Jag st?r nu i gr?nslandet mellan utbildning och mitt yrkesliv som scenkonstn?r. Jag st?r inf?r en os?ker arbetsmarknad d?r jag till stora delar sj?lv har ansvar f?r hur jag anv?nder min tid. I detta arbete unders?ker jag hur jag kan skapa ett rum, ett slags laboratorium, d?r jag kan ge mig sj?lv goda f?ruts?ttningar att ?ven efter utbildningen forts?tta utveckla min egen sceniska gestaltning och ta mig an nya utmaningar.

Denna uppsats handlar om vilka föreställningar fem kvinnor inom de människoförändrande organisationerna har om sitt ledarskap. Organisationerna som jag har valt är socialtjänst, kriminalvård samt skola. Kriterierna för de kvinnor som valdes till studien, var att de skulle ha en ledande roll inom den organisation som de är verksamma. De centrala frågeställningar handlar om vilka upplevelser kvinnorna har av sitt ledarskap och ledarskap generellt, men även vad det var som gjorde att de valde att bli ledare. Andra aspekter som tas upp är anledningar till varför det finns så få kvinnor som är ledare, samt hur de ser på denna maktaspekt som ett ledarskap medför..

F?religgande studie syftade till att med en induktiv ansats unders?ka inom V?stra G?talandsregionen kliniskt verksamma neurologopeders upplevelser och erfarenheter av att erbjuda och genomf?ra digitala v?rdm?ten med patienter med afasi. Datainsamlingen genomf?rdes via 20 intervjuer d?r f?rfattarna f?ljde en semistrukturerad fr?geguide. Efter analys av data, d?r kvalitativ inneh?llsanalys anv?ndes som metod, kunde tre ?verkategorier urskiljas; Det finns viktiga f?rdelar, Nytt s?tt att m?tas kr?ver nya kunskaper, rutiner och material samt Grundf?ruts?ttningar p?verkar praktiken.

Föreliggande uppsats behandlar rektors ledarskap i ett skolutvecklingsarbete. Syftet är att undersöka hur rektors pedagogiska ledarskap blir synligt i ett skolutvecklingsarbete samt hur lärarna upplever rektors pedagogiska ledarskap. Som struktur för resultatredovisningen och som analysverktyg har de fyra inslagen i Alvessons och Ydéns ledarskapsteori använts. Studien har gjorts med hjälp av intervjuer med en rektor och fyra av hennes medarbetare. Utskrifterna av intervjuerna har reducerats och genom meningsstrukturering har olika berättelser förts samman till en sammanhängande historia..

Vissa forskare anser att autentiskt ledarskap är grunden för alla positiva former av ledarskap. Andra forskare menar på att det är en fördjupning av delen föredöme i den svenska modellen, utvecklande ledarskap, vilken används av svenska Försvarsmakten.Syftet med denna studie har varit att undersöka kadetterna vid Försvarshögskolan Karlbergs syn på de ingående delarna i föredöme och applicera teorin autentiskt ledarskap på detta. Förhoppningen var att genom detta identifiera skillnader och likheter mellan teorin och kadettens syn på föredöme och därigenom tydliggöra de teoretiska perspektivens relation till varandra. Utöver detta skulle studien även kunna ge en bild av i vilken utsträckning kadetternas ledarskap kännetecknas av ett autentiskt ledarskap samt föredöme.För att svara på detta har studien genomfört en kvantitativ enkätundersökning samt en kvalitativ intervjustudie. Dessa har visat att kadetterna kännetecknas av en hög grad av autentiskt ledarskap samt att kadetternas syn på föredöme till en viss del är likvärdig gentemot autentiskt ledarskap, men att en svaghet råder i de två perspektiven..

Sedan 2004 har en stor o?kning skett av ensamkommande barn i Sverige och a?r 2014 kom o?ver 7000 barn hit. Ett ensamkommande barn a?r ett barn som kommer utan sina fo?ra?ldrar eller na?gon som fo?retra?der fo?ra?ldrarna. Det vanligaste ha?lsoproblemet hos ensamkommande barn a?r psykisk oha?lsa, pa? grund av bland annat traumatiska upplevelser i deras liv.

Syftet med föreliggande studie är att få kunskap om hur medarbetarna uppfattar sina arbetsförhållanden, sitt välbefinnande i relation till arbetet och ledarskapet. Vidare syftar studien till att få kunskap om hur ledarskap påverkar medarbetarnas uppfattning om arbetsförhållanden och medarbetarnas välbefinnande. 85 deltagare (N=85) kompletterade ett webbaserad frågeformulär som bestod av 48 frågor med frågerubrikerna krav, kontroll, stöd, rättvisa, mobbing och trakasseri, hälsa och välbefinnande samt ledarskap. Resultatet visar att medarbetarna upplever sig ha delvis bra arbetsförhållanden och delvis bra välbefinnande. Vidare visar resultatet att arbetsförhållanden, välbefinnande och ledarskap korrelerar signifikant positivt med varandra där starkaste korrelationen finns mellan välbefinnande och ledarskap.

