Sök:

Sökresultat:

3650 Uppsatser om Förvärvade organisationer - Sida 43 av 244

Ekonomistyrning i en serviceproducerande ideell förening: En fallstudie av Friskis&Svettis Jönköping

Syfte: Syftet Àr att analysera förutsÀttningarna för ekonomistyrning samt identifiera möjligheter att utveckla ekonomistyrningen i en serviceproducerandeideell förening.Bakgrund: Det finns flera olika typer av organisationer och för en majoritet Àr mÄlet av finansiell karaktÀr. Den ideella föreningen Àr dock en organisationsform som istÀllet har ett ideellt mÄl och dÄ finns en strÀvan att förverkliga ett ideal istÀllet för att ha vinst och lönsamhet som frÀmsta mÄl. Det gÄr dock inte att komma ifrÄn att ideella föreningar fortfarande Àr beroende av finansiella medel för att upprÀtthÄlla sin verksamhet. Andra typer av resurser som en ideell förening behöver Àr tid vilket Àr detsamma som de ideellt arbetade och ett varumÀrke, som Àr omtyckt och leder till att mÀnniskor vill engagera sig. En ideell förening stÄr inför uppgiften, likvÀl som andra organisationer, att hushÄlla med Àndliga resurser.

Utveckling pÄgÄr: en offentlig förvaltnings satsning pÄ medarbetarskap

Syftet med denna uppsats var att undersöka om medarbetarskapandet inom offentlig sektor kunde inverka pÄ ohÀlsan i organisationen och om detta arbete har pÄverkat situationen för medarbetarna. MÄnga organisationer arbetar i dag med medarbetarskapsutbildningar och hoppas, genom att anvÀnda sig av denna utbildningsprocess, att kunna öka delaktigheten och dÀrmed minska ohÀlsotalen i organisationen. Till sin hjÀlp har de mÄnga gÄnger etablerade företag som arbetar med denna sorts förÀndring. Undersökningen genomfördes med ett kvalitativt förhÄllningssÀtt. TvÄ intervjuer genomfördes, en med högste chefen för Tekniska kontoret, Hans Andersson.

Grön Marknadsföring, Hur en kommun kan anvÀnda sig av grön marknadsföring för att uppnÄ sina marknadsföringsmÀssiga mÄl

Den rekordartade tekniska utvecklingen som vÀrlden har utsatts för under de senaste 100 Ären har lett till att vi nu fÄr se dess negativa biverkningar, förstörelsen pÄ vÄr natur. Detta har i sin tur lett till att organisationer fÄtt upp ögonen för fördelarna som uppstÄr med att arbeta mot miljöförstörelsen. Nya organisationer och företag gör entré pÄ marknaden hela tiden och alla, nya som gamla, spelar en stor roll för vÄr miljö. Genom att arbeta för en minskad miljöpÄverkan kan en organisation inte endast skaffa sig konkurrensfördelar utan Àven skapa ett bÀttre samarbete med intressenter och sina anstÀllda.Denna framvÀxt av miljömedvetna organisationer gjorde det intressant för oss som författare att titta nÀrmare pÄ hur dessa organisationer anvÀnder sig av grön marknadsföring. Vi valde att applicera det pÄ en kommun, nÀmligen Halmstad kommun.

FrÀmlingsfientlighet i skolan : en kvalitativ intervjustudie om hur rektorer hanterar frÀmlingsfientliga idéer

Bakgrund: FrÀmlingsfientlighet Àr ett stÀndigt debatterat Àmne i media dÀr det pÄstÄs att frÀmlingsfientligheten hos barn och ungdomar ökar. Skolan har blivit en arena dÀr frÀmlingsfientliga organisationer kan rekrytera medlemmar. Vi Àr intresserade av att ta reda pÄ hur rektorer hanterar detta. Den svenska yttrandefrihetsgrundlagen kan hamna i kollision med de demokratiska vÀrderingar skolan skall arbeta med. Detta Àr ett intressant problem som behöver forskas i.

Miljöinriktat Management ? Ett paradigm pÄ frammarsch

Vi har gjort en studie som syftar till att undersöka hur miljödebatten och klimatfrÄgan pÄverkat dagens organisationer. I ett led att genomföra studien har vi utgÄtt frÄn vÄr kvalificerade gissning innebÀrande att ett nytt paradigm har gett sig till kÀnna. Paradigmet benÀmns som miljöinriktat management. VÄr problemdiskussion utmynnar i frÄgestÀllningar om hur organisationer bör hantera uppkomsten av miljöinriktat management. Vidare frÄgor som berörs Àr hur ledare bör hantera paradigmskiftet och vilka risker ett utelÀmnande av miljöinriktat management innebÀr.

