Ett vÀxande problem i dagens urbana samhÀlle Àr stressrelaterade sjukdomar och utmattningssyndrom. Den psykiska ohÀlsan Àr ett folkhÀlsoproblem som medför lidande hos individen och kostnader bÄde för den drabbade och för samhÀllet. En behandlingsmetod som under senare Är blivit vanligare vid rehabilitering av psykisk ohÀlsa Àr trÀdgÄrdsterapi. Metoden grundar sig i det faktum att mÀnniskor ÄterhÀmtar sig fortare vid vistelse i natur- och grönomrÄden. Inom fÀltet trÀdgÄrdsterapi fi nns olika skolor som förklarar naturens vÀlgörande egenskaper med olika utgÄngspunkt. Vid Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp har en egen form av trÀdgÄrdsterapi utarbetats som baseras pÄ forskning av professor och miljöpsykolog Patrik Grahn.

I den nya Àmnesplanen för Àmnet geografi har momentet GIS fÄtt en allt tydligare plats med centrala mÄl som skall uppnÄs i undervisningen. MÄlen visar pÄ att ett praktiskt arbetssÀtt, gÀrna med digitala lÀromedel, erfordras för att uppnÄ mÄlen pÄ bÀsta sÀtt. Hur ser detta faktum ut i dagens skolor egentligen?Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur lÀrare pÄ gymnasieskolor bedriver undervisning i momentet GIS. För att fÄ svar pÄ denna frÄga genomfördes intervjuer med sex lÀrare pÄ tre olika skolor som pÄ olika sÀtt bedriver undervisning i GIS.

I denna studie har jÀmförelser gjorts mellan redovisningsregelverket K3 och IFRS för att finna skillnader i regelverken. Syftet med studien var att belysa de skillnader som har störst betydelse vid upprÀttande av koncernredovisning för onoterade företag som har utlÀndska dotterbolag och ett exempelföretag som befinner sig i denna situation anvÀndes. Problemet som studien har utgÄtt ifrÄn Àr översÀttningen av utlÀndska dotterbolags redovisning. Sedan 1 januari 2005 ska IFRS anvÀndas av samtliga noterade företag av EU:s medlemslÀnder vid upprÀttande av koncernredovisning. Nationella regler ska följas i onoterade företag och i Sverige ska K2 eller K3 vÀljas.

Kostnaden för sĂ€rskilt boende per plats var 277 238 i Hörby och 773 110 i Östra Göinge Ă„r 2004. Östra Göinge var alltsĂ„ hela tre gĂ„nger dyrare Ă€n Hörby. Varför denna ofantliga kostnadsskillnad? Syftet med uppsatsen Ă€r att studera vilka faktorer som kan bidra till redovisade kostnadsskillnader mellan kommunerna. Syftet Ă€r Ă€ven att studera om kommunernas redovisade kostnader ger en jĂ€mförbar bild.För att svara pĂ„ syftet anvĂ€nde vi en fallstudie som metod.

VÄrdrelaterade infektioner medför stora kostnader för samhÀllet. Den vanligaste smittvÀgen Àr kontaktsmitta via personalens hÀnder. Under hösten 2006 startades ett ptojekt pÄ Universitetssjukhuset MAS i Malmö (UMAS) för att öka kunskapen hos personalen om de basala hygienrutinerna. Syftet med föreliggande studie var att kartlÀgga personalens kunskap om de basala hygienrutinerna. Respondenterna omfattade 44 individer, undersköterskor och sjuksköterskor, pÄ en avdelning pÄ UMAS.

Solcellsteknik med nÀtanslutning Àr relativt nytt i Sverige och lagarna Àr oklara vad gÀller anlÀggningar pÄ bostadshus villor och offentliga hus. I analysen redovisas den ekonomiska aspekten av producerad solcellsel och konsumtionen av denna. SolcellsanlÀggningen pÄ kommunhuset i MönsterÄs har studerats, varvid följande resultat har framkommit: frÄn de installerade solcellerna (210 kvm), fÄr man 10 % av den totala energiförbrukningen i byggnaden. Kostnaden för solcellerna och installationen av dem Àr subventionerade av staten med 70 %. För den resterande kostnaden skulle solcellerna vara i bruk i 24 Är för att tÀcka kostnaden.

