På grund av en ökande befolkning, industrialisering, krav på komfortkyla samt användning av elektronisk utrustning finns idag ett allt större kylbehov för lokaler och tekniska anläggningar i såväl Sverige som övriga världen. Kyla kan tillverkas på flera olika sätt. Vanligast är att kylan tillverkas med kylmaskiner som drivs av el, men absorptionsvärmepumpar som drivs av värme finns också. Med stigande elpriser och med hänsyn till miljön är det därför önskvärt att hitta alternativ till kylmaskinerna. En alternativ metod är att utnyttja lagrad kyla från snö och is.

Utbyggnaden av vindkraftverk har ökat kraftigt i Europa och Sverige. Den explosionsartade utbyggnaden kommer i sin tur att ställa stora krav på byggföretagen som behöver optimera och effektivisera produktionen. Tidigare studier har visat att införandet av industriella metoder för platsgjutna betongkonstruktioner kan generera stora ekonomiska besparingar. De exempel på industriella metoder som kan tillämpas för vindkraftverksfundament och som denna rapport behandlar är självkompakteradbetong (SKB) och rullarmering. För att uppnå en god byggbarhet för konstruktionen bör byggföretagen redan i projekteringsfasen ha ett bra samarbete med projektören.

Företagens intressenter har ökat betydligt då allt fler privatpersoner sparar i aktier eller fonder, vilket även ökat deras behov av information. Årsredovisningen utgör sannolikt den viktigaste länken i den information om ett företag som olika intressentgrupper förfogar över för analys. Investerare efterfrågar information så att de kan värdera företagen och ta investeringsbeslut. Ett incitament för företagen att publicera frivillig information är att konkurrensen efter investerare på kapitalmarknaden är hård. Den frivilliga informationen i årsredovisningarna innebär en kostnad för företagen.

I Sverige har sedan mitten av 1990-talet antalet bestånd där röjning inte utförts ökat. Dessa bestånd är åldersmässigt mogna för en första gallring men pga. utebliven röjning är de mycket stamtäta och dimensionerna är klena vilket gör att valet av skötselåtgärd inte är självklart. De senaste åren har intresset för uttag av biomassa även i unga skogar ökat. Under våren/sommaren 2009 startade Stora Enso Skog (SES) ett fullskaleprojekt där syftet var att testa en gallringsmetod med flerträdshanterande skördaraggregat och uttag av (förutom rundvirke) ett bioenergisortiment (träddelar/okvistade toppar) i eftersatta röjningar och tidiga gallringar.

Syftet med arbetet är att visa på problematiken med vinterväghållning och eventuellt vad som kan göras för att undvika att problemen uppstår. Jag har använt mig av två frågeställningar: Hur fungerar vinterväghållning? Kan man undvika skador på vedartade växter i samband med vinterväghållning i urban miljö? Vinterväghållning.I städer över hela världen påverkar snöröjning och borttransportering av snö standarden på levnadssätt och miljö, det är en dyr men nödvändig åtgärd. Stora snöfall kan ibland sätta enorma avtryck, lamslå kommuner och orsaka stora problem världen över. De städer som har bäst rutin på vinterväghållning är de städer som har kraftiga snöfall och långa perioder med riktigt kalla temperaturer.

Utbyggnaden av vindkraftverk har ökat kraftigt i Europa och Sverige. Den explosionsartade utbyggnaden kommer i sin tur att ställa stora krav på byggföretagen som behöver optimera och effektivisera produktionen. Tidigare studier har visat att införandet av industriella metoder för platsgjutna betongkonstruktioner kan generera stora ekonomiska besparingar. De exempel på industriella metoder som kan tillämpas för vindkraftverksfundament och som denna rapport behandlar är självkompakteradbetong (SKB) och rullarmering. För att uppnå en god byggbarhet för konstruktionen bör byggföretagen redan i projekteringsfasen ha ett bra samarbete med projektören.

Bakgrund och problemdiskussion: Under 2000-talet pågick en diskussion beträffande att vi i Sverige, i likhet med andra länder i Europa, skulle avskaffa revisionsplikten. Ordet revision har sitt ursprung i det latinska ordet revi´sio som betyder återseende. Detta kan förklara innebörden av vad en revision är, det vill säga en granskning i efterhand av ett företags redovisning och förvaltning. Utredningen resulterade slutligen i en ny lag som trädde i kraft år 2010. Resultatet blev en kompromiss där revisionsplikten avskaffades för cirka 70 procent av de svenska aktiebolagen.

Friformsframställning (FFF) är en tillverkningsteknik som främst har använts för att ta fram prototyper i industrin. Tekniken innebär att föremål snabbt, lager för lager, kan byggas uppfrån en tredimensionell ritning. En anledning till att använda FFF är att utvecklingstider och kostnader minskar genom att problem upptäcks i ett tidigt stadium. Andra fördelar är möjligheten att tillverka föremål av mycket komplex geometri, snabbt och till en låg kostnad. Detta har lett till att tekniken har testats och i viss mån spridits till andra branscher.

