Den la?rande organisationen ka?nnetecknas av parallella processer, samarbete o?ver gruppgra?nserna och kollektivt la?rarande. La?randet har visat sig vara en stor konkurrensfo?rdel. Den kunskapsbaserade organisationens ka?rna a?r de ma?nniskor som arbetar i den och deras samlade kompetens.

Bakgrund: Hud-mot-hudmetoden ?r en erk?nd v?rdmetod inom neonatalv?rden. Metoden utvecklades p? 1970-talet i Bogot? d? det r?dde brist p? kuv?ser och spridningen av infektioner var h?g. Barnet placeras p? f?r?lderns br?st i en uppr?tt position med benen upp under magen, likt en groda.

Syftet med denna studie Àr att undersöka de likheter och skillnader som finns i nyblivna och erfarna chefers ledarskapstilar. Analysen Àr baserad pÄ en fallstudie bestÄende av intervjuer med nio chefer pÄ Telefonaktiebolaget LM Ericsson. I studien har framkommit att erfarna chefer (till skillnad frÄn nyblivna chefer) upplever sig trygga i sitt ledarskap och generellt kan klassificeras som mer karismatiska i sin ledarskapstil. Erfarna chefer tillÀmpar i huvudsak transaktionellt (belöningsfokuserat) ledarskap medan nyblivna chefer i huvudsak tillÀmpar transformellt (visionsfokuserat) ledarskap.De erfarna sÄvÀl som de nyblivna cheferna kan generellt Àven sÀgas tillÀmpa en ?demokratisk? och ?situationsanpassad? ledarskapsstil..

En ny modernistisk syn pÄ ledarskap började utvecklas i början pÄ 1980 talet, dÀr nya kommunikationsmönster för chefer lyfts fram. Den nya ledningsfilosofin betonar kommunikativt ledarskap framför traditionella strategiska kommunikationsmönster.Syftet med uppsatsen var att undersöka ledarskapet pÄ en telemarketingavdelning med mÄnga unga medarbetare och