Sökresultat:
832 Uppsatser om Förväntad kostnad - Sida 52 av 56
Ekonomiska och andra vÀrden med CE-mÀrkning av
ballastmaterial
CE-mÀrkning av produkter blir allt vanligare i Europa. I stort sett alla produkter kan CE-mÀrkas. En av dessa produkter Àr ballast, det vill sÀga berg- och grusmaterial. Det finns mÄnga olika anvÀndningsomrÄden för ballast, men framförallt Àr det en viktig komponent i asfaltbelÀggningar, betong och som vÀg- och jÀrnvÀgsmaterial. SÀkerhets- kraven pÄ dessa typer av ballast Àr höga, vilket har medfört att ett antal nya europeiska kravstandarder har utvecklats.
Butikslogistik - En jÀmförelse mellan Monki och Zara
Sammanfattning Bakgrund och problemdiskussion: Butikslogistiken har förÀndrats med Ären. I början ansÄgs logistik vara enbart en kostnad med en mÄlsÀttning att minska. Detaljhandeln var Àven passiva mottagare av produkter. Varorna fördelades ut till butiker dÀr efterfrÄgan förelÄg. Idag har företagen bÀttre kontroll över produkterna och kan dÀrför reagera snabbare pÄ kundernas efterfrÄgan.
IFRS 2 - aktierelaterade ersÀttningar : Hur har svenska börsnoterade företag pÄverkats av standarden?
Den första januari 2005 började International Accounting Standard Boards rekommendationer om IFRS 2 - aktierelaterade ersÀttningar att tillÀmpas av svenska börsnoterade företag, vilket innebar att företagen blev tvungna att kostnadsföra utstÀllda optionsprogram till sina anstÀllda. Före införandet fanns det ingen rekommendation för svenska företag om hur redovisningen av dessa incitament skulle kostnadsföras. I samband med införandet av standarden funderades det dÀrför kring hur resultatet för berörda företag skulle pÄverkas av att en kostnad för optionsprogrammen belastade resultatet.Syftet med uppsatsen Àr att visa i vilken utstrÀckning som kostnadsföringen av optionsprogram har pÄverkat börsnoterade företags resultat i och med IFRS 2 införande. Vi vill visa detta genom att frÀmst studera hur nyckeltalen vinsten per aktie och rÀntabiliteten pÄ totalt kapital har berörts av införandet av standarden om aktierelaterade ersÀttningar. Vidare har vi Àven stÀllt kostnaden i relation till Ärets resultat och omsÀttning för att belysa storleken pÄ kostnaden.
ProcessmÀssig statusbedömning och optimering av bensenverket vid SSAB Oxelösund AB
SSAB Oxelösund producerar jÀrn i masugnsprocessen. Som brÀnsle och reduceringsmedel av jÀrnmalmen anvÀnds koks. Koks bildas genom torrdestillering av stenkol, s.k. koksning. Som en biprodukt vid koksning bildas koksugnsgas.
Distribution av temperaturkÀnsliga livsmedel ? KartlÀggning av varuflödet frÄn grossist till detaljist, restaurang och storhushÄll
Distribution av temperaturkÀnsliga livsmedel gÄr ut pÄ att lagra, hantera och transportera varor till sÄ lÄg kostnad som möjligt med bibehÄllande av sÄ stor del som möjligt av ursprunglig kvalitet och hÄllbarhet. För att klara detta krÀvs att alla aktiviteter sker under temperaturkontrollerade former, vilket benÀmns kylkedja.Denna rapport behandlar de aktiviteter som sker i flödet frÄn grossist till detaljist, restaurang och storhushÄll samt de aktiviteter som dessa aktörer ansvarar för. MÄlet med rapporten Àr att redogöra för hur dagens distributionssystem fungerar för kylda och frysta livsmedel i detta flöde, med sÀrskild inriktning pÄ temperaturhÄllning och hÄllbarhet. Kontroller, kvalitet, svinn, reklamationer och problem Àr omrÄden som studerats sÀrskilt.VÀldigt fÄ av de intervjuade aktörerna inom livsmedelsbranschen anser att det Àr nÄgot problem med temperaturhÄllningen. Intervjuer med myndigheter och studier av rapporter och resultat frÄn dessa ger dock en helt annan bild.
KartlÀggning och analys av livslÀngdsstyrande faktorer för dragbrotschverktyg
Detta examensarbete utfördes vid Uppsala universitet i samarbete med Scania CV AB. Scania Commercial Vehicle Aktiebolag, Scania CV AB, Àr en tillverkare av tunga lastbilar, bussar samt industri- och marinmotorer. PÄ Scania transmission i SödertÀlje finns ett av företagets största och dyraste verktyg. I dragbrotschningsprocesser anvÀnds dragbrotschverktyg som per styck kostar allt frÄn 50 000kr och upp till strax över 1 miljon kronor beroende pÄ storlek och utformning.Uppdragets syfte Àr att kartlÀgga faktorer som styr ett dragbrotschverktygs livslÀngd och undersöka alternativ som bidrar till att sÀnka dragbrotschningsprocessens kostnad per producerad artikel. MÄl Àr att göra en beskrivning av nuvarande system och processer samt kartlÀgga vilka faktorer som styr dragbrotschverktygens livslÀngd.
