Trakthyggesbruket Àr det idag dominerande skogsskötselsystemet i Sverige. Det finns nackdelar med att sköta skogen med trakthyggesbruk, av bÄde sociala, estetiska och biologiska skÀl. Det finns dock alternativa sÀtt att bruka skogen pÄ, med hyggesfria skogsskötselsystem som bygger pÄ att skogen Àr fullskiktad. Syftet med denna studie var att undersöka möjligheter i att omföra enskiktade skogar till fullskiktade genom Äterkommande gallringar med hjÀlp av simuleringar. Data som anvÀnts för simuleringarna Àr inventeringsdata frÄn VÀstergötlands lÀn, inventerat september 2013. UtifrÄn bestÄndsdata valdes bestÄnd ut med olika trÀdslagsblandning, Älder och bonitet. Simuleringsprogrammet som anvÀndes var Heureka StandWise och bestÄnden simulerades över en 100-Ärsperiod. Resultaten av simuleringarna visade att det var möjligt att skapa en fullskiktad skog, bÄde i tallbestÄnd och granbestÄnd. TÀt gallringsmogen skog pÄ bördig mark visade sig vara svÄrt att konvertera.

Detta examensarbete Àr en studie som baseras pÄ det empiriska materialet frÄn kvalitativa intervjuer angÄende pedagogisk anpassning, med det menar vi hur pedagogerna anpassar sin undervisning till enskilda elever i behov av sÀrskilt stöd sett ur sju pedagogers perspektiv. Syftet med denna studie har varit att belysa och fÄ kunskap om hur den pedagogiska anpassningen fungerar i tvÄ olika skolformer: grundskola och grundsÀrskola utifrÄn sju pedagogers perspektiv. Och hur den pedagogiska anpassningen, för sÄ vÀl elever i behov av sÀrskilt stöd samt övriga elever, kan se ut i deras undervisning. Svar söktes pÄ frÄgor som: vad det Àr som avgör vilka elever som ska finnas i de respektive skolformerna, hur undervisningen anpassas efter elever i behov av sÀrskilt stöd samt hur pedagogernas möjligheter att tillÀmpa alternativa undervisningsmetoder ser ut. Resultatet visade att tema som anpassning, ekonomi, integrering, tydlighet, undervisningsmetoder och utbildning var genomgÄende i intervjuerna. Slutsatsen av denna studie var att oavsett vilken skolform eleverna tillhör anpassas undervisningen efter elevernas olika fÀrdigheter och behov. Om Àn i olika utstrÀckning.

Background: The use of digital marketing channels during the last years has increased significantly, especially the use of marketing on the Internet. Hence the communication chart of marketing has been redrawn. The technological development has had a major impact on the marketing discipline. The integration of information technology and marketing has resulted in the emergence of a new field, namely e-marketing. Hence the need for further research is desirable.Purpose: The purpose of this study is to examine alternative marketing procedures that a company can apply to increase the digital awareness and manage their customer relationships.Theoretical framework: Theories regarding digital marketing cycle, SEO and customer relationship.Method: This research is based on data collected through a primary semi-structured interview with a company active in the corporate information industry which also provides a RFQ service.

Idag a?r fossila bra?nslen fortfarande de fra?msta energika?llorna runt om i va?rlden. Enligt ma?nga experter kommer snart inte produktionen kunna tillfredssta?lla efterfra?gan av olja. Da?rfo?r bo?r o?verga?ngen till alternativa bra?nslen ske sa? fort som mo?jligt.

Uppsatsens syfte Àr att studera framstÀllningar av manliga bibliotekarier i science fiction-litteratur, analysera vad dessa framstÀllningar förmedlar för förestÀllningar om bibliotek och biblioteksverksamhet, samt att analysera de manliga bibliotekariernas koppling till maskuliniteter. Titlarna som analyseras Àr fyra romaner; Audrey Niffeneggers TidsresenÀrens hustru, Dmitrij Gluchovskijs Metro 2033, Jules Vernes Paris i tjugonde seklet, och Jasper Ffordes Uppslukad ? En fÀngslande historia om Torsdag Nesta, samt en podcast; Welcome to Night Vale och en tv-serie; Buffy ? the vampire slayer. Resultatet av analysen Àr att ett flertal av de valda titlarna ger enövervÀgande negativ bild av biblioteket som en exkluderande samhÀllsinstitution samt Àr vidarerelaterat till de sÀtt pÄ vilka bibliotekarierna i de olika titlarna konstrueras som maskulina. Tre olika kategorier framkom sÀrskilt tydligt under analysen; bibliotekarien som monster/mutant, bibliotekarien som sexuellt avvikande, och bibliotekarien som lÀrdomsgigant och vÀktare av kunskapen.

