Varje Är uppkommer nya fall dÀr Skatteverket (SKV) tvistar med enskilda nÀringsidkare, bolag och arbetstagare (AT) om beskattning av studie- och konferensresor. Tvisterna uppkommer till följd av parternas olika uppfattningar angÄende vad som Àr avdragsgilla kostnader alternativt vad som ska förmÄnsbeskattas.Studie- och konferensresor kan, under vissa omstÀndigheter, i sin helhet utgöra en avdragsgill kostnad för enskilda nÀringsidkare och bolag enligt 16 kap. inkomstskattelagen (1999:1229) (IL). Dessa omstÀndigheter Àr dock begrÀnsade och det Àr dessa begrÀnsningar som utgör en betydande faktor som SKV tar hÀnsyn till vid en revision. I de fall SKV anser att begrÀnsningarna Àr överskridna kommer resorna anses utgöra semester för de anstÀllda och detta ger upphov till löneförmÄnsbeskattning hos dem.

Bakgrund: VÄrdrelaterade infektioner utgör ett betydande hot för alla patienter inom somatisk vÄrd och förknippas med stora ekonomiska kostnader. Den huvudsakliga orsaken Àr bristande handhygienrutiner och problemet skulle kunna elimineras med högre följsamhet. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa faktorer som pÄverkar sjuksköterskors följsamhet till basala hygienrutiner inom somatisk vÄrd. Metod: En litteraturöversikt dÀr artiklar med kvalitativ och kvantitativ inriktning som uppfyllde förutbestÀmda krav utvaldes för analys. Tolv artiklar selekterades fram.

Ekonomiskt bistÄnd Àr ett stÀndigt aktuellt Àmne nÀr det kommer till kommunernas socialtjÀnst. Under mÄnga Är har en stadig ökning av bÄde kostnader för ekonomiskt bistÄnd samt lÀngd pÄ bidragsperioden skett i Sveriges kommuner. Och trots med en av vÀrldens mest vÀlutvecklade vÀlfÀrder, har kommunerna inte kommit underfund med den fattigdom som existerar i deras vardag. Denna studie syftar till att undersöka vad som kan ligga bakom denna ökning av ekonomiskt bistÄnd. Genom en metod som baseras pÄ statistisk analys har ambitionen varit att finna bakgrundsfaktorer med tillrÀckligt starkt samband som kan förklara kostnaderna i utbetalt ekonomiskt bistÄnd i de svenska kommunernas socialtjÀnst.

Detta examensarbete undersöker orsaker till och kostnader för interna kvalitetsbrister hos Gyllensvaans Möbler AB. Det Àr ett familjeföretag med 220 anstÀllda som av folierade och kantlistade spÄnskivor tillverkar och levererar cirka 13 000 möbler per dag till IKEA. Företagsledningen har misstÀnkt att kvalitetsbristkostnaderna varit omfattande och ville ha kostnaderna och orsakerna undersökta nÀrmare i ett examensarbete.Arbetet började med en period i produktionen för att fÄ en inblick i produktionsförloppet, företagets kvalitetspolicy, operatörernas arbete samt vilka olika slags kvalitetsbrister som uppkommer. DÀrefter teoristudier om kvalitetsbristkostnader och genomgÄng av företagets materialplaneringssystem. Intervjuer gjordes sedan med avdelningsledare, kvalitetssamordnare och produktionstekniker för att fÄ reda pÄ orsakerna till uppkomna kvalitetsbrister.

Uppsatsen syftar till att undersöka huruvida det Àr samhÀllsekonomiskt lönsamt att grÀva ned de elledningar som ingÄr i Sveriges lokalnÀt för att pÄ sÄ vis göra elleveranserna sÀkrare. Ett lagförslag som diskuterats under hösten 2005 fÄr som följd att nÀtbolagen mÄste betala ut höga avbrottsersÀttningar till dess kunder om avbrott intrÀffar. Det innebÀr att nÀtbolagen mÄste sÀkra sina elleveranser för att undvika höga avbrottsersÀttningskostnader. I lagförslaget stÄr det inte att nÀtbolagen skall grÀva ned sina elledningar, men för att kunna sÀkra elleveranserna till sÄvÀl tÀtort som glesbygd menar nÀtbolagen att de Àr tvungna att grÀva ned elledningarna vilket skulle innebÀra stora investeringskostnader. Höjda investeringskostnader för nÀtbolagen skulle kunna leda till höjda nÀtavgifter för dess kunder och frÄgan Àr om kunderna Àr beredda att betala höjda elkostnader för att sÀkra elleveranserna till glesbygden.