Hantering av köpessymaskiner pÄ VSM Group
SammanfattningSyftet med detta arbete Àr att undersöka huruvida man pÄ Viking Sewing Machines (VSM) skall sköta hanteringen av de symaskiner som företaget köper in frÄn leverantörer i fjÀrran östern. Skall företaget inom egna lokaler sköta lagerhanteringen eller skall de fortsÀtta som i dagslÀget med att företaget Schenker hanterar lagerhÄllningen?Det hÀr Àr en intressant frÄgestÀllning men samtidigt en komplex sÄdan. Det finns flera aspekter att ta hÀnsyn till innan man kan komma till ett beslut. Det krÀvs ett grundligt arbete med prognosplanering, t.ex.
VA-system i tillvÀxtomrÄden: Bedömning av kapacitetsförstÀrkande ÄtgÀrdsalternativ genom multikriterieanalys
En ökande befolkning och en förtÀtning av bebyggelse kan innebÀra problem för en kommun om till-vÀxten sker inom ett befintligt VA-verksamhetsomrÄde som inte Àr dimensionerat för den ökade be-folkningen. DÀrigenom uppstÄr ett behov av kapacitetsförstÀrkning av VA-systemen. Detta tillsam-mans med det stora förÀndringstryck som VA-branschen Àr utsatt för i form av Àndrade krav dÀr fokus idag ligger pÄ frÄgor som rör miljöpÄverkan, naturresurshantering samt vikten av en lÄngsiktig plane-ring har inneburit att ett behov av nya metoder för beslutsfattning har uppstÄtt. Multikriterieanalys Àr samlingsnamnet för ett antal metoder som utformats för komplexa beslutssituat-ioner samt för beslutssituationer dÀr det Àr viktigt att problemen struktureras och att de olika mÄlen, kraven och pÄverkansomrÄdena utvÀrderas pÄ ett tydligt sÀtt för att sÀkerstÀlla att det beslut som fattas Àr det bÀsta möjliga. I detta arbete har det undersökts hur multikriterieanalys kan anvÀndas för att be-döma kapacitetsförstÀrkande ÄtgÀrdsförslag inom ett tillvÀxtomrÄde.
Ekonomiska och miljömÀssiga förutsÀttningar för landfill mining : En förstudie av tre olika deponityper pÄ FilbornaanlÀggningen i Helsingborg
Dagens stora materialanvÀndning Àr pÄfrestande för jordens naturresurser. En möjlig kÀlla för framtida resurser Àr deponier; i avfallet som tidigare deponerats finns ofta sÄvÀl Ätervinningsbara metaller som avfall passande för energiÄtervinning. Konceptet landfill mining (LFM) Àr ett sÀtt att utnyttja de resurser som finns i deponier och innebÀr att deponierna grÀvs ut med efterföljande material- och energiÄtervinning.En deponi dÀr landfill mining skulle kunna vara aktuellt Àr Filbornadeponin i Helsingborg. Tre avsnitt av Filbornadeponin anses vara extra intressanta för en eventuell utgrÀvning; Lagringsytan, BCR1 och Rökille. Detta examensarbete Àr en förstudie inför framtida LFM-projekt pÄ Filbornadeponin och syftet Àr att identifiera kritiska faktorer för projektens genomförande.
Distansmöten i arbetslivet : Vilka skÀl finns det för att hÄlla möten pÄ distans och hur hanteras distansmöten pÄ bÀsta sÀtt?
NÀr vi skriver detta examensarbete, Är 2008, Àr debatten om miljön stor om hur konsumenten,företagen, staten etc. kan minska sin miljöpÄverkan genom att jobba smartare. Inomföretagen bedrivs som bekant ett stÀndigt arbete med hur man kan reducera sina kostnader.Vi har valt att skriva om de möten i arbetslivet som kan hÄllas pÄ distans, ett omrÄde somgÄr bÄda debatterna till mötes.Eftersom mÄnga mötesdeltagare (deltagare) idag flyger eller Äker bil för att komma till ochfrÄn möten sÄ genererar distansmöten fördelar som att det reducerar företagens kostnadersamtidigt som det ger en minskad miljöpÄverkan. Vi har i vÄr studie nÀrmare undersökt hurdistansmöten bedrivs idag inom de tvÄ företag som vi Àr verksamma inom, vilka policysoch verktyg som finns för att frÀmja dessa och hur deltagarna sjÀlva ser pÄ saken. Detta föratt fÄ svar pÄ de forskningsfrÄgor som vi gemensamt arbetat fram i samrÄd med vÄr handledare.ForskningsfrÄgorna Àr följande, Vilka skÀl finns det till att hantera möten pÄ distansjÀmfört med traditionella fysiska möten? Vilka typer av möten kan hanteras pÄ distans? Hurkan effektiva och kvalitativa möten hÄllas pÄ distans? Hur kan en organisation frÀmja distansmöten?VÄrt syfte Àr att undersöka om det finns nÄgra tydliga mönster angÄende vilka möten en organisationhanterar pÄ distans och i sÄ fall skapa en djupare förstÄelse för dessa och de riktlinjersom idag finns för distansmöten.