Ledarskapets nyanser : En studie av ledares uppfattningar om sitt ledarskap i ideell, privat och offentlig organisation

Uppsatsen syftar till att analysera hur ledare i olika typer av organisationer uppfattar sitt ledarskap i förhÄllande till den organisationstyp de verkar inom. Med organisationstyp avser vi ideell, privat och offentlig organisation. VÄr utgÄngspunkt Àr att analyser detta utifrÄn de förutsÀttningar för ledarskap som organisationstypen ger, till exempel i form av organisationskultur, samt utifrÄn faktorer som kommunikation, handlingsutrymme och ledarens uppgifter.Den metod vi anvÀnt Àr kvalitativ och bygger pÄ sex intervjuer med ledare inom ovan nÀmnda organisationstyper och fokus för intervjuerna har legat pÄ ledaren egen uppfattning om sitt ledarskap.Vi har funnit att likheterna mellan de olika ledarskapen Àr tydligare Àn skillnaderna och att de skillnader som Äterfinns till stor del kan kopplas till respektive organisationstyps mÄl. Dessa skillnader kan bero pÄ dels de förutsÀttningar som varje specifik organisationstyp ger, och dels ledarnas förmÄga att anpassa sig till de krav som stÀlls pÄ ledarskapet i olika situationer..

Introduktion av Processorientering pÄ LSG Sky Chefs

En hÄrdnande marknadsbild och allt mer hÄrdnande konkurrenssituation stÀller dagens organisationer inför större utmaningar. För att överleva mÄste organisationer föra en stÀndig kamp för att förbÀttra, förnya och effektivisera sina arbetsmetoder. Sedan industrialiseringen tills för endast nÄgra decennier sedan har effektivisering likstÀllts med fragmentering och specialicering av arbetsuppgifter. Dessa metoder hÄller nu pÄ att ersÀttas av andra metoder som bÀttre reflekterar de antaganden och förutsÀttningar som styr vÄrt samhÀlle.LSG Sky Chefs Àr en organisation som verkar inom flygindustrin. Detta Àr en bransch som sedan hÀndelserna den 11 september och i samband med uppkomsten av lÄgprisflyget utsatts för stora förÀndringar och hÄrdare konkurrens.

Utbildning för att lÀra sig; att lÀra av sig sjÀlv : Utbildning som stöd vid implementering av systematisk erfarenhetshantering i Försvarsmakten

Försvarsmakten har ett behov av en fungerande systematisk erfarenhetshantering. Det system som finns idag har utvecklingspotential och Àr inte fullt ut implementerat i organisationen. En essentiell sektor i implementeringsarbetet och utvecklingen av förmÄgan erfarenhetshantering bör vara utbildning. Genom utbildning och information till organisationen bör förtroendet och legitimiteten för erfarenhetsprocessen öka vilket Àr viktigt för implementeringen av den systematiska erfarenhetshanteringen i Försvarsmaktens vardagliga rutiner. Syftet med denna uppsats Àr att diskutera huruvida Försvarsmaktens utbildningar och utbildningsplattformar stödjer implementeringen av en systematisk erfarenhetshantering.

DatasÀkerhet : metoder för sÀkerhetsanalys

Verksamheters datasystem Àr i dag utsatta för en mÀngd olika hot och risker. Dessa kan vara allt frÄn oavsiktliga driftstörningar och slarv av personal till angrepp utifrÄn och sabotage. De kan leda till förlust av viktig information eller till stopp i produktionen och kan bli mycket kostsamma. Det Àr dÀrför viktigt att ringa in vilka risker och hot som finns för verksamheter av olika slagEtt sÀtt att förebygga risker och hot Àr att anvÀnda en fÀrdig metod för analysera sÀkerheten. Metoder för att analysera sÀkerhet handlar om att identifiera de risker som kan uppstÄ.

Upplevelse av informativ rÀttvisa i individuell lönesÀttning : - betydelsen av kommunikation och ledarskap

Individuell lönesÀttning blir alltmer förekommande pÄ den svenska arbetsmarknaden och kan innebÀra fördelar för bÄde medarbetare och organisationer. För att dessa fördelar ska erhÄllas har upplevelse av rÀttvisa visats vara en viktig aspekt. Föreliggande studie syftar till att undersöka om det finns nÄgot samband mellan kommunikationsfaktorer (mÄlklarhet, Äterkoppling och chefens tydlighet) och anstÀlldas upplevelse av informativ rÀttvisa i individuell lönesÀttning samt om ledarskap har en modererande effekt pÄ sambanden. Studien syftar Àven till att undersöka om det existerar nÄgot samband mellan faktisk lönenivÄ och upplevd informativ rÀttvisa. Studien utfördes med hjÀlp av en webbenkÀt dÀr 669 lÀrare inom utbildningsförvaltningen i Stockholms lÀn deltog.

