Denna undersökningen Àr ett försök att se hur mycket av Àmnesundervisning, kursplan och kursmÄl som kan rymmas inom serietecknande som (undervisnings) metod. Genom att knyta an till elevers egen kulturkonsumtion hoppas jag kunna knyta an ny kunskap till det eleven redan Àr bekant med. Serier blir dÄ hÀr som en brygga mellan det de redan vet och det de ska lÀra. Arbetet genomförs genom undervisningsförsök som vetenskaplig metod och genom diskursanalys av seriemediet. Jag tycker mig se genom detta arbete att man ur det seriemassiga, serierna i sig och serierelaterat innehÄll i allmÀnhet, kan skapa en pedagogisk metod för bildÀmnet.Detta Àr ett s.k.

Syftet med den aktuella studien var att genom en forskningsöversikt beskriva arbetsterapeutiska interventioner vid sexuella aktivitetsproblem. Litteratursökningen genomfördes i databaser och genom manuell sökning. Tio artiklar uppfyllde inklusionskriterierna och analyserades genom en kvalitativ innehÄllsanalys med ICF (International Classicfication of Functioning, Disability and Health) som analysredskap utifrÄn kategorierna: aktivitet, delaktighet och omgivningsfaktorer. Resultatet visade pÄ möjliga arbetsterapeutiska interventioner vid sexuella aktivitetsproblem. Interventionerna kan bland annat innebÀra anpassning av den fysiska omgivningen, förslag pÄ olika hjÀlpmedel eller alternativa tekniker för att underlÀtta genomförandet vid sexuella aktiviteter.

Vi anvÀnder oss av ett positionssystem nÀr vi skriver tal vilket ofta Àr en oreflekterad kunskap, denna kunskap förvÀntas elever tillÀgna sig redan i Ärskurs 1-3. Vi har under vÄr verksamhetsförlagda utbildning sett att vissa elever har svÄrt att förstÄ detta system. DÀrför Àr syftet med denna litteraturöversikt att undersöka vad befintlig forskning sÀger om elevers möjligheter och begrÀnsningar i lÀrandet av positionssystemet. Materialet samlades in genom systematisk litteratursökning i flera databaser. Litteraturen som sedan analyserades och kategoriserades bestod av tretton stycken forskningsartiklar, en avhandling och en proceeding.

Vi stÄr idag inför stora utmaningar eftersom vÄr miljöpÄverkan resulterat i en rad miljöproblem. För att fÄ bukt med dessa mÄste vi hitta alternativa sÀtt att göra saker pÄ. Vi mÄste konsumera mindre globalt och mer lokalt. Traditionell Ekologisk Kunskap(TEK), som Àr ett begrepp för praktisk, erfarenhetsbaserad kunskap om djur, vÀxter och natur, kan kanske bidra till lösningar pÄ problemen. Innan vÄrt jordbruk blev beroende av fossila brÀnslen arbetade lÄngt fler Àn idag inom jordbruket och det fanns en stor kunskap om hur naturen fungerade och hur man skulle bruka den pÄ bÀsta sÀtt.

Under efterkrigstiden har den regionala tillvÀxten i industrilÀnderna undergÄtt en explosionsartad utveckling. Samtidigt skedde en massiv utbyggnad och förbÀttring av infrastrukturen. Dessa bÄda omrÄdes avancemang avslutades abrupt med den globala finanskrisen under 1970-talet. NÀr konjunkturen vÀnde tillbaka och tillvÀxten tog fart igen var det dÀremot inte med samma starka stÀv som innan krisen. Denna tröga utveckling förbluffade makroekonomerna, som sökte med ljus och lyckta efter möjliga orsaker sÄsom energipriser, social reglering och regioners nÀringslivssammansÀttning.

Syftet med denna uppsats har varit att fÄ en förstÄelse för vad pÄgÄende förÀndringar kring bilanvÀndning innebÀr för stadsplanering i vÀstvÀrlden. Denna uppsats lÀmnar ingen lösning utan ska ses som inlÀgg i en pÄgÄende och högaktuell diskussion kring bilens roll i staden. För att uppnÄ detta syfte har en litteraturöversikt samt en intervjustudie med sju trafikplanerare frÄn Köpenhamn, Malmö, Helsingborg och Lund genomförts. Bilen och dess normer har sedan 1950-talet prÀglat stÀder och stadsplanering. Bilism har i stor utstrÀckning bidragit till klimatpÄverkan och urbanisering. NÄgot som sin tur har resulterat i urbana fenomen som förtÀtning och stadsutglesning, pÄtagliga bÄde i en global kontext och ner pÄ nationell och lokal nivÄ.

