Syfte. Studiens syfte är att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av samarbete med aktörer inom arbetslivsinriktad rehabilitering vid Arbetsförmedlingen [AF].Metod. Kvalitativ intervjustudie genomfördes. Semistrukturerad intervjuguide användes vid datainsamling där åtta legitimerade arbetsterapeuter deltog. Arbetsterapeuterna arbetade på AF i två olika regioner i Sverige.

Att arbeta som personlig assistent innebär att vara delaktig i den funktionshindrades dvs, brukarens dagliga livsföring, under de tider på dygnet denne behöver det. Det finns både positiva och negativa upplevelser av yrket som personlig assistent. De positiva är att yrket ger både mening och ansvar. Yrket upplevs även som tillfredsställande genom att vara till nytta och glädje för en annan människa. De negativa upplevelserna av yrket som personlig assistent innebär bland annat att arbetet innebär mycket ensamarbete, är lågt avlönat, fysiskt tungt och slitsamt samt att föräldrar och anhöriga till brukaren kan uppfattas som krävande.Syftet med denna uppsats är att ta reda på vilka trivselfaktorer som finns bland personliga assistenter samt även undersöka hur dessa assistenters olika perspektiv på yrket påverkar trivseln.

Syfte: Syftet med denna studie ?r att ?ka kunskapen kring corona-krisens och digitaliseringens p?verkan p? chefernas s?tt att leda och vara ledare p?. Det g?r vi genom att st?lla fr?gor till chefer i flera kommuner f?r att ?ka variationen i svaren. Fokuset i studien kommer att ligga p? chefers egna upplevelser och uppfattningar om deras ledarskap under pandemins kris och digitalisering. Teori: Det teoretiska ramverket utg?rs av definitioner av begreppen ledarskap och chefskap, f?r?ndring och f?r?ndringsarbete, kris och ledarskap i kris och digitalisering.

AbstraktSyftet med vår kandidatuppsats är att göra en jämförelse gällande skillnader mellan vårdenhetschefers och deras medarbetares konflikthantering samt hur synen på interpersonella konflikter skiljer sig mellan grupperna. Varför vi valde att undersöka detta ämne är för att konflikter förekommer i vardagen i såväl arbets- som privatliv, och vi kommer att få hantera konflikter i våra framtida yrken som personalvetare. Vi tror att det kan skilja sig åt i hur man ser på och hanterar konflikter som chef respektive medarbetare, och det är just detta som är intressant för oss. Vi vill kunna bidra med något nytt till forskningen med denna studie.Då detta är en kvalitativ studie har vi valt att utgå från ett hermeneutiskt perspektiv. Vi har gjort semistrukturerade intervjuer med fyra vårdenhetschefer och fem medarbetare på ett västsvenskt sjukhus.

De fo?rsta olympiska spelen i modern tid, a?r 1896 i Aten, drabbades ur ett tyskt perspektiv av politiska fra?gor som framfo?r allt representerades av konflikten mellan de tyska gymnasterna och olympiadens fo?respra?kare. Syftet med den fo?religgande uppsatsen a?r att belysa problematiken om ett tyskt deltagande i Aten 1896 mellan a?ren 1894 och 1896, en tidsperiod da? de olympiska spelen var pa? va?g att a?terupptas, genom att besvara fo?ljande fra?gor: Vilka fo?rutsa?ttningar ledde till att de olympiska spelen a?terupptogs 1896? Vilka anledningar la?g till grund fo?r att Tysklands deltagande i Aten tidvis var sva?rt att fo?resta?lla sig, och vilka anstra?ngningar kra?vdes fo?r att Tyskland slutligen skulle komma att delta? Underso?kningens fokus ligger, vid sidan av olympiadens grundare Pierre de Coubertin, pa? Willibald Gebhardt, chef de mission fo?r det tyska laget 1896. Ba?de Coubertins och Gebhardts inverkan i processerna fo?r att a?teruppta de olympiska spelen och att lo?sa ma?ngtaliga utrikes- och inrikespolitiska konflikter underso?ks med hja?lp av en sociokulturell teori av Pierre Bourdieu.

This study is based on interviews with five unit managers working in the functional disabilities business. The purpose of this paper is to examine how these unit managers see their roles and their leadership, and to give the reader an insight into what it might entail to be a manager in social work. Theories applied are the role theory and three leadership theories. The previous research this study made ??use of affects ?leadership in social work" and "manager's role and leadership style."Being a unit manager of the functional disabilities business means having a so-called middle management position, which entails expectations being directed upon them from various avenues.

