Uppsatsen redogör för skadeståndsbestämmelserna i 38 § varumärkeslagen som trädde ikraft år 1994, men belyser även de tidigare bestämmelserna och förslaget om nya bestämmelser. Dessutom framläggs alternativa bestämmelser. Slutsatsen är att både de nuvarande och de föreslagna bestämmelserna om skadestånd förstärker skyddet för rättighetshavares förmögenhetsintresse vid varumärkesintrång, jämfört med de tidigare bestämmelserna. Jämfört med de nuvarande bestämmelserna om skadestånd, förstärker de föreslagna bestämmelserna skyddet för rättighetshavares förmögenhetsintresse i högre grad, till följd av de kriterier som medtas i lagrummet. Dock tycker författaren att eventuella bestämmelser om skadestånd vid varumärkesintrång bör vara en kombination av ersättning för uppkommen omedelbar ren förmögenhetsskada och återställande av obehörig vinst..

Den här uppsatsen kommer undersöka huruvida det finns prioriteringar som inte överensstämmer med styrdokument, politiska ställningstaganden eller uttalade mål för verksamheten i statligt styrda Vattenfall. Detta kommer genomföras med hjälp av Foucaults diskursanalytiska ramverk som genom en kvalitativ analys ser närmare på hur det offentliga bolagets organisation kan påverkas av de överliggande politiska diskurserna gällande miljö och ekonomi. Detta för att se hur dessa övergripande mål utvecklar sig i organisationen och huruvida organisationens inriktning stämmer överens med aktuell politik.Analysen kommer i sin tur visa på att otydligheter de övergripande diskurserna emellan kan bidra till motsägelsefulla och inkonsistenta prioriteringar inom organisationen, där tolkningsfrihet leder till att ekonomiska faktorer prioriteras framför miljönytta..

Den nya lagen (SFS 2006:985) om energideklarering av bostäder trädde i kraft den 1 oktober 2006.I denna deklaration ska byggnaders energiförbrukning anges och vilka åtgärder som rekommenderas för att minska byggnadens energianvändning. Vad händer då med äldre hus, som har dåligt isolerade väggar, tak, grund och i många fall även äldre fönster som inte på långa vägar kommer upp i dagens energisparande krav.I äldre hus är det främst transmissionsförlusterna som står för energiåtgången och i denna rapport görs beräkningar för ett hus byggt 1959 i Växjö. I rapporten framgår det vad man tjänar på att tilläggsisolera och byta fönster samt hur många år det tar innan man har tjänat in på förbättringen av klimatskalet. Det ges även en inblick i vad man bör tänka på om man tilläggsisolerar med avseende på kondensrisk inne i byggnadsdelarna..

SyfteDenna uppsats syftar till att analysera kundsegmenteringsmetoder fo?r ett mikrofo?retag pa? industriella marknader betingat av att fo?retaget har mycket begra?nsade resurser och kunskap ro?rande denna typ av arbete.Frågeställningar1. Med utga?ngspunkt fra?n sin marknadssituation, hur arbetar R-Produktion med marknadsfo?ring och kundsegmentering och vilka fo?rdelar och nackdelar a?r fo?renliga med detta arbetssa?tt?2. Baserat pa? marknadssituation och interna fo?rutsa?ttningar, vilka teoretiska segmenteringsmodeller a?r ba?st la?mpade fo?r fo?retaget med ha?nsyn till praktisk genomfo?rbarhet, resursanspra?k och fo?rva?ntad homogenitet?3.

Introduktion till artikelserien:Arkitekturen tillhör historiskt en av de stora konstarterna, men håller det här på att förändras? Förr räknades en fastighet ge vinst på 50, eller kanske 100, års sikt ? i dag är byggbranschen otåligare. Allt mer byggs för att krängas direkt, och det påverkar arkitektgebitet. Byggherrarna har börjat inkräkta i den kreativa processen, med efterfrågan på att bygga ekonomiskt, sälja snabbt och tjäna mycket. Samtidigt ropar man från arkitekthåll efter mer konstnärlighet.

I studien problematiseras och utvärderas tillförlitligheten i kända tekniska analysmodeller tillämpade idag för att prognostisera priser. Under en sjuårsperiod fokuserar studien på de mest omsatta aktierna vid stockholmsbörsen med utgångspunkt från valda indikatorer. För varje indikator görs tre simuleringar, dels utan courtage och dels inkluderat courtage samt en simulering där korta positioner brukas. De enskilda indikatorernas utfall jämförs med ett fiktivt aktieindex. Resultatet visar att ingen av indikatorerna i sig uppvisar signifikant bättre genomsnittlig avkastningen än index.

Med denna rapport vill vi undersöka och beskriva nyttan lokala producenter och Borlänge kommun skulle ha av en e-handelsplats. I rapporten undersöker vi huruvida en ehandelsplats kan underlätta pappersarbetet i samband med tecknandet av avtal mellan Borlänge kommun och producenter, och om det kan resultera i en ekonomisk vinning för parterna. Rapporten behandlar även den miljömässiga vinst som en e-handelsplats skulle generera. Arbetet är uppdelat i två delar; en teori- och en metodstudie. I teoridelen går vi igenom en del av den litteratur som behandlar det valda ämnet.