I dagens samhĂ€lle, med ett stĂ€ndigt överflöd pĂ„ intryck, upplevelser och materiella vĂ€rden,vĂ€xer behovet av rum för stillhet, kontemplation och andlighet: rum oberoende av religiösoch kulturell bakgrund, dĂ€r man fri frĂ„n yttre krav kan Ă„terfĂ„ kontakten med sig sjĂ€lv.FrĂ„gestĂ€llningarna har varit: Vad kĂ€nnetecknar ett rum för sjĂ€len? och Vad gör ett rumandligt? Inspirerad av sakrala rumsligheter och japansk rumsuppfattning har jag skapatimaginĂ€ra vilorum för sjĂ€len i min hemtrakt i Österbotten, Finland. Ett glaskapell för sjĂ€lsligodling och ett ansprĂ„kslöst hĂ€rbĂ€rge dĂ€r vilan, badet och mĂ„ltiden gestaltats som sjĂ€lsligaritualer. I en enkel tillvaro utan överflödiga intryck, blir tanken klarare och det vĂ€sentligaframtrĂ€der. Med naturen som enda sĂ€llskap fĂ„r livet nya proportioner.

För mÄnga av dagens kunskapsintensiva företag uppkommer det en problematik vid utformandet av belöningssystem. Detta dÄ deras output inte kan kvantifieras med finansiella mÄtt. Ett exempel pÄ en verksamhet med detta problem Àr FoU-avdelningar. VÄrt syfte med denna studie Àr sÄledes att beskriva och analysera hur belöningssystem utformas i FoU-avdelningar. VÄr teoretiska referensram och sedermera analytiska underlag, baseras pÄ en kombination utav Thompson & Stricklands och Cummings & Worleys teorier kring belöningssystem.

I Rosersberg har Trafikverket byggt en ny trafikplats under 2011-2013. Projektet stötte pĂ„ komplikationer som ledde till att arbetet försenades frĂ€mst pĂ„ grund av förekomsten av arsenik i jord, berg samt grundvattnet. Dessa förseningar ledde till att projektet försenades med ca nio och en halv mĂ„nad till en merkostnad pĂ„ över 30 miljoner kronor till följd av över 200 (ÄTA).Detta projekt behandlar grundĂ€mnet arsenik i byggfasen och hur en hantering av Ă€mnet bör gĂ„ till. Genom instudering av arbetsmaterial frĂ„n projektet samt intervjuer med personer som varit inblandade har undersökningar gjorts och en sammanstĂ€llning av dessa Ă„terfinns i rapporten. I rapporten har jag arbetat med att sammanfatta metoderna som Trafikverket arbetat med och hur projektet fortlöpt. Jag har Ă€ven arbetat med att ta fram alternativa metoder för hantering och sanering av arsenik för grundvatten, jord- och bergmassor.Problemlösning som jag sökt svar pĂ„ Ă€r:? Hur man stabiliserar arsenik och sedan hindrar det frĂ„n att sprida sig frĂ„n en nivĂ„ till en annan.? Hur man kan sanera och hantera arsenik nĂ€r det förekommer i produktionsskedet, med en rimlig lösning.? Hur man Ă„teranvĂ€nder sanerade massorna.? Hur utförandet av sanering kan göras pĂ„ kortare tid och med mindre kostnader.Dag- och grundvatten samlades i dammar som dĂ€refter pumpades ut till vĂ€gdiken för att dĂ€refter luftas genom sjĂ€lvfall till VerkaĂ„n.

Inom styr- och reglerteknik Àr hantering av larm en viktig frÄga, speciellt dÄ fastighetsbranschen mer och mer börjat automatisera driften av fastigheterna. Det finns ett antal system pÄ marknaden som erbjuder larmdistribution via en mÀngd olika transportsystem. Syftet med projektet Àr att undersöka om det finns alternativ till dessa som erbjuder mer flexibilitet, samt att designa en prototyp till ett system som anvÀnder denna alternativa metod. TvÄ befintliga system analyserades och en kravspecifikation baserad pÄ analysen upprÀttades. UtifrÄn denna designades en prototyp som sköter distributionen över Internet och en enkel implementation av en del av designen har gjorts.