De fo?rsta olympiska spelen i modern tid, a?r 1896 i Aten, drabbades ur ett tyskt perspektiv av politiska fra?gor som framfo?r allt representerades av konflikten mellan de tyska gymnasterna och olympiadens fo?respra?kare. Syftet med den fo?religgande uppsatsen a?r att belysa problematiken om ett tyskt deltagande i Aten 1896 mellan a?ren 1894 och 1896, en tidsperiod da? de olympiska spelen var pa? va?g att a?terupptas, genom att besvara fo?ljande fra?gor: Vilka fo?rutsa?ttningar ledde till att de olympiska spelen a?terupptogs 1896? Vilka anledningar la?g till grund fo?r att Tysklands deltagande i Aten tidvis var sva?rt att fo?resta?lla sig, och vilka anstra?ngningar kra?vdes fo?r att Tyskland slutligen skulle komma att delta? Underso?kningens fokus ligger, vid sidan av olympiadens grundare Pierre de Coubertin, pa? Willibald Gebhardt, chef de mission fo?r det tyska laget 1896. Ba?de Coubertins och Gebhardts inverkan i processerna fo?r att a?teruppta de olympiska spelen och att lo?sa ma?ngtaliga utrikes- och inrikespolitiska konflikter underso?ks med hja?lp av en sociokulturell teori av Pierre Bourdieu.

Bakgrund: Ekonomisk, teknisk, medicinsk utveckling och medborgares förväntningar styr ökade krav på god vård. Arbetet i hälso- och sjukvården är kunskapsintensivt och i ständig utveckling. Chefer ska kunna ge instruktioner, förtydliga arbetsuppgifter, stödja prioriteringar och ge medarbetare stöd och återkoppling. Detta sätter fokus på ledarskap och lärande. Socialstyrelsen i Sverige menar att det behövs ökade kunskaper i hälso- och sjukvården, om lärandestyrt förbättringsarbete.

Det är alltid svårt att komma till en plats då allting är nytt för en och man inte känner till saker och ting runt omkring. Efter att vi har intervjuat några nyanställda på högskolan i Borås förstod vi hur svårt det egentligen är att vara nyanställd på en arbetsplats som man kanske aldrig tidigare hade satt en fot i. Svårighets- och nervositetsgraden beror förstås på hur man blir bemött både av övriga medarbetare och av chef. Blir man bemött på ett välplanerat sätt som i sin tur är byggt av vänlighet och trevlighet, känner man sig mindre nervös den första dagen.Studiens syfte handlar främst om att ta reda på hur en nyanställd blir bemött på högskolan i Borås. Genom uppsatsen ska man kunna förbättra mottagandet och bemötandet av nyanställda.

Syftet med vår studie är att undersöka huruvida det går att urskilja några generella villkor för konstruktiv konflikthantering. Utrymme ges också åt frågan om vilka återkommande mönster som kan finnas gällande psykologiska och relationella brister som försvårar konstruktiv konflikthantering och/eller stärker konfliktsituationer. Även frågan om lärande genom konflikterfarenheter berörs. Studien baserar sig på åtta stycken kvalitativa intervjuer med ett antal konsulter, en chef och några medarbetare. Studien har en hermeneutisk och induktiv ansats.

Vi har i vår studie analyserat sju personliga intervjuer med kvinnor anställda på företaget Eventia. Syftet med studien har varit att vi i intervjupersonernas narrativa berättelser sökt efter betydelser och därigenom önskat synliggöra om det finns en bristande överrensstämmelse mellan organisationen Eventias avsikt och strävan efter att vara jämställd, och dess tillämpning i praktiken. Vår teoretiska utgångspunkt är feministisk och vi utgår ifrån Joan W. Scotts förståelse av genus. Vi har som teoretisk metod i huvudsak använt oss av de fyra teman som Anna Wahl, Charlotte Holgersson, Pia Höök och Sophie Linghag formulerat i sin forskning: Struktur, Ledarskap, Symbolism och Förändring.

