Bakgrund: För att ett företag ska kunna vara framgångsrikt måste det kunna motivera sina anställda att uppnå de uppsatta målen. En förutsättning för detta är att målkongruens mellan individernas och företagets mål skapas. Detta kan med fördel göras genom utformandet av olika belöningssystem. Vanligt är också att företag i jakten på effektivitet söker den optimala organisationsformen genom att tillämpa olika grader av decentralisering.Syfte: Syftet med uppsatsen är att utreda hur decentraliseringsgraden påverkar utformningen av ett belöningssystem.Genomförande: Intervjuer har genomförts med sju personer vardera i Handelsbanken respektive Telia, vars organisationer anses representera två olika grader av decentralisering. Respondenterna har även befunnit sig på olika nivåer i respektive organisation.Resultat: Studien visar på ett antal aspekter vilka har en betydande roll i utformningen av olika belöningssystem.

Syftet med föreliggande arbete var att undersöka arbetsmotivation utifrån Herzbergs tvåfaktorteori. Mer specifikt var syftet att undersöka personalansvarigas syn på personalens motivation i organisationer och om det finns en överensstämmelse med Herzbergs tvåfaktorteori om arbetsmotivation. Fyra halvstrukturerade intervjuer genomfördes med personalansvariga i fyra olika företag. Resultatet tolkades med hjälp av teoristyrd tematisk analysmetod, och kategoriserades till olika motivations- och missnöjesfaktorer. Faktorer som skapar arbetsmotivation var utvecklingsmöjligheter, ansvar och självständighet, ledarens roll samt samverkan av den mjuka och hårda sidan av motivation.

Uppsatsen är en innehållsanalys av 16 kommuners riktlinjer för vård och äldreomsorg. Syftet är att undersöka hur kommunerna formulerar sina riktlinjer samt om dessa stämmer överens med Socialtjänstlagen. Vidare undersöker uppsatsen variationen dessa riktlinjer emellan och försöker ge förklaringar utifrån teorier om hur politiska organisationer styrs och hur man skapar legitimitet i myndighetsutövning. En ytterligare förklaringsmodell erbjuds i form av ett förändrat ledarskapsideal inom byråkratiska organisationer. Inriktningen på uppsatsen är att undersöka vad riktlinjerna i sig anger och sedan sätta detta i en kontext med tidigare forskning och teori.

Informationsteknik (IT) är en marknad som förändras snabbt. Att investera i IT kan därför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar på IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar på IT men strategin kan även ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebär dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör även användas.

Informationsteknik (IT) är en marknad som förändras snabbt. Att investera i IT kan därför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar på IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar på IT men strategin kan även ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebär dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör även användas.

Informationsteknik (IT) är en marknad som förändras snabbt. Att investera i IT kan därför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar på IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar på IT men strategin kan även ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebär dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör även användas.

Den här rapporten undersöker om gränsen mellan Terminal Services och Citrix XenApp har börjat suddas ut eller om man ännu kan dra en tydlig linje mellan dessa. Detta för att avgöra om organisationer som idag kör Windows Server 2003 med Citrix XenApp enbart klarar sig med de nya funktionerna i Windows Server 2008 Terminal Services och ändå uppfylla de krav och behov en organisation har. Arbetet genomfördes rent teoretiskt. För att avgöra likheter och skillnader mellan applikationerna, så användes till största delen ett ramverk. För att kunna få en bild av hur applikationerna tillämpas rent praktiskt, användes tidigare testar samt analyser.

Dagens organisationer verkar på en marknad präglad av hård konkurrens om såväl marknadsandelar som kompetent personal. Detta ställer krav på kostnadseffektivitet samt lojala och engagerade medarbetare. Ett fenomen som visat sig kunna bidra till just detta är commitment, som beskriver den anställdes bindning till organisationen. Individens värderingar i förhållande till commitment är delvis outforskat. Individualism är ett ramverk av värderingar som bland annat beskriver individers relation och identifikation med grupper.

Ledarskapsforskning utifrån ett inlärningsteoretiskt perspektivfokuserar på de observerbara beteenden som ledare uppvisar, i arbetetmed att vägleda medarbetare.  Att tillämpa beteendeanalys iorganisationer, kallas Organizational Behavior Management (OBM).Observationsstudier har visat att feedback och monitorering ärbeteenden som karakteriserar framgångsrika ledare. Experimentellastudier har visat samband mellan monitorering och ökad prestation,samt mellan feedback och ökat effektivitet i organisationer. Syftetmed studien var att undersöka hur en OBM-utbildning påverkadeledares feedback- och monitoreringsbeteenden, samt hur förtroendetför deras ledarskapsförmåga påverkades. Inga signifikantaförändringar av beteende uppmättes under utbildningens första tremånader. Förtroendet för ledarnas förmåga förändrades inte hellersignifikant, dock finns en förbättring vid jämförelser medreferensvärden.

Kunskap anses idag vara den viktigaste faktorn för att skapa konkurrenskraftiga organisationer. I projektverksamheter har kunskap ännu större betydelse, då medarbetarna är uppdelade i fristående projekt och distansen mellan dem är större än i traditionella linjeverksamheter. Detta har resulterat i omfattande forskning kring Knowledge Management (KM) i projekt-organisationer. Forskningen har då utgått ifrån traditionell projektledning som härstammar ifrån tillverkningsindustrin. Inom systemutveckling har nya projektledningsmetoder utvecklats som är anpassade till denna bransch och kallas för agila metoder.

Välgörenhet är något som har ökat de senaste 30 åren och 2008 slogs det ett världs rekord i insamling till välgörenhetsändamål. Med flera organisationer som ägnar sig åt välgörenhet kan det bidra till att konkurrensen hårdnar i mellan dem. Med ökad konkurrens i en marknad växer behovet av att ha en strategisk marknadsföringsplan som bidrar till konkurrenskraft. I denna uppsats undersöks hur välgörenhetsorganisationer kan stärka sitt varumärke och utveckla förtroendet hos sina bidragsgivare via sociala medier.Varumärke är något som är under ständig påbyggnad. Det går att jämföra med ett pussel, där alla bitar skall tillsammans bilda en helhet.

Trots att organisationer satsar alltmer på utbildningsinsatser, står det inom forskningen fortfarande oklart vad som leder till faktisk förändring i det fortsatta arbetet. I denna studie undersökte vi utifrån Baldwin och Fords transfermodell vilka individ-, design- och miljöfaktorer som förklarade en grupp  Försvarsmaktsanställdas upplevda kunskapsinhämtning och transfer efter genomförd utbildningsinsats. Detta skedde med Self-Determination Theory (SDT) som teoretiskt ramverk genom en enkätundersökning. För kunskap var autonom motivation (AM), kontrollerad motivation (KM), upplevelse av autonomifrämjande implementering samt behovsstöd från chef förklarande faktorer. För transfer var autonom motivation, upplevelse av autonomifrämjande implementering samt kunskap förklarande faktorer.

Informationsteknik (IT) är en marknad som förändras snabbt. Att investera i IT kan därför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar på IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar på IT men strategin kan även ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebär dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör även användas.

Informationsteknik (IT) är en marknad som förändras snabbt. Att investera i IT kan därför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar på IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar på IT men strategin kan även ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebär dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör även användas.

Informationsteknik (IT) är en marknad som förändras snabbt. Att investera i IT kan därför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar på IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar på IT men strategin kan även ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebär dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör även användas.