Efter företagsskandaler runt millennieskiftet i bland annat USA och Sverige sÄ har lagar och regler skÀrpts kring bolagsstyrning. I Sverige har ett nytt regelverk införts för bolagsstyrning, Svensk kod för Bolagsstyrning. Den ursprungliga koden började gÀlla 1 juli 2005, dÄ gÀllde den bara börsnoterade bolag i Sverige med ett marknadsvÀrde pÄ över tre miljarder kronor. 1 juli 2008 kom den reviderade koden för bolagsstyrning ut, som omfattar samtliga bolag pÄ den svenska börsen. Den reviderade koden har omarbetats för att passa de mindre sÄvÀl som de större företagen pÄ börsen.

PÄ senare tid har företags skattefrÄgor fÄtt en större betydelse dÄallt fler intressenter ser till hur företag hanterar sinaskattekostnader. Nya dimensioner som skapats innefattar etik,moral och socialt ansvar. För att företagen ska tillfredsstÀlla sinaintressenter mÄste de minska pÄ skattekostnaderna samtidigt somde följer de regelverk som reglerar skattehanteringen. Företagetsskattekostnader, skatterisker samt de kostnader som uppstÄr för atthantera företagets skattefrÄgor Àr de omrÄden som skattestrateginska beröra..

Efter företagsskandaler runt millennieskiftet i bland annat USA och Sverige sÄ har lagar och regler skÀrpts kring bolagsstyrning. I Sverige har ett nytt regelverk införts för bolagsstyrning, Svensk kod för Bolagsstyrning. Den ursprungliga koden började gÀlla 1 juli 2005, dÄ gÀllde den bara börsnoterade bolag i Sverige med ett marknadsvÀrde pÄ över tre miljarder kronor. 1 juli 2008 kom den reviderade koden för bolagsstyrning ut, som omfattar samtliga bolag pÄ den svenska börsen. Den reviderade koden har omarbetats för att passa de mindre sÄvÀl som de större företagen pÄ börsen.

Bakgrund och problem: Idag Àr revision lagstadgad för alla aktiebolag. Regeringen genomför ett omfattande arbete med mÄlsÀttningen att minska företagens administrativa kostnader. En av ÄtgÀrderna Àr att avskaffa revisionsplikten för smÄ företag. Detta Àr i linje med det arbete rörande regelförenklingar som pÄgÄr inom EU. Ett avskaffande ska dÀrmed, förutom att minska företagens kostnader, Àven förbÀttra deras konkurrenskraft ute i Europa.

?Scanvados ? en skÄnsk calvados? börjar med en beskrivning av vad calvados egentligen Àr och vilka som Àr de ultimata förhÄllandena för att kunna producera en god och attraktiv calvados. Examensarbetet fortsÀtter sedan med att undersöka förutsÀttningarna för calvadosdestillering i SkÄne, och tÀcker juridiska, ekonomiska och praktiska aspekter av produktionsförloppet sÄsom lagar, tillstÄnd, kostnader men Àven ifall de nÀrproducerade Àppelsorterna lÀmpar sig för calvadostillverkning. Mot slutet följer en diskussion som knyter ihop de olika resultaten av undersökningarna och dÀr jag drar mina slutsatser om en hÄllbar calvadosproduktion i SkÄne..