Titel: På andra sidan av medarbetarskap - En kvalitativ studie ur ett medarbetarperspektivDatum: 2014-06-03Nivå: Kandidatuppsats, företagsekonomiInstitution: EST ? Ekonomi, Samhälle & Teknik | Mälardalens HögskolaFörfattare: Linus Linder, Maria Vestin och Robin Karlsson-HolmHandledare: Angelina SundströmNyckelord: Medarbetarskap Frågeställning:-          Hur uppfattas implementeringen av medarbetarskap i Eskilstuna kommun?-          Vilka effekter har sättet att arbeta med medarbetarskap fått för medarbetaren?Syfte:Syftet med denna studie är att beskriva medarbetarskap samt att synliggöra de eventuella fördelar och brister som finns i det praktiska arbetet med medarbetarskap.Metod: Studien har insamlat data genom kvalitativa intervjuer för att den upplevda verkligheten, åsikter, erfarenheter och upplevelser om ämnet medarbetarskap ska synliggöras. Eftersom studien avser att beskriva och skapa förståelse för hur medarbetaren upplever processen av medarbetarskap intervjuades endast personer som deltagit i en-dagsutbildningen Modigt medarbetarskap på Eskilstuna kommun.Slutsats: Analysen pekar på att arbetsplatsträffarna behöver utvecklas vad gäller effektivitet och kvalitet då det är då samtalet om medarbetarskap sker. Analysen tyder också på att medarbetarskapet skapar värde för medarbetare, kollegor, arbetsgivare samt externa parter såsom kunder, besökare, medborgare eller samarbetspartners. En förutsättning för ett fungerande medarbetarskap har visat sig vara tydlighet från chef och ledning, närmaste chefens närvaro i verksamheten samt öppenhet medarbetare och arbetsgivare emellan.

I denna studie undersöks det ledarskap som idag bedrivs inom Skånes kommunala verksamheter, utifrån nio ledarskapsstilar som är kompatibla med organisatorisk framgång världen över. Frågeställningen ?Finns det några skillnader mellan manligt och kvinnligt ledarskap i Skånes samtliga kommuner, studerat utifrån McKinseys nio ledarskapsstilar?? har syftet att undersöka eventuella könsskillnader i ledarskap.Fördelningen i studiens population har syftet att kartlägga samt studera de skillnader det manliga och kvinnliga ledarskapet kan ge exempel på. Urvalsgruppen har således fått svara på en enkät behandlande de områden de eventuellt kommit i kontakt med under sin chefskarriär och därmed fått bedöma sitt agerande.Enkäten skickades ut till totalt 101 chefer, fördelat på 54 män och 47 kvinnor, inom Skånes samtliga 33 kommuner. 65 svar erhölls, fördelat på 31 kvinnor och 34 män.

Med fokus på Sveriges insats i Afghanistan som är en asymmetrisk konflikt där konventionella stridskrafter möter en motståndare som består av talibaner och kriminella med medel och metoder som skiljer sig från en reguljär motståndare. Problemet som kan uppstå är att motståndaren gömmer sig bland civila och förmågan till precisionsbekämpning av mål samt informationsinhämtning för att identifiera motståndare från civila blir viktigt.Syftet med uppsatsen är att se hur funktionen nyttjas i Sverige av erfarna truppförare och trupputbildare som har stor erfarenhet av prickskyttefunktionen för att sedan jämföra med insatsen i Afghanistan, FS19, och försöka se möjligheter till utveckling av funktionen vid internationell insats.Metoden kommer vara en jämförande fallstudie av prickskyttefunktionen i Sverige och Afghanistan. Med inriktning mot fyra ämnesområden (psykologisk effekt, risker, funktion och organisation) kommer en enkät att besvaras av chefer från FS19 och Arméns Jägarbataljon.Resultatet från studien är att prickskyttefunktionen nyttjades väldigt sällan på FS19. Den främsta orsaken till att den inte nyttjades var de ökade riskerna detta medförde samt att cheferna på FS19 föredrog att nyttja dem som skarpskyttar.Slutsatserna efter genomförd undersökning är att för att prickskytten skall nyttjas enligt definitionen måste befattning utvecklas i utlandsstyrkan och befattning måste övas, både för att öva prickskytten själv men också för att chef ska få förtroende för skytten och vilken effekt denne kan uppnå. Vidare måste förmågan till Personnel Recovery öka vilket ger cheferna större möjlighet att nyttja funktionen, förutsatt att befattning är övad och anses duglig..

Detta är en kvalitativ studie med syfte att undersöka hur rollen som mellanchef upplevs samt vad som motiverar mellanchefer inom detaljhandel och hur de i sin tur motiverar sin personal. Våra teoretiska utgångspunkter är fyra vetenskapliga artiklar som bland annat berör hur chefer påverkar anställdas motivation. Dessutom hur viktig prestationsmätning kan vara, belöningen som uppkommer som en effekt av detta samt hur olika motivationsfaktorer kan inverka på individen. Vi har även två teorier som handlar dels om organisationer och dels motivation. Vi har genomfört åtta semistrukturerade intervjuer som vi sedan har transkriberat och kodat för att skriva ett resultat utifrån.