Uppsatsens syfte har varit att fÄ förstÄelse för hur socialsekreterare tÀnker kring och arbetar med Àrenden dÀr barn och ungdomar skolvÀgrar. FrÄgorna som uppsatsen försökt besvara Àr hur socialsekreterare beskriver sin förstÄelse för fenomenet skolvÀgran och hur de arbetar med barn och ungdomar som skolvÀgrar, hur de ser pÄ tillgÀngliga och alternativa arbetsmetoder kring skolvÀgran samt hur de beskriver sin kontakt med skolorna och barn- och ungdomspsykiatrin. Urvalet bestÄr av sju utredande socialsekreterare inom Stockholms stad som har erfarenhet av arbete med skolpliktiga barn och ungdomar som skolvÀgrar. Metodvalet Àr kvalitativa djupintervjuer som tolkats utifrÄn en fenomenologisk ansats. Analysen har haft sin grund i ett organisationsteoretiskt perspektiv.

I verbala minnestester brukar friska individer komma ihÄg flera ord frÄn början och frÄn slutet av ordlistan (primacy- och recency-effekt) Àn frÄn mitten av den. Detta fenomen kallas för seriepositionseffekt. Recency-effekten anses bero pÄ arbetsminnet, medan episodiska minnet ansvarar för primacy-effekten. SvÄrigheter med episodiska minnet Àr ofta det första symtomet vid begynnande Alzheimers sjukdom. Femtiosju testprotokoll av Rey AVLT varav en tredjedel kom frÄn patienter med Alzheimers sjukdom, en tredjedel frÄn personer med diagnosen lindrig kognitiv störning och en tredjedel frÄn friska kontrollpersoner, undersöktes med flera poÀngsÀttningsmetoder baserade pÄ seriepositionseffekten, för att se om nÄgon metod skapade tydligare skillnader mellan diagnosgrupperna Àn den sedvanliga poÀngsÀttningen.

Detta Àr en intervjustudie vars syfte Àr att belysa Synen pÄ en metod, genom en intervjustudie med de olika grupper som arbetar med metoden ASL, Att skriva sig till lÀsning. En metod som förÀndrar den traditionella lÀs- och skrivundervisningen genom att byta ut pennan som skrivmedel mot datorn och tangentbordet. Metoden Àr ursprungligen kommen av ett förebyggande arbete för barn med lÀs- och skrivsvÄrigheter som arbetats fram av specialpedagogen Mona Wiklander. Metoden Att skriva sig till lÀsning finns om Àn i nÄgot annan form Àven i andra lÀnder, Arne Tragetons metod har fÄtt stor uppmÀrksamhet i Norden, samt delar av Europa. Studien tittar nÀrmare pÄ tvÄ skolor inom en kommun och vad metoden Àr för aktörerna, studien baseras pÄ 16 intervjuer fördelat pÄ fem olika aktörnivÄerna skolledningen, rektorer, lÀrare, förÀldrar och elever.

I denna studie har vi undersökt hur 10 högstadiepojkar med utlÀndsk bakgrund reflekterarkring sitt val av fotbollsprofil. Vi genomförde semi-strukturerade intervjuer och analyseraderesultatet utifrÄn Bourdieus begrepp habitus och kapital.Respondenterna i studien hade alla en utlÀndsk bakgrund och majoriteten hade förÀldrar sominte var födda i Europa. NÀstan samtliga respondenter berÀttade att de bodde i segregeradeomrÄden. Uppsatsen kommer fram till att respondenternas uttalade motiv till valet av att sökasig till och delta i fotbollsprofil under skoltid var bland annat för att de tyckte om att spelafotboll. Men Àven en annan faktor var att de via den utökade trÀningsmÀngden i skolan kundeförbÀttra sina förutsÀttningar att lyckas som fotbollsspelare.

I takt med att Internethandeln ökar och fler och fler anvÀnder smartphones, introduceras alternativa betallösningar pa? marknaden. En betalmetod som redan Àr etablerad a?r SMS-betalning. Med tanke pa? detta borde inte steget till att anvÀnda mobilbetalningstjÀnster i fysisk butik vara sÄ stort.