Den finansiella teorin om effektiva marknader och rationella investerare har allt oftare blivitifrågasatt i takt med att marknaden utvecklats. Realtidskurser, rekommendationer och ryktenpräglar många investerares beslutsfattande och tvingar kanske fram ogenomtänkta beslut.Genom att diskutera och analysera hur riskbenägenhet påverkar investerarnasavkastningsmöjligheter ville jag se om detta öppnar upp möjligheter för så kallade noisetraders och arbitrage traders. Vidare diskuterar jag om marknadspsykologiska effekter kantänkas påverka börskurser över tiden eller om arbitrage traders fungerar som försvarare av deneffektiva marknaden och handlar bort anomalier som de psykologiska effekterna ger upphovtill. Slutsatsen av min diskussion är att investerare inte alltid handlar rationellt och attriskbeteendet hos investerare varierar med deras förväntningar, då riskbenägenheten kan ökavid förlust och minska vid vinst..

SammandragSyftet med den här studien har varit att ta reda på hur lärare förhåller sig till dokumentation av elevers lärande, vad deras avsikt är och vem som gör störst vinst på dokumentationen. Som bakgrund presenteras diskussionen kring dokumentation av elevers lärande, vad ska dokumenteras, vilka metoder kan man använda och varför ska man dokumentera. Studien är baserad på en kvalitativ forskning i form av intervjuer med fem verksamma lärare.I studien har framkommit att det primära syftet med dokumentation är att främja eleven och dess lärande. En god dokumentation anses av lärarna som en förutsättning för en bra individuell utvecklingsplan, IUP och detta blir ett effektivt verktyg för att utveckla sitt lärande. Det som dokumenteras är såväl direkta kunskaper som sociala händelser.

SammandragSyftet med den här studien har varit att ta reda på hur lärare förhåller sig till dokumentation av elevers lärande, vad deras avsikt är och vem som gör störst vinst på dokumentationen. Som bakgrund presenteras diskussionen kring dokumentation av elevers lärande, vad ska dokumenteras, vilka metoder kan man använda och varför ska man dokumentera. Studien är baserad på en kvalitativ forskning i form av intervjuer med fem verksamma lärare.I studien har framkommit att det primära syftet med dokumentation är att främja eleven och dess lärande. En god dokumentation anses av lärarna som en förutsättning för en bra individuell utvecklingsplan, IUP och detta blir ett effektivt verktyg för att utveckla sitt lärande. Det som dokumenteras är såväl direkta kunskaper som sociala händelser.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka vilka specifika konsekvenser företagisering har haft på vården samt få en nyanserad bild av företagisering. För att undersöka detta valde vi Akademiska sjukhuset i Uppsala som studieobjekt. Kvalitativ metod användes för att samla in empirisk data. Ostrukturerade intervjuer med personal från olika delar av en sjukhus organisation har utförts. Empirin som vi har fått fram har analyserats med hjälp av den teoretiska referensramen vilket bestod bland annat av olika former av företagisering samt kritik mot New Public Management.

SyfteDenna uppsats syftar till att analysera kundsegmenteringsmetoder fo?r ett mikrofo?retag pa? industriella marknader betingat av att fo?retaget har mycket begra?nsade resurser och kunskap ro?rande denna typ av arbete.Frågeställningar1. Med utga?ngspunkt fra?n sin marknadssituation, hur arbetar R-Produktion med marknadsfo?ring och kundsegmentering och vilka fo?rdelar och nackdelar a?r fo?renliga med detta arbetssa?tt?2. Baserat pa? marknadssituation och interna fo?rutsa?ttningar, vilka teoretiska segmenteringsmodeller a?r ba?st la?mpade fo?r fo?retaget med ha?nsyn till praktisk genomfo?rbarhet, resursanspra?k och fo?rva?ntad homogenitet?3.

Syftet med projektet är att undersöka möjligheterna för Sandvik Materials Technology att utveckla arbetet med hållbarheten inom affärsområdets produktion. På grund av företagets storlek och globala utsträckning har företaget ett stort ansvar för att värna om miljön. Syftet är vidare att undersöka hur dessa utvecklingsprocesser kan se ut utan att den ekonomiska lönsamheten påverkas negativt. De metoder som har använts för att samla in teori och empiri har bestått utav intervjuer, litteratursökning i böcker samt kritiskt granskade källor på internet. En riskanalys har utförts för att verifiera källans innehåll och bekräfta dess trovärdighet.

Det finns en trend i städer att jobba med vattenkontakt, vare sig det handlar om närhet till havet, sjön eller vattendrag. Det finns en potentiell vinst i att marknadsföra en stad med kopplingen till vatten och flera städer har lyckats med detta. Det ska dock tilläggas att det även uppstått problem med den waterfrontutveckling som har skett och det finns i olika städer erfarenhet av både vinster och förluster kopplat till waterfrontprojekt. I detta kandiatarbete har en fallstudie gjorts på en sträcka av Rönneå som flyter genom Ängelholm. Ån är i dagsläget föremål för en förstudie med mål att ta fram en åtgärdsplan för att höja värdet, skapa underlag och förutsättning för ett framtida Rönneå-projekt.

Allt fler statligt drivna verksamheter övertas av privata aktörer. Privatiseringen av bland annat vård och utbildning har stått i fokus för diskussion och debatt. Anledningen är delade åsikter om huruvida det ska vara möjligt för företag att omvandla skattemedel till vinst. Andra menar att konkurrens leder till kostnadseffektivitet och högre kvalitet. Antalet fristående gymnasieskolor har under de senaste åren ökat drastiskt, och trenden ser ut att hålla i sig.