Resultaten tyder pÄ att ett fastighetsbolag som har möjlighet att vÀrdepapperisera ett fastighetsbestÄnd utan att det medför nÄgra följdeffekter pÄ företagets övriga finansiering, dÄ lÀmpligast genom att vÀrdepapperisera ett representativt urval av fastighetsbestÄndet, generellt kan erhÄlla en billigare finansiering Àn traditionell skuldfinansiering. Det krÀvs dock att vÀrdepapperiseringen struktureras pÄ ett tillfredstÀllande sÀtt sÄ att den/de berörda fastigheten/fastigheterna erhÄller en optimal rating med lÄg volatilitet utifrÄn den tillgÄngsklass som fastigheten/fastigheterna tillhör, samt att de kostnader som tillkommer pÄ grund av strukturering och minskad flexibilitet inte underminerar kostnadsfördelarna. FrÀmst beror denna slutsats pÄ att vÀrdepapperiseringen medför vÀldigt lÄg eller ingen managementrisk, ökad transparens, diversifiering av lÄngivare samt tillgÄng till en stor europeisk investerarbas..

Dagens hÄrda konkurrens och den ökande globaliseringen har medfört att företag mÄste utvÀrdera sina verksamheter för att kunna bedöma sin konkurrenskraft. Det gÀller numera att kunna vara flexibel, vilket har lett till att under de senaste tio Ären har företag sett outsourcing som ett bra verktyg för att uppnÄ konkurrenskraft och bli flexiblare. IT-funktionen Àr en resursintensiv del av verksamheten dÀr det sker stÀndiga förÀndringar inom tekniken och metoderna hur den anvÀnds. Detta har gjort att mÄnga företag har valt att outsourca delar av sin IT-verksamhet för att kunna fokusera pÄ sin kÀrnverksamhet och dÀrmed bli konkurrenskraftigare.Syftet med vÄr uppsats Àr att utifrÄn en jÀmförelse mellan svenska företag, oberoende av bransch, identifiera och analysera motiv och effekter av anvÀndandet av outsourcing gÀllande IT-funktioner. Vi vill dÀrmed bidra med relevant information för teoretiker.Studien har avgrÀnsats till att enbart fokusera pÄ totalt fyra stycken medelstora till stora företag som har valt att outsourca IT-aktiviteter.

Syfte:Att kartlÀgga om en förÀndring av ett företags kassaflödescykelpÄverkar rÀntabiliteten för företaget. Dessutom undersöks omkassaflödescykelns lÀngd kan sÀga nÄgot om branschlika företags lönsamhet och om omsÀttningsförÀndringar pÄverkar ett företags kassaflödescykel och rÀntabilitet. Metod: Vi har gjort en kvantitativ undersökning baserad pÄ empiriska data frÄn 11 utvalda företags Ärsredovisningar. LinjÀra regressioner har utförts för att faststÀlla om det finns nÄgra samband mellan kassaflödescykeln och rÀntabiliteten. Slutsatser: Vi har inte hittat nÄgra signifikanta samband som stöder deetablerade uppfattningar som finns om att Àndringar ikassaflödescykeln pÄverkar rÀntabiliteten.

Miljön Àr en viktig del i dagens samhÀlle och den tvingande lagstiftningen stÀller stora krav pÄ företagens miljöarbete. En miljöcertifiering enligt ISO 14001 Àr frivillig för företagen att anvÀnda sig av och syftar till att förbÀttra företagens miljöarbete. Med ISO 14001 följer Àven stora kostnader i bÄde pengar och tid. Företagen i vÄr undersökning vilka inte Àr certifierade anser att fördelarna inte övervÀger kostnaderna men trots detta försöker de driva sin verksamhet sÄ miljövÀnligt som möjligt. Ett företag mÄste kunna konkurrera pÄ sin marknad och i sin tur uppfylla de krav som deras kunder stÀller.

