Föreliggande uppsats behandlar rektors ledarskap i ett skolutvecklingsarbete. Syftet Àr att undersöka hur rektors pedagogiska ledarskap blir synligt i ett skolutvecklingsarbete samt hur lÀrarna upplever rektors pedagogiska ledarskap. Som struktur för resultatredovisningen och som analysverktyg har de fyra inslagen i Alvessons och Ydéns ledarskapsteori anvÀnts. Studien har gjorts med hjÀlp av intervjuer med en rektor och fyra av hennes medarbetare. Utskrifterna av intervjuerna har reducerats och genom meningsstrukturering har olika berÀttelser förts samman till en sammanhÀngande historia..

Vissa forskare anser att autentiskt ledarskap Àr grunden för alla positiva former av ledarskap. Andra forskare menar pÄ att det Àr en fördjupning av delen föredöme i den svenska modellen, utvecklande ledarskap, vilken anvÀnds av svenska Försvarsmakten.Syftet med denna studie har varit att undersöka kadetterna vid Försvarshögskolan Karlbergs syn pÄ de ingÄende delarna i föredöme och applicera teorin autentiskt ledarskap pÄ detta. Förhoppningen var att genom detta identifiera skillnader och likheter mellan teorin och kadettens syn pÄ föredöme och dÀrigenom tydliggöra de teoretiska perspektivens relation till varandra. Utöver detta skulle studien Àven kunna ge en bild av i vilken utstrÀckning kadetternas ledarskap kÀnnetecknas av ett autentiskt ledarskap samt föredöme.För att svara pÄ detta har studien genomfört en kvantitativ enkÀtundersökning samt en kvalitativ intervjustudie. Dessa har visat att kadetterna kÀnnetecknas av en hög grad av autentiskt ledarskap samt att kadetternas syn pÄ föredöme till en viss del Àr likvÀrdig gentemot autentiskt ledarskap, men att en svaghet rÄder i de tvÄ perspektiven..

Syftet med föreliggande studie Àr att fÄ kunskap om hur medarbetarna uppfattar sina arbetsförhÄllanden, sitt vÀlbefinnande i relation till arbetet och ledarskapet. Vidare syftar studien till att fÄ kunskap om hur ledarskap pÄverkar medarbetarnas uppfattning om arbetsförhÄllanden och medarbetarnas vÀlbefinnande. 85 deltagare (N=85) kompletterade ett webbaserad frÄgeformulÀr som bestod av 48 frÄgor med frÄgerubrikerna krav, kontroll, stöd, rÀttvisa, mobbing och trakasseri, hÀlsa och vÀlbefinnande samt ledarskap. Resultatet visar att medarbetarna upplever sig ha delvis bra arbetsförhÄllanden och delvis bra vÀlbefinnande. Vidare visar resultatet att arbetsförhÄllanden, vÀlbefinnande och ledarskap korrelerar signifikant positivt med varandra dÀr starkaste korrelationen finns mellan vÀlbefinnande och ledarskap.

En undersökning som har gjorts visade att unga inte finner det attraktivt att arbeta som chefer, med anledning av att de anser att det Àr för tidskrÀvande. Undersökningen uppmÀrksammades och resultatet av det lede in pÄ delat ledarskap som en alternativ lösning, ett ledarskap som delas av tvÄ eller flera chefer. Den hÀr varianten av ledarskap utövas i större utstrÀckningen Àn vad som kan förmodas. Men kan vara diffust att förstÄ sig pÄ. UtifrÄn uppsatsens mÄlsÀttning i att skildra delat ledarskap utifrÄn ledarnas perspektiv.