AbstractFörfattaren analyserar i denna uppsats texter om kris, samhÀlle och sÀkerhet, vilka producerats och distribueratsmed stöd frÄn Krisberedskapsmyndigheten.Författaren problematiserar att hotet om potentiella, liksom farorna med förverkligade, kriser anses vara sÄ överhÀngande att en sÀrskild myndighet inrÀttas med syftet att stÀrka hela samhÀllets krisberedskap. Krisberedskapsmyndighetens arbete med samhÀllets sÀkerhet betraktas i uppsatsen som en formav riskhantering varmed riskerna med krisen ska lindras eller elimineras. Med ett diskursanalytisktförhÄllningssÀtt till texterna och genom att anvÀnda governmentality-teorin söker författaren analysera hurmyndigheten beskriver dagens samhÀlle och dess behov av vissa politiska ÄtgÀrder. En avKrisberedskapsmyndighetens centrala uppgifter Àr att bistÄ med kunskap och stöd för initierandet av privat-offentlig samverkan. Författaren beskriver och analyserar dÀrför ocksÄ vad texterna om samverkan mellan detoffentliga och det privata innebÀr för förebyggande krisberedskap och samhÀllelig sÀkerhet.

Den hÀr studien Àr utförd i Chiang Mai i Thailand och syftar till att undersöka situationen för burmesiska journalister som dÀrifrÄn verkar i exil. Sedan 2011 har omvÀlvande politiska samhÀllsförÀndringar genomförts av regimen i Burma som internationellt omtalas som en pÄgÄende demokratiseringsprocess. Exilmedierna har i skrivande stund flyttat delar av produktionen in i landet i hopp om att i framtiden flytta hela verksamheten till Burma. Följande frÄgestÀllningar behandlas: 1) Hur upplever exiljournalisterna sin roll i den pÄgÄende demokratiseringsprocessen? 2) Hur ser förhÄllandet mellan exiljournalisterna och regimen ut? 3) Finns det skillnader mellan att jobba inifrÄn Burma eller i exil som pÄverkar rapporteringen? 4) Hur kan de studerade mediernas roll förstÄs i förhÄllande till McQuails (2003) teori om ?demokratiskt deltagande medier??Den teoretiska ramen baseras pÄ teorier om demokrati, det offentliga rummet, mediers roll i underutvecklade lÀnder, lÀnder under samhÀllsförÀndring och alternativa medieformer.

BT Products AB ingÄr i Toyota-koncernen och Àr vÀrldsledande inom trucktillverkning. BT har flera dotterbolag i olika delar av vÀrlden som tillverkar truckar, t ex Raymond i USA. NÄgra av de BTtillverkade truckarna har ett höjdmÀtningssystem. Detta höjdmÀtningssystem Àr till för att underlÀtta för föraren att positionera gafflarna i höjdled. Föraren mÄste aktivt ge styrsignal för att en höjdrörelse skall tillÄtas.

Syftet med denna studie var att undersöka tillförlitligheten vid bedömning/betygsÀttning av eleverna nÀr de redovisade pÄ andra sÀtt Àn skriftliga prov. Eftersom vi föresprÄkar elevaktiva och kreativa arbetsformer passade den formen bra för den kvalitativa studie som vi genomförde i en klass Är 9 i LuleÄ. Eleverna redovisade genom en muntlig redovisning med illustrativa hjÀlpmedel och gjorde en skriftlig inlÀmning. Vi observerade deras kunskaper vid det muntliga redovisningstillfÀllet med hjÀlp av en bedömningsmatris, den skriftliga inlÀmningen bedömdes med hjÀlp av en rÀttningsmall och betygskriterierna. Resultatet blev tvetydigt, vi kunde göra en tillförlitlig bedömning av elevernas kunskaper nÀr de redovisade muntligt med hjÀlp av illustrativa hjÀlpmedel, men det fanns flera fall dÄ det krÀvdes följdfrÄgor för att pÄ ett tillförlitligt sÀtt bedöma att det var deras kunskaper.

