten dominerar.

Jag anvÀnder ett frÄn VÀrldsbanken nyligen utkommet datamaterial över institutionell kvalitet i vÀrldens lÀnder för att i en replikeringsstudie undersöka sambandet mellan institutionell utveckling och ekonomisk tillvÀxt. Modellen har med framgÄng redan tidigare anvÀnts, men i detta arbete Àr tidsperioden en senare och datamaterialet enligt min bedömning av högre kvalitet. För att kunna göra det senare uttalandet och analysera resultaten pÄ ett uttömmande sÀtt, innefattar arbetet en översiktlig presentation av institutionella teorier. Eftersom undersökt samband i utgÄngslÀget antas uppvisa dubbelriktad kausalitet, anvÀnder jag ett ekonometriskt tillvÀgagÄngssÀtt innehÄllande instrumentering för att trygga validiteten. Sammantaget visar resultaten en enkelriktad, positiv kausaleffekt frÄn institutionell kvalitet till ekonomisk tillvÀxt.

Bakgrund: Triage anva?nds fo?r att bedo?ma och prioritera patienter. Vanligast sker detta av sjuksko?terskor pa? akutmottagningar. Sjuksko?terskorna som arbetar med triage har en sva?r uppgift att se till att ra?tt hja?lp kommer till ra?tt patient.