FörÀndringar inom arbetslivet i riktning mot ett mer sÄ kallat grÀnslöst arbete och ett kommande generationsskifte bÄde möjliggör och stÀller krav pÄ företag att införa ett nytt ledarskap. Studiens syfte var att undersöka blivande civilingenjörers syn pÄ ledarskap och vad ett gott chefskap innebÀr för dem som snart ska ut pÄ arbetsmarknaden. Sex semistrukturerade intervjuer, som analyserades utifrÄn tematisk analys, visade att det önskade ledarskapet Àr en kombination av ett personligt, nÀrvarande, öppet och tydligt ledarskap. Föreliggande studies resultat har diskuterats i förhÄllande till tvÄ aktuella teorier inom ledarskapsforskningen: transformativt/transaktionellt ledarskap samt delat ledarskap. Resultatet frÄn föreliggande studie motsvaras till stor del av ett delat ledarskap samt en kombination av de tvÄ begreppen transformativt respektive transaktionellt ledarskap.

Sedan 2004 har en stor o?kning skett av ensamkommande barn i Sverige och a?r 2014 kom o?ver 7000 barn hit. Ett ensamkommande barn a?r ett barn som kommer utan sina fo?ra?ldrar eller na?gon som fo?retra?der fo?ra?ldrarna. Det vanligaste ha?lsoproblemet hos ensamkommande barn a?r psykisk oha?lsa, pa? grund av bland annat traumatiska upplevelser i deras liv.

Mitt syfte med denna uppsats Àr att undersöka hur ett kvinnligt ledarskap pÄ lekmannanivÄ ser ut i Katolska kyrkan i Sverige idag. För att fÄ reda pÄ detta stÀller jag följande frÄgor:Vilka verksamheter finns i församlingarna som lekmÀn i olika former av ledarskap Àr engagerade i?Finns det likheter/skillnader mellan mÀn och kvinnor nÀr det gÀller vilken verksamhet man engagerar sig i?Finns det likheter/skillnader i lekmannaengagemanget och i kvinnligt ledarskap mellan de olika församlingarna och vad kan dessa bero pÄ?Hur uppfattar och vad berÀttar de aktiva kvinnorna sjÀlva om sitt ledarskap?.

MÄnga chefer vÀljer idag att dela pÄ ledarskapet och tillhörande uppgifter. Orsakerna till varför chefer vÀljer att arbeta pÄ detta sÀtt Àr mÄnga, men grundar sig ofta i att de Àr missnöjda med den rÄdande situationen i organisationen. Chefer Àr inte nöjda med sitt ledarskap och medarbetarna Àr inte nöjda med chefernas prestationer. Syftet med min uppsats Àr att utifrÄn en forskningsöversikt, analysera och reflektera över om de karaktÀristiska dragen för ett gott ledarskap stÀmmer överrens med utfallet av delat ledarskap.UtifrÄn mitt arbete kan jag konstatera att ett parledarskap innehÄller mÄnga av de faktorer som brukar kÀnneteckna ett gott ledarskap. Det Àr dock svÄrt att generellt beskriva vad som Àr ett gott ledarskap och vilken ledningsform som passar bÀst i alla organisationer.

Syftet med studien var att illustrera avdelningsledares roller och möten i det dagliga arbetet. Uppdraget som avdelningsledare pÄ en högskola Àr speciellt dÄ avdelningsledaren arbetar inom tre olika kulturer samt Àr begrÀnsat i bÄde tid och omfattning. Studien har utförts genom observationer dÀr tre avdelningsledare har följts. Resultatet visar att 64 % av arbetstiden gick Ät till olika typer av möten och de vanligaste ledarskapsrollerna som observerades var som ledare och informationsspridare. Vidare bedömdes avdelningsledarna bedriva ett ledarskap som visade sig till övervÀgande del vara vad som enligt Luthans (1988) Àr ett effektivt ledarskap för organisationen, snarare Àn ett karriÀrinriktat ledarskap..

Bakgrund: D?dsfall sker idag fr?mst p? v?rdinr?ttningar vilket har resulterat i att m?nniskor idag lever ett liv d?r d?d inte ?r en del av deras vardag. Klinisk praktik ing?r i sjuksk?terskestudenters utbildning, d?r de kan uppleva d?dsfall. Upplevelser som dessa kan p?verka en individs h?lsa, vilken kan ses ur ett biologiskt samt ett humanistiskt perspektiv. Sjuksk?terskeutbildningen i Sverige ska ge studenterna f?rberedelse inf?r klinisk praktik.