Vad Àr verklig kostnad per koplats? :
Purpose
There are almost infinite numbers of ways to build dairy farms in Sweden. When building a new free stall barn you have the possibility to affect both working environment and animal welfare for many years to come. The construction costs are influenced by which type of barn that is built and what functions it contains, for example one can predict that automatic milking systems are more expensive to integrate than milking parlours. But what is the real cost of today for the construction of free stall barns with milking centres and how is it affected by construction methods and functions? Is the labour time influenced by the building costs? These are some of the questions this report will try to answer.
Prop. 2013/14:126 : - En studie av kommunernas problembilder och dess förhÄllande till lagÀndringarna.
Regeringen menar genom prop. 2013/14:126 att bostadsbristen riskerar att försÀtta Sveriges internationella konkurrenskraft pÄ efterkÀlken. Regeringen menar att detaljplaneprocessen Àr en orsak till detta dÄ den Àr en flaskhals för byggandet. LagÀndringarna som regeringen lÀgger fram genom prop. 2013/14:126 syftar enligt regeringen (prop 2013/14:126) att verka som lösningar pÄ delar av de problem som regeringen menar orsakar bostadsbristen.
Godsdistribution i centrala Göteborg ? NÀringsidkares attityder till alternativa lösningar pÄ godsmottagning
Trafikkontoret i Göteborg har som vision att uppnÄ effektiv, sÀker och hÄllbar rörlighet. En viktig del i detta arbete handlar sÄledes om att förstÀrka Göteborgs attraktionskraft genom att skapa en stadskÀrna som Äterspeglar denna vision. I syfte att uppnÄ en hÄllbar stadsmiljö samt skapa en trygg, sÀker och attraktiv stadskÀrna undersöker just nu Trafikkontoret möjligheterna med att effektivisera den godsdistribution som Àger rum inom ett geografiskt begrÀnsat omrÄde i Göteborg. Tanken Àr att korta ner det tidsfönster, inom vilket det Àr acceptabelt att leverera gods frÄn kl 08.00 - 11.00 till kl 08.00 - 10.00. Denna förÀndring innebÀr att mÄnga av de berörda nÀringsidkarna tvingas till mer eller mindre kostsamma förÀndringar och anpassningar.
Formgivning och konstruktion av en utomhusarmatur
Idén till projektet grundar sig i brottsförebyggande design. Detta innebÀr att designern genom hela designprocessen försöker tÀnka brottsförebyggande och dÀrigenom förhoppningsvis förebygger brott. Den offentliga utomhusmiljön Àr idag ett problemomrÄde dÀr mÄnga kÀnner sig otrygga. För att kÀnna trygghet Àr det viktigt att fÄ en bra och korrekt uppfattning om sin omgivning. DÄlig belysning bidrar till att uppfattningen av omgivningen försÀmras och dÀrmed pÄverkas kÀnslan av trygghet.
Reviderade eller oreviderade smÄföretag : En studie frÄn lÄngivarnas perspektiv
Den 1 november 2010 avskaffades revisionsplikten för smÄ bolag i Sverige. Definitionen av smÄföretag i detta sammanhang Àr de aktiebolag som underskrider tvÄ eller tre av följande krav: 3 anstÀllda, 1,5 miljoner kronor i balansomslutning och 3 miljoner kronor i nettoomsÀttning SOU (2008:32). Den nya lagen innebÀr att smÄföretagen idag har rÀtt att sjÀlv vÀlja om dessa önskar att ha en revisor eller ej till sin verksamhet. EU har varit en pÄdrivande faktor för denna lagÀndring dÀr nÄgra av mÄlen har varit att minska de administrativa kostnaderna för företagen, samt förenklade regler för revision och redovisningen och pÄ sÄ sÀtt Àven göra de europeiska företagen mer konkurrenskraftiga.Kapitalmarkanden karaktÀriseras av asymmetrisk information (Stiglitz & Weiss, 1981). För att motverka denna informationsasymmetri har vi finansiella mellanhÀnder som de olika lÄngivarna utgör, exempel pÄ dessa Àr banker och finansbolag m.fl. Dessa mellanhÀnder specialiserar sig pÄ informationshantering för att bearbeta informationen och pÄ sÄ sÀtt balansera informationsasymmetrin (Kling, 1999). Kredit-/lÄngivning karaktÀriseras bl.a.