Kundanpassningar inom den svenska sågverksnäringen är nödvändigt för att stärka branschens konkurrenskraft. Dock innebär kundanpassningar resurskrävande investeringar genom hela värdekedjan från skog och industri till marknad. Investeringarna bör baseras på god kunskap om vad kunderna efterfrågar. Syftet med studien är att undersöka vad Norra Skogsägarna kan göra för att stärka sin position som affärspartner inom segmentet bygghandel bland befintliga och potentiella kunder på den svenska och norska marknaden. Studien ska ge en ökad kunskap och förståelse för vad kunder värdesätter med sina leverantörers erbjudande inom de identifierade kundsegment som ingår i studien.Marknadsundersökningen baseras på personliga intervjuer med befintliga och potentiella kunder på den svenska och norska marknaden.

AB Realisator, ett management consulting företag med fokus på marknads- och affärsutveckling, har tidigare funnit att brandmän i dagsläget inte använder sig av någon form av robotar vid hantering av bränder. Således startades projektet FUMOTM; en robot vars främsta syfte är att gå in i bränder och filma/scanna ytan för att förenkla brandmännens arbete och potentiellt rädda liv. I framtiden har AB Realisator även funnit det möjligt att lägga till någon form av brandsläckningsmöjligheter och en robotarm på FUMOTM. Syftet med föreliggande rapport är att utvärdera vilka framtida produktionsmöjligheter som finns för denna robot. Arbetet innefattar att skapa en modulplattform för roboten, utforma de framtida tekniska lösningarna robotarm och släckanordning på ett monteringsvänligt sätt enligt Boothroyds DFA-metod, samt att ta fram ett monteringssystem som uppfyller den kravspecifikation som AB Realisator har lagt fram.

Tillämpningen av IT har länge diskuterats som en lösning på problem inom byggbranschen som uppstått genom den stora omvälvning som branschen genomgått under nittonhundratalet. Tilltron till att IT ska lösa problem inom branschen med höga kostnader, låg kvalité, dåligt fungerande informationsutbyte med mera är stor. IT har hittills kommit att underlätta den enskilda aktörens arbete men branschen har först nu aktivt börjat tillämpa IT för att förbättra byggprocessen som helhet och samarbetet aktörer emellan. BIM är ett tekniskt system som hanterar information och som visualiserar informationen för att den lättare ska kunna förstås av alla parter som är inblandade i ett byggprojekt. VDC eller ?virtuellt byggande? är ett samlingsnamn som beskriver tillämpningen av BIM genom hela byggprocessen.

Runt om i Stockholms län finns orter med varierande egenskaper vilket gör dem unika. Gemensamt för många av dem är dock att orterna har en genomfartstrafik vilken idag håller en hastighet som i många fall överskrider den skyltade hastigheten. Eftersom det i samtliga orter finns oskyddade trafikanter som i varierande grad har ett visst anspråk på att vistas bland fordonstrafiken, måste hastighetsdämpande åtgärder anläggas längs genomfarterna. Hastigheten i trafiken måste sänkas för att minimera krockvåldet som uppstår vid en eventuell olycka. En effektiv hastighetsdämpare är vägguppet vilken dock har den negativa effekten att komforten för tyngre trafik försämras.

Runt om i Stockholms län finns orter med varierande egenskaper vilket gör dem unika. Gemensamt för många av dem är dock att orterna har en genomfartstrafik vilken idag håller en hastighet som i många fall överskrider den skyltade hastigheten. Eftersom det i samtliga orter finns oskyddade trafikanter som i varierande grad har ett visst anspråk på att vistas bland fordonstrafiken, måste hastighetsdämpande åtgärder anläggas längs genomfarterna. Hastigheten i trafiken måste sänkas för att minimera krockvåldet som uppstår vid en eventuell olycka. En effektiv hastighetsdämpare är vägguppet vilken dock har den negativa effekten att komforten för tyngre trafik försämras.

Införande av nya innovationer och utmönstring av äldre teknologier inom hälso- och sjukvården är inte helt okomplicerad. Ett flertal omständigheter och problem måste beaktas, exempelvis att ökad tillgång till bättre teknologi och tillämpning av ny kunskap visserligen ger förbättrad hälsa, men utvecklingen och användningen av ny medicinsk teknologi innebär även ökade hälso- och sjukvårdskostnader. Hälso- och sjukvården måste därför kunna balansera de tre målen kostnadseffektivitet, kostnadskontroll och främja utvecklingen av innovationer. Det är fakta som tas upp redan i inledning och bakgrund och områdena behandlas framåt i uppsatsen. Syftet med den här uppsatsen är därför att beskriva och analysera införandet av nya innovationer och utmönstringen av äldre teknologier inom hälso- och sjukvården.

Syftet med detta arbete är att studera möjligheterna att nyttja de biprodukter som bildas vid integrerad ståltillverkning hos SSAB Tunnplåt i Luleå. Biprodukterna i detta fall är de energirika processgaser som skapas från koksningsprocessen, masugnsprocessen samt LD-processen. Detta arbete har koncentrerats på att titta på de förutsättningar som finns för att separera ut metanet som finns i koksgasen för vidare användning internt inom SSAB-koncernen. Påpekas bör att en stor del av processgaserna som bildas vid koksverk, masugn och LD redan återanvänds internt på SSAB Tunnplåt AB som bränsle i flertalet processer. Överskottet av dessa gaser blandas och används sedan bland annat av det närliggande värmekraftverket, Luleå Kraft AB (LUKAB) och Nordkalk.