Bakgrund: Dagens industriföretag har Àgnat mycket tid och tankeverksamhet Ät att förbÀttra produktiviteten men i regel betydligt mindre till att berÀkna enskilda produkters kostnader. Allt högre krav stÀlls pÄ en kundanpassad produktion med differentierade produkter. Produkternas heterogenitet innebÀr Àven heterogen resursförbrukning och det gör det svÄrt att veta vilka kostnader en produkt verkligen orsakar. Inom ABC Àr det kostnadsdrivarens uppgift att koppla samman resursförbrukningen med produkterna. Valet av kostnadsdrivare kan ge stora effekter pÄ produktens kostnad och visa att produkter som tidigare betraktas som lönsamma sÀljs med förlust.Syfte: Syftet Àr att beskriva och analysera problematiken kring val av kostnadsdrivare.Genomförande: En fallstudie har genomförts kring val av kostnadsdrivare vid Swedish Tissue.Resultat: Det finns inga optimala kostnadsdrivare utan en komplex avvÀgning med kalkylens syfte i bakhuvudet krÀvs.

Klotter och annan skadegörelse ökar i vÄrt samhÀlle. Detta innebÀr dels stora kostnader för frÀmst staten, kommuner och företag i landet. Ett annat problem detta medför en ökad kÀnsla av otrygghet bland befolkningen och att det kan leda till en sÀmre boende miljö i vissa omrÄden. FrÄn 2004-01-01 finns det ett nytt stycke i polislagen 19 § som innebÀr att en polisman i vissa situationer har möjlighet att i förebyggande syfte kroppsvisitera en person. Vi har i vÄran rapport fokuserat pÄ att försöka ta reda pÄ hur tillÀmpningen av detta nya stycke skall ske.

I dagslÀget gÄr de flesta transporter av norsk lax med lastbil genom Sverige, endast en liten del gÄr med tÄg, emellertid finns det utrymme att transportera norska lax med tÄg frÄn GÀllivare ner genom Sverige. För detta ÀndamÄl diskuteras en ny vÀgförbindelse mellan Porjus och TysfjÄrd för att förenkla den nödvÀndiga transporten med lastbil till GÀllivare för omlastning. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att analysera vilket av de tvÄ alternativen, att fortsÀtta transportera med lastbil eller att lÀgga om trafiken till tÄg. För att göra detta har en CB-kalkyl anvÀnts. Resultaten visar pÄ att det Àr en samhÀllsekonomiskt effektiv lösning att lÀgga om transporten till tÄg om den nya vÀgförbindelsen byggs.

I detta examensarbete analyseras om elektroniska fastighetsköp Àr framtiden i Sverige. Analysen genomförs genom en komparativ studie av den svenska respektive den finska lagstiftningen för fastighetsköp, ansökan om lagfart och ansökan om inteckning. För att besvara den övergripande frÄgestÀllningen besvaras ett flertal delfrÄgor, dÀribland om formkravets syfte och ÀndamÄl uppnÄs om elektroniska fastighetsköp införs. I examensarbetet konstateras att nuvarande bestÀmmelser förvisso Àr fungerande, men att ett flertal positiva följder intrÀder om elektroniska fastighetsköp införs. Som exempel underlÀttas parternas upprÀttande av köpehandlingen.

Konceptet kring kluster har fÄtt mycket uppmÀrksamhet de senaste Ärtiondena. Dels beskrivet som ett viktigt fenomen, dels som ett bidrag till effektiva nationella ekonomier. I denna kandidatuppsats Àmnar vi undersöka nÄgra viktiga drivkrafter som driver koncentrationerna av svenska bankers etablering inom kluster för Private Banking i Luxemburg. Finansklustret lever kvar trots Àndrade förutsÀttningar och hÄrdare regleringar. Genom en kvalitativ studie av tvÄ svenska banker som har enheter i finanscentrum i Luxemburg, undersöker vi drivkrafter bakom etableringarna.