Syftet med vÄrt arbete var att undersöka förskollÀrares tankar kring konflikthantering med utagerande barn. I tidigare forskning nÀmns relationer som viktigt i arbetet med utagerande barn i konflikter. Olika metoder och vilket förhÄllande till metoderna pedagoger kan vÀlja belyses Àven i tidigare forskning. VÄr teoretiska utgÄngspunkt grundade sig i det specialpedagogiska samt det relationella perspektivet. Metoden som anvÀndes var kvalitativa intervjuer med tre förskollÀrare och 12 barn i grupp om fyra, nÄgonstans i Mellansverige.

I och med införandet av EU-­?direktivet (2009/128/EG) om hÄllbart anvÀndande av bekÀmpningsmedel och dess krav pÄ att alla yrkesverksamma inom lantbruk ska tillÀmpa integrerat vÀxtskydd (IPM) senast den 1 januari 2014, kommer en rad förÀndringar att ske i det svenska lantbruket. I Sverige ligger ansvaret pÄ Jordbruksverket att fördela och informera om IPM och hur implementeringen kommer att genomföras. Examensarbetet (fortsÀttningsvis kallad rapporten) syftar till att visa hur den teoretiska och praktiska tillÀmpningen av integrerat vÀxtskydd (IPM) kommer att se ut. Rapporten innefattar tre omrÄden; vÀxtskyddsproblem i Sverige och EU, med innebörden samt den teoretiska tillÀmpningen av integrerat vÀxtskydd, vÀxtskyddspolitik i Sverige och EU, dÀr lagar och rÀttsakter som berör vÀxtskydd och integrerat vÀxtskydd tas upp, och hur IPM bör tillÀmpas i praktiken, dÀr för? och nackdelar med integrerat vÀxtskydd samt informationsflödet mellan myndigheter, rÄdgivare och odlare tas upp genom en intervjustudie. I början av 1900?talet introducerades de första syntetiska bekÀmpningsmedlen till lantbrukarnas lycka. BekÀmpningen av skadegörare kunde nu utföras effektivare och forskningen gick snabbt framÄt inom omrÄdet. Den alltmer intensiva anvÀndningen av bekÀmpningsmedlen ledde under 1950-­?talet till problem med resistens i fÀlt och skador pÄ nÀrliggande miljö. Problemen ledde fram till att alternativa metoder inom lantbruket började undersökas, dÀr den kemiska bekÀmpningen minimerades i ett försök att skapa hÄllbara ekosystem. Det var detta som blev förgrunden till det som vi idag kallar IPM. Begreppet IPM innebÀr att lantbrukaren anvÀnder sig av förebyggande metoder för att minska angrepp av skadegörare, genom att skaffa sig kunskap om skadegörarens biologi för att kunna förbereda odlingen pÄ ett sÀtt sÄ att angrepp kan minimeras, genom förebyggande och odlingstekniska ÄtgÀrder för att minska kemikalieanvÀndningen. I Sverige fördelas vÀxtskyddsfrÄgor över ett flertal myndigheter och organisationer, dÀr Jordbruksverket Àr expertmyndighet inom lantbruk. Genom olika projekt som exempelvis Greppa nÀringen, arbetar myndigheter, vÀxtrÄdgivningsföretag och organisationer samlat för att kunna ge rÄd och informera snabbt om förÀndringar och problem som sker i lantbruket. Arbetet med implementeringen av EU-­?direktivet (2009/128/EG) innebÀr en del förÀndringar i den svenska lagstiftningen. Direktivet behandlar frÄgor som berör regleringen och anvÀndningen av bekÀmpningsmedel. Genom att anpassa odlingarna till IPM och dÀrigenom börja tillÀmpa mindre bekÀmpningsintensiva odlingsmetoder kommer andelen kemiska bekÀmpningsmedel att minska. Sverige hÄller i dagslÀget pÄ att ta frÄn handlingsplaner för införandet av IPM och hur lantbrukarna skall kunna uppvisa att de tillÀmpar IPM. III BÄde rÄdgivare och odlare som ingick i intervjustudien ser positivt pÄ IPM och tror att det kommer att tillföra nÄgot till deras odlingar. Det framkom Àven en del orosmoment till exempel att de svenska kraven för hur IPM ska tillÀmpas inte fÄr missgynna de svenska lantbrukarna i jÀmförelse med övriga lantbrukare inom EU och att det i dag rÄder brist pÄ information om implementeringsprocessen. BÄde rÄdgivare och odlare saknar alternativ till tillÄtna kemiska bekÀmpningsmedlen som finns idag och att utbudet pÄ verksamma substanser i medlen mÄste bli bÀttre för att minska risken för resistens. Det Àr dÀrför viktigt med forskning och utvecklingen inom alternativa bekÀmpningsmedel..