Syftet med studien Àr att undersöka elever med lÀs- och skrivsvÄrigheters skilda sÀtt att uppfatta anvÀndandet av talsyntes. Kvalitativa intervjuer har genomförts med nio elever i grundskolans Ärskurs tre till nio. Studien har utgÄtt frÄn en fenomenografisk ansats.I resultatet framkommer sex skilda uppfattningar om anvÀndandet av talsyntes. De sex kategorierna Àr: talsyntesen i anvÀndning, viktiga andra, autonomi och sjÀlvstÀndighet, lÀrande, delaktighet och förÀndring samt engagemang och attityd. Majoriteten av eleverna upplever anvÀndandet av talsyntes positivt.

Den tekniska utvecklingen gÄr fort framÄt och tillgÄng till en fungerande och snabb internetuppkoppling blir allt viktigare. Inom de nÀrmaste Ären kommer en stor del av Sveriges befolkning och företag att fÄ tillgÄng till snabbt bredband via fiber. I vissa delar av landet finns inte tillrÀckligt stort kundunderlag för att det ska vara lönsamt för operatörerna pÄ marknaden att ta initiativ till utbyggnaden. I dessa omrÄden Àr det upp till fastighetsÀgarna sjÀlva att gÄ samman och att pÄ egen hand se till att fiberutbyggnaden blir av. FastighetsÀgarna kan i dessa fall vÀlja att organisera sig i en gemensamhetsanlÀggning.Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka om bredband via fiber kan vara av vÀsentlig betydelse för en fastighet.

KlimatförÀndring Àr en frÄga som under senare Är har fÄtt mer och mer medial uppmÀrksamhet och svenskarnas individuella miljömedvetenhet uppskattas vara högre Àn nÄgonsin. Individen pekas ut som att ha ett stort ansvar, men trots klimatkampanjer sÄ fortsÀtter svenskarnas kollektiva klimatpÄverkan ÀndÄ att öka. Denna uppsats syftar till att genom diskursanalys undersöka hur klimatansvar, i termer av ansvar för klimatpÄverkan och klimatanpassning framstÀlls i tvÄ Svenska dagstidningar, Dagens Nyheter och Uppsala Nya Tidning.Svenskt klimatansvar visade sig vara konstruerat pÄ ett tvetydigt sÀtt dÀr samhÀllets gemensamma pÄverkan verkar vara förenad med brist pÄ enskilt ansvar. Individen Àr den aktör som oftast utpekas som förvÀntad att ta ansvar för klimatanpassning samtidigt som detta inte pÄ nÄgot sÀtt krÀvs. De synsÀtt som prÀglade klimatdiskursen var de för ekologisk modernisering dÀr fortsatt konsumtionsökning, tillvÀxt och grön teknikutveckling förvÀntas ta Sverige ur klimatkrisen utan att större livsstil- eller strukturella förÀndringar behöver göras.

AnvÀndningen av Internet och antalet nya tjÀnster ökar mer och mer. Internet Àr ett öppet system och för att Internet i högre utstrÀckning skall kunna anvÀndas Àven vid hantering av kÀnslig information krÀvs bÀttre sÀkerhet. Syftet med denna rapport Àr att utifrÄn Karlskrona kommuns sÀkerhetspolicy samt medborgarnas Äsikter om sÀkerhet, undersöka vilken eller vilka sÀkerhetslösningar som lÀmpar sig bÀst vid den planerade 24-timmarsmyndigheten. I denna rapport undersöks vilken eller vilka av de alternativa medborgarcertifikat som myndigheter fÄr anvÀnda sig av. MÄlet Àr att komma fram till en möjlig lösning för elektronisk identifiering inom den framtida, 24-timmarsmyndigheten inom Karlskrona kommun.

Syftet med den hĂ€r uppsatsen har dels varit att undersöka KĂ€rlek i Europa utifrĂ„n frĂ„gan om kvinnligt medborgarskap förstĂ„tt som en normerande livslinje. De karaktĂ€rer som Birgitta bebodde vĂ€rlden med i Stockholm har studerats som exempel pĂ„ hur det kvinnliga medborgarskapets livslinje etableras som den vĂ€g Birgitta förvĂ€ntas vandra.Detta sker dels genom modern, som vĂ€rderar det som viktigt att ligga i linje, och som inskĂ€rper Ă€ktenskapets betydelse för Birgitta och strĂ€var efter att göra henne familjĂ€r med övre medelklassmiljöer.Även morbrodern, som Birgitta har en hemlig sexuell relation med, blir ett exempel pĂ„ en medborgare i linje. Han Ă€r en patriarkal familjefar, vars familj blir den bild av Ă€ktenskap och familjeliv ? de tvĂ„ viktigaste punkterna pĂ„ den kvinnliga medborgarens livslinje ? som Birgitta förhĂ„ller sig till. Att familjelivet framstĂ„r som förljuget och regisserat en den manliga blicken gör att detta inte framstĂ„r som efterstrĂ€vansvĂ€rda framtidsscenarier för Birgitta.För bĂ„de modern och morbrodern innebĂ€r detta att befinna sig i linje dock att dölja hemligheter.