Ledarskap har genom historien förÀndrats frÄn att styra till att leda. Teorier och studier kring sÄ kallat transformativt ledarskap har de senaste decennierna fÄtt stort genomslag. Internationella studier har visat att transformativt ledarskap ökar tillit, arbetstrivsel och motivation. Den hÀr studien undersöker effekterna av transformativt eller sÄ kallat Utvecklande Ledarskap (ULL). En enkÀtundersökning genomfördes inom tvÄ svenska organisationer (N = 37) dÀr medarbetare skattade sina chefers Utvecklande Ledarskap, sin egen motivation, trivsel och tillit till ledaren.

FörmÄgan att i dagens organisationer effektivt genomföra och arbeta med förÀndringar betonas i allt högre utstrÀckning. Mot bakgrund av detta och pÄ grund av vÄrt intresse för kvinnligt ledarskap har vi gjort en undersökning för att fÄ förstÄelse för om och, i sÄ fall, hur en organisations förÀndringsarbete pÄverkas om det Àr en kvinnlig alternativt en manlig ledare. Vi har anvÀnt oss av befintlig teori inom ledarskap och förÀndring, medan den empiriska studien, i form av intervjuer, genomfördes pÄ tvÄ företag dÀr tvÄ av personerna har en kvinnlig ledara och de andra tvÄ en manlig ledare. Resultatet som vi kom fram till var att det fanns vissa skillnader i kvinnligt respektive manligt ledarskap vid förÀndring, men att likheterna könen emellan trots allt var övervÀgande..

Syfte och fr?gest?llningar: Syftet med studien ?r att unders?ka vad l?rarna uppger som lyckad friluftslivsundervisning. Vidare avser studien att kartl?gga vilka arbetss?tt och strategier l?rare anv?nder. F?r att besvara syftet har f?ljande forskningsfr?gor formulerats: I vilka situationer upplever idrottsl?rare att de uppn?r lyckad undervisning i friluftsliv? Vilka faktorer beh?vs f?r att kunna genomf?ra lyckad undervisning enligt idrottsl?rarna sj?lva? Metod: Studien baserades p? fem semi-strukturerade intervjuer med l?rare i ?mnet idrott och h?lsa p? gymnasiet och h?gstadiet.

Den hÀr uppsatsen undersöker frÄgestÀllningen Hur kan ett bra ledarskap vid slutskeden av en skolteaterproduktion pÄ gymnasienivÄ med konstnÀrlig ambition beskrivas och förstÄs? Forskningen sker utifrÄn en hermeneutisk ansats. Fallstudie anvÀnds som metod och empirin bestÄr av informella intervjuer och videoobservationer. Uppsatsen följer slutskedet av Per Brahegymnasiets teaterelevers uppsÀttning av Gökboet och fokuserar pÄ deras lÀrare Carl Michael Karlsson som Àr undersökningens informant.Genom att stÀlla empirin mot Malténs (2011) ledarskapsstilar kommer undersökning till slutsatsen att Àven om det demokratiska ledarskapet Àr en bra utgÄngspunkt borde man hellre strÀva efter ett situationsanpassat ledarskap..

Syftet med uppsatsen var att studera och analysera Chåvez ledarskap utifrÄn teorier om ledarskap. FrÄgestÀllningarna gÀllde hur Chåvez ledarskap sett ut under olika skeenden, om det förÀndrats över tiden och om han anpassade sitt ledarskap. AvgrÀnsningen innebar att bara Chåvez ledarskap som president undersöktes. Metoden bestod i att studera litterÀra kÀllor och hade inslag av deduktiv ansats, hermeneutiskt synsÀtt och kvalitativt tillvÀgagÄngssÀtt. Resultatet visade att Chåvez i sitt ledarskap uppvisar alla de tre ledarstilar som undersökts i uppsatsen: auktoritÀr, demokratisk och laissez-faire i olika kombinationer.