Finanskrisen Är 2008 drabbade fordonsindustrin hÄrt. Scania var ett av företagen som tvingades skÀra ner pÄ kostnader för att svara för reducerad försÀljning. NÀr mÄnga andra företag valde att sÀga upp personal valde Scania att införa en fyradagarsarbetsvecka med 10 procent löneminskning för samtliga anstÀllda. Syftet med denna uppsats Àr att utreda varför Scanias ledning valde att finna alternativa tillvÀgagÄngssÀtt för att spara kostnader istÀllet för uppsÀgning av personal. Vi har Àmnat undersöka vilka omstÀndigheter som lÄg till grund för genomförandet av fyradagarsveckan samt vilka mÄlen med valt tillvÀgagÄngssÀtt var.

This study discusses and examines the alternative teaching materials in religion class amongst seven teachers in Stockholm region. As religion is a complex subject to both learn and to teach it may be beneficial to use alternative texts to show the diversity of the subject. The aim of this study was to examine why teachers use news articles and other articles from daily magazines in their religion class. I also examined how the teachers motivated their choices of teaching materials. The study is qualitative and the empirical work was done by interviewing seven teachers in religion.

Ämnet för denna uppsats Ă€r diskurspartiklarna well och indeed i Caitlin Morans How to be a Woman (2011) och dess svenska översĂ€ttning Konsten att vara kvinna (2012). Syftet Ă€r att undersöka hur och om översĂ€ttaren, Molle Kanmert Sjölander, har översatt dessa diskurspartiklar. Undersökningen fokuserar pĂ„ vilka metoder, ord och formuleringar som har anvĂ€nts för att översĂ€tta well och indeed i mĂ„ltexten. Med Nidas teori om formell och dynamisk ekvivalens som utgĂ„ngspunkt diskuteras huruvida översĂ€ttningarna kan betraktas som dynamiska. Studien innefattar ocksĂ„ teorier om well och indeed samt vilka effekter en utelĂ€mning av dessa diskurspartik-lar i översĂ€ttningen kan fĂ„.

En lÀsbarhetsalgoritm utvÀrderar en text och ger den ett numeriskt vÀrde som anses Äterspegla hur lÀttlÀst textenÀr. Syftet med denna kandidatexamensuppsats Àr att utifrÄn en diskussion om lÀsbarhetsbegreppet och lÀsbarhetsalgoritmen LIX (lÀsbarhetsindex) ta fram alternativa lÀsbarhetsalgoritmer,för att dÀrefter utvÀrdera om dessa kan bedöma lÀsbarhet bÀttre Àn LIX. UtvÀrderingen sker med hjÀlp av texter ur tvÄ grupper,för varje text i den ena gruppen finns en motsvarande text i den andra med ett liknande innehÄll och komplexitet men med en sprÄkmÀssig skillnad. Materialet som kategoriserats som mer lÀttlÀst bestÄr av texter som belönats medden sÄ kallade KlarsprÄkskristallen som Ärligen delas ut till statliga organ, exempelvis Riksbanken, som gjort framstÄende insatser för att göra sina publikationer mer lÀttlÀsta.Gruppen med texter som kategoriserats som mer svÄrlÀsta bestÄr av motsvarande publikationer ifrÄn dessa organ frÄn Ären innan de tilldelats KlarsprÄkskristallen.Resultatet av vÄrt arbete visade att alla algoritmer i testet kunde bedöma vilken av texterna som var mer lÀttlÀst i majoriteten av fallen. I ett teckenrangtest med signifikansnivÄn 5 % gick det dock inte att förkasta hypotesenatt algoritmerna inte kunde avgöra skillnaden mellan texterfrÄn de tvÄ grupperna.