Den globala medelhavsniv?n stiger och ?r ett o?terkalleligt fenomen som kommer forts?tta att stiga flera tusen ?r fram?ver. Studien syftar till att f?rst? hur kustkommunerna, Malm? och Trelleborg, resonerar kring strategier och anpassnings?tg?rder f?r att hantera utmaningar med havsniv?h?jningar, s?v?l som med r?dande styrning och ansvarsf?rdelningen. Studien unders?ker ?ven kommunernas syn p? havet och valet av tidsperspektiv i planeringen.? Resultatet fr?n studien visar p? ett behov av ett l?ngre tidsperspektiv, bortom 100 ?r f?r att m?ta utmaningarna med havsniv?h?jningar.

Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ vilka arbetssÀtt som fysiklÀrare pÄ gymnasiet anvÀnder i sin undervisning och vilka faktorer som lÀrarna anser pÄverkar deras val av arbetssÀtt. Sju lÀrare fick besvara en enkÀt om hur ofta olika arbetssÀtt anvÀnds och vilka faktorer som pÄverkar valet av arbetssÀtt. LÀrarna fick Àven beskriva de förÀndringar av val av arbetssÀtt de önskade göra. Resultatet visar att lÀrarna undervisar pÄ ett ganska klassiskt sÀtt i fysik med mÄnga genomgÄngar följda av laborationer och rÀknande i grupp eller individuellt. Andra arbetssÀtt anvÀnds ocksÄ men i begrÀnsad omfattning.

Denna studie syftar till att granska elevers uppfattningar om dagens svenska skola som framgÄngsfaktor. Tre frÄgestÀllningar har konstruerats; (a) hur ser eleverna pÄ motivation i skolan, (b) hur ser eleverna pÄ deras framtida vÀg till framgÄng samt (c) ser eleverna andra vÀgar till framgÄng utöver den vÀg som skola och utbildning erbjuder och hur pÄverkar detta deras motivation att prestera i skolan? DÄ syftet Àr av en tydlig subjektiv karaktÀr, har en kvalitativ metod och teknik tillÀmpats. Studiens teoretiska utgÄngspunkt utgörs av tvÄ teman; motivation och vÀgar till framgÄng. Dessa tvÄ ÀmnesomrÄden innehÄller underrubriker som utgör den tematiska ordning som uppsatsen följer.

MÄlet med skogsbruk Àr idag sÄ mycket mer Àn produktion av timmerrÄvara. Det finns ett behov av alternativa skötselsystem och metoder i skogsbruket. Ett skötselsystem som vÀckt ökat intresse hos flera aktörer och intressenter i samhÀllet Àr blÀdningsbruk. BlÀdningsbruk Àr ett system för att sköta fullskiktade skogar. Med fullskiktad skog menas en skog dÀr det finns trÀd i alla storlekar.

SVT:s Uppdrag granskning sÀnde i januari-februari 2011 tvÄ avslöjande reportage om Ikea och dess grundare Ingvar Kamprad. I den hÀr uppsatsen görs en kvantitativ innehÄllsanalys av hur dagstidningarna Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen, SmÄlandsposten och Svenska Dagbladet rapporterade kring Kamprad i 74 artiklar under efterspelet till granskningen. ForskningsfrÄgan Àr huruvida rapporteringen i ett mediedrev styrs av huvudpersonens status i samhÀllet. Resultatet tolkas med hjÀlp av teorier om mediedrev och framing och jÀmförs med tidigare forskning om tvÄ politiska affÀrer: Rainer-affÀren 1983 och Freivalds-affÀren 2000. Undersökningen visar att flertalet kriterier för ett mediedrev inte stÀmmer in pÄ rapporteringen kring Kamprad.