Byggbranschen Àr den nÀst största branschen i Sverige och sysselsÀtter direkt och indirekt en halv miljon mÀnniskor. Byggbranschens storlek gör den betydande för bÄde miljön och ekonomin, detta medför att en effektiv och fungerande byggbransch gynnar hela samhÀllet.Byggkostnaderna i Sverige har ökat avsevÀrt under de senaste Ären. Enligt Statistiska CentralbyrÄn har kvadratmeterkostnaden för byggnation ökat med 130 % under perioden 1995- 2009[1]. Denna utveckling beror delvis pÄ den ökade kostnaden för byggmaterial. Detta leder till att besparingsförsök i anvÀndning av dessa Àr av stor betydelse för att hÀmma denna utveckling. Detta examensarbete har sin fokus pÄ gipsspill i byggbranschen.

Bakgrund och problemdiskussion: Sarbanes-Oxley Act Àr en lag som trÀdde i kraft den 30juli 2002 och Àr svaret pÄ ett flertal redovisningsskandaler som skadade förtroendet för deamerikanska finansmarknaderna. Lagens syfte Àr att ÄterstÀlla investerares och andra aktörersförtroende för den amerikanska aktiemarknaden samt öka finansiella rapporters tillförlitlighetliksom att förhindra framtida företagsbedrÀgerier. Sarbanes Oxley Act ska uppfylla sitt syftegenom att bland annat öka insynen i publika företag, amerikanska sÄsom icke-amerikanska,för att pÄ sÄ sÀtt garantera att informationen i de finansiella rapporterna som lÀmnas tillaktiemarknaden överensstÀmmer med verkligheten. Lagen har varit vÀldigt omtvistad i fleraaspekter. Den del i regelverket som orsakar den tyngsta bördan samt den som Àr mest kostsamför företagen att implementera Àr lagens sektion 404.

FörmögenhetsrÀttens allmÀnna del bestÄr av tvÄ delar, sakrÀtten och obligationsrÀtten. Denna allmÀnna del hanterar problem som Àr gemensamma för olika typer av avtal. Problemen som uppstÄr berör ofta bÄde krav pÄ betalning och krav pÄ egendom varför det Àr av vikt att se till bÄde obligationsrÀtten och sakrÀtten.Den typ av avtal som utreds i uppsatsen Àr depositionsavtal, vilka Àr föga reglerade i lagtext. Handelsbalken, dÀr deponering delvis Àr reglerat, kan upplevas som svÄrförstÄelig för gemene man eftersom texten inte förÀndrats sedan sjuttonhundratalet. Deponering av gods förekom dock redan pÄ den tiden och pÄ grund av det Àr lagtexten fortfarande fullt tillÀmpningsbar.

I denna rapport görs en kostnadsjÀmförelse mellan tvÄ olika yttervÀggars fasader. Den ena vÀggen Àr en trÀyttervÀgg med trÀfasad, och den andra vÀggen Àr en betongyttervÀgg med betongfasad. BÄda fasaderna Àr ytbehandlade med akrylatfÀrg. VÀggarna antas placerade pÄ ett smÄhus i Huddinge kommun, söder om Stockholm. Detta hus antas ligga i ett skyddat lÀge, dÀrför kan klimatpÄverkan antas vara normal.

En kraftig expansion inom Perstorp Components de senaste Ären, har inneburit att anvÀndningen av emballage ökat och dÀrmed ocksÄ emballagekostnaderna. MÄlsÀttningen med föreliggande studie har varit att undersöka om det Àr möjligt att reduceraemballagekostnaderna genom att införa internemballage.Arbetet delades in i tre faser. Den första var en identifikationsfas dÀr dagens flöden skulle kartlÀggas. DÀrefter analyserades flödena och slutligen jÀmfördes olika emballagealternativ för att utröna vilka alternativ som var mest fördelaktiga.Det vanligast förekommande emballaget i dag kommer frÄn Volvo Transport, som hyr ut emballage. Utöver emballage frÄn Volvo Transport anvÀnds pallar av olika slag, pÄ vilka vanligtvis lÄdor av wellpapp placeras.Samtliga flöden som Àr större Àn 450 m3 per Är, samt mindre flöden som kan inkluderas i de större, analyserades för att undersöka möjligheterna till reduktion av kostnaderna genom införande av internemballage.