Fetman i Sverige har under de senaste tvÄ decennierna ökat kraftigt. Till följd av detta Àr hÀlsokostnaderna relaterat till fetma ansenliga och förvÀntas öka ytterligare om ingenting görs Ät problemet. I denna studie studeras prevention och gastric bypass som alternativa behandlingsmetoder mot fetma sett ur ett samhÀllsekonomiskt perspektiv. Tre hypotetiska kohorter utvecklas; status quo, effektiv prevention i ungdomsÄren samt individer som utvecklar svÄr fetma opereras med gastric bypass. Dessa kohorter följs under Äldern 20-64 Är dÀr kostnader och effekter observeras med hjÀlp av en beslutstrÀdsmodell.

Under vÄr utbildning pÄ LÀrarutbildningen pÄ Malmö högskola har lÀrobokens vara eller inte vara stÀndigt diskuterats i olika sammanhang. DÀrigenom har vÄra frÄgor vÀckts kring anvÀndandet av lÀroboken ute i skolorna. För att svara pÄ dessa frÄgor har vi intervjuat sex lÀrare för att se hur deras tankar, arbetssÀtt och instÀllning till lÀroböcker har förÀndrats frÄn examen till idag. I vÄrt arbete behandlar vi olika lÀrande- och kunskapsteorier som berör anvÀndandet av lÀroboken och synen pÄ kunskap och lÀrande. UtifrÄn vÄrt resultat anser lÀrare att lÀroboken i matematik Àr ett stort stöd i undervisningen och en viktig del i fÀrdighetstrÀningen.

MĂ€nniskan har anvĂ€nt sig av vĂ€xter i medicinska syften sen begynnelsen. Men med senare tids vetenskap dĂ€r man kan ta fram syntetiska medel har vĂ€xter i mĂ„nga fall glömts bort. Genom att studera historiska medicinal vĂ€xter finns det en möjlighet att hitta nya sĂ€tt att bota sjukdomar. De vĂ€xter som har undersökts i studien Ă€r Malört, Dragon, Åbrodd och GrĂ„bo som alla tillhör Artemisia slĂ€ktet. De har alla haft en liknande anvĂ€ndning genom historien frĂ€mst vid problem i magen och tarmar. De kliniska studier som har gjort pĂ„ de olika Artemisia- arterna har visat att de har en bevisad effekt.

Beslut innebÀr att vÀlja mellan olika alternativa handlingar för att uppnÄ de angivna mÄlen. För att underlÀtta beslutsfattande finns det ett antal olika stödsystem som tar fram underlag till besluten. Vi Àr intresserade av att se hur dessa understödjer strategiskt beslutsfattande och till vilka typer av beslut som de anvÀnds.Uppsatsens syfte Àr att granska beslutsstöds betydelse och hur beslutsstöd kan underlÀtta organisationens verksamhet och dess beslutsprocesser. Vi vill skapa en bakomliggande förstÄelse om beslutstöds anvÀndbarhet och huruvida beslutsstöd anvÀnds, samt i vilken utstrÀckning. Vi vill Àven undersöka de nackdelar som skapas i och med anvÀndandet av beslutsstöd.Studien visar att anvÀndning av Business Intelligence effektiviserar beslutsprocessen och möjliggör för ett ökat proaktivt agerande.

Vi stÄr idag inför stora utmaningar eftersom vÄr miljöpÄverkan resulterat i en rad miljöproblem. För att fÄ bukt med dessa mÄste vi hitta alternativa sÀtt att göra saker pÄ. Vi mÄste konsumera mindre globalt och mer lokalt. Traditionell Ekologisk Kunskap(TEK), som Àr ett begrepp för praktisk, erfarenhetsbaserad kunskap om djur, vÀxter och natur, kan kanske bidra till lösningar pÄ problemen. Innan vÄrt jordbruk blev beroende av fossila brÀnslen arbetade lÄngt fler Àn idag inom jordbruket och det fanns en stor kunskap om hur naturen fungerade och hur man skulle bruka den pÄ bÀsta sÀtt.