En undersökning som har gjorts visade att unga inte finner det attraktivt att arbeta som chefer, med anledning av att de anser att det är för tidskrävande. Undersökningen uppmärksammades och resultatet av det lede in på delat ledarskap som en alternativ lösning, ett ledarskap som delas av två eller flera chefer. Den här varianten av ledarskap utövas i större utsträckningen än vad som kan förmodas. Men kan vara diffust att förstå sig på. Utifrån uppsatsens målsättning i att skildra delat ledarskap utifrån ledarnas perspektiv.

Förändringar inom arbetslivet i riktning mot ett mer så kallat gränslöst arbete och ett kommande generationsskifte både möjliggör och ställer krav på företag att införa ett nytt ledarskap. Studiens syfte var att undersöka blivande civilingenjörers syn på ledarskap och vad ett gott chefskap innebär för dem som snart ska ut på arbetsmarknaden. Sex semistrukturerade intervjuer, som analyserades utifrån tematisk analys, visade att det önskade ledarskapet är en kombination av ett personligt, närvarande, öppet och tydligt ledarskap. Föreliggande studies resultat har diskuterats i förhållande till två aktuella teorier inom ledarskapsforskningen: transformativt/transaktionellt ledarskap samt delat ledarskap. Resultatet från föreliggande studie motsvaras till stor del av ett delat ledarskap samt en kombination av de två begreppen transformativt respektive transaktionellt ledarskap.

Bakgrund: Patienter som f?r palliativ v?rd drabbas ofta av olika symtom som kan inneb?ra lidande och f?rs?mrad livskvalitet. Andn?d ?r ett symtom som ?r vanligt f?rekommande vid flera tillst?nd i palliativ v?rd och prevalensen ?r h?gre bland patienter med exempelvis lungcancer och kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL). Andn?d kan upplevas mycket obehagligt och har ofta ett n?ra samband med ?ngest.

Syftet med unders?kningen ?r att, med frirumsmodellen som teoretisk ansats, unders?ka hur personal i ett specifikt fritidshem ser p? samverkan med skolan g?llande elever som har plats p? fritidshem och som ?r i behov av extra anpassningar och s?rskilt st?d under skoldagen. Studien utg?r fr?n frirumsteorin. Det resultat som framkommit har tolkats utifr?n skolan som institution och skolan som organisation och dess inre och yttre gr?nser. Uppsatsen unders?ks med en kvalitativ metod med utg?ngspunkt i en kultur och dokumentanalys. Kulturanalysen avser att f? syn p? skolan som organisation och dokumentanalysen avser skolan som institution. De yttre gr?nserna som styr skolan ?r otydliga och tolkningsbara vilket f?rsv?rar samverkan inom skolans organisation.

Mitt syfte med denna uppsats är att undersöka hur ett kvinnligt ledarskap på lekmannanivå ser ut i Katolska kyrkan i Sverige idag. För att få reda på detta ställer jag följande frågor:Vilka verksamheter finns i församlingarna som lekmän i olika former av ledarskap är engagerade i?Finns det likheter/skillnader mellan män och kvinnor när det gäller vilken verksamhet man engagerar sig i?Finns det likheter/skillnader i lekmannaengagemanget och i kvinnligt ledarskap mellan de olika församlingarna och vad kan dessa bero på?Hur uppfattar och vad berättar de aktiva kvinnorna själva om sitt ledarskap?.

Många chefer väljer idag att dela på ledarskapet och tillhörande uppgifter. Orsakerna till varför chefer väljer att arbeta på detta sätt är många, men grundar sig ofta i att de är missnöjda med den rådande situationen i organisationen. Chefer är inte nöjda med sitt ledarskap och medarbetarna är inte nöjda med chefernas prestationer. Syftet med min uppsats är att utifrån en forskningsöversikt, analysera och reflektera över om de karaktäristiska dragen för ett gott ledarskap stämmer överrens med utfallet av delat ledarskap.Utifrån mitt arbete kan jag konstatera att ett parledarskap innehåller många av de faktorer som brukar känneteckna ett gott ledarskap. Det är dock svårt att generellt beskriva vad som är ett gott ledarskap och vilken ledningsform som passar bäst i alla organisationer.

Syftet med studien var att illustrera avdelningsledares roller och möten i det dagliga arbetet. Uppdraget som avdelningsledare på en högskola är speciellt då avdelningsledaren arbetar inom tre olika kulturer samt är begränsat i både tid och omfattning. Studien har utförts genom observationer där tre avdelningsledare har följts. Resultatet visar att 64 % av arbetstiden gick åt till olika typer av möten och de vanligaste ledarskapsrollerna som observerades var som ledare och informationsspridare. Vidare bedömdes avdelningsledarna bedriva ett ledarskap som visade sig till övervägande del vara vad som enligt Luthans (1988) är ett effektivt ledarskap för organisationen, snarare än ett karriärinriktat ledarskap..

Ledarskap har genom historien förändrats från att styra till att leda. Teorier och studier kring så kallat transformativt ledarskap har de senaste decennierna fått stort genomslag. Internationella studier har visat att transformativt ledarskap ökar tillit, arbetstrivsel och motivation. Den här studien undersöker effekterna av transformativt eller så kallat Utvecklande Ledarskap (ULL). En enkätundersökning genomfördes inom två svenska organisationer (N = 37) där medarbetare skattade sina chefers Utvecklande Ledarskap, sin egen motivation, trivsel och tillit till ledaren.