Balansens betydelse mellan struktur och frihet för ett kompetent ledarskap : En kvalitativ studie betrÀffande tre ledares uppfattningar om fenomenet.

Karlsson, S., Wallin, O. (2012) Balansens betydelse mellan struktur och frihet för organisationer. En kvalitativ studie betrÀffande tre ledares uppfattningar om fenomenet. C-uppsats i pedagogik. Högskolan i GÀvle, akademin för utbildning och ekonomi.

SVENSKA TEXTILFÖRETAGS MILJÖARBETE I TREDJE VÄRLDEN - CSR-ARBETE OCH KONTROLLER I LEVERANTÖRSKEDJAN

Företagens globala ansvar Àr ett Àmne som ligger i hetluften, inte minst nu inför OS i Peking 2008 nÀr blickarna riktas mot Kina och deras hantering av miljöaspekter och sociala frÄgor. Syftet med arbetet har varit att undersöka hur företag i textilindustrin arbetar med ?Corporate Social Responsibility?, CSR, och kontroll av sina leverantörskedjor samt varifrÄn drivkrafterna för arbetet kommer. Vi har Àven tittat pÄ hur företagen samarbetar med icke-statliga organisationer, för att undersöka om detta Àr ett bra sÀtt att komma Ät de aspekter som företagen sjÀlva har svÄrt att kontrollera. För att undersöka detta har vi genomfört kvalitativa intervjuer med representanter frÄn H&M, Indiska och KappAhl. Vi har ocksÄ intervjuat en representant frÄn en icke-statlig organisation för att fÄ bÄda parters syn pÄ arbetet.

AAA-protokoll : En jÀmförelse mellan protokollen RADIUS och Diameter

AAA-protokoll Àr ett protokoll som hanterar uppkopplingsförfrÄgningar och bokför anvÀnda resurser hos anvÀndare för att senare kunna ta betalt. Det kan anvÀndas för mer Àn detta sÄ som att erbjuda uppkoppling till trÄdlösa nÀtverk. AAA-protokoll erbjuder en centraliserad punkt för administration av uppkopplingshantering och nÀtverksÄtkomst.RADIUS-protokollet Àr det mest anvÀnda AAA-protokollet i vÀrlden pÄ grund av sin flexibilitet och öppna standarder. Protokollet innehÄller dock en del brister mot funktionalitet och sÀkerhet, sÄ som att protokollet Àr svagt mot man-i-mitten-attacker. Diameter Àr uppföljaren till RADIUS och Àr det bÀttre av dem bÄda.

Nya Moderaterna - nya medel eller nya mÄl?

Syftet med uppsatsen Ă€r att belysa vad som kan göras för att undvika konflikter inom band och för att hantera dem, detta genom att undersöka olika konflikter inom band och genom att se vad bandmedlemmarna berĂ€ttar om dem. Syftet Ă€r ocksĂ„ att reflektera över pĂ„ vilket sĂ€tt resultaten kan överföras pĂ„ och vara anvĂ€ndbara för organisationer.Metoden bestĂ„r av en induktiv forskningsansats och en kvalitativ forskningsstrategi, dessutom har undersökningen skett i form av en fallstudie. Detta medför att det var möjligt att samla in empirin som sedan kunde tolkas med hjĂ€lp av teorin och vidare var det möjligt att undersöka ett fenomen i stĂ€llet för att bevisa nĂ„gonting. Det anvĂ€ndes kvalitativa intervjuer med medlemmar i ett band dĂ€r de intervjuade fick prata om sina egna upplevelser för att fĂ„ fram empiri, samt böcker om Mötley CrĂŒe och Kiss.Studien visar att medvetenhet om olika roller och samspel mellan bandmedlemmar Ă€r viktig för hantering av konflikter och för att undvika dem. Studien ger nĂ€rmare inblick pĂ„ detta genom att beskriva olika samband mellan konflikter och bland annat gruppdynamik, roller, förvĂ€ntningar, behov och krav.

IT-stödet vid Uppsala universitet : En fallstudie vid institutioner tillhörande samhÀllsvetenskapliga fakulteten

Syftet med studien Àr att kartlÀgga och utvÀrdera IT-stödet inom institutioner tillhörande den samhÀllsvetenskapliga fakulteten vid Uppsala universitet. En fallstudie har genomförts som resulterat i en verksamhetsdiagnos som utgör en summativ utvÀrdering av IT-stödet för grundutbildningen. I denna utvÀrdering beskrivs problem och styrkor med IT stödet ur ett verksamhetsperspektiv. Studien visar att IT-stödet (e-infrastrukturen) pÄ lokal nivÄ inom Uppsala universitet Àr komplex, problematisk och att den har en skiftande kvalitet. Undersökta institutioner har olika behov och krav pÄ IT-stöd.

<- FöregÄende sida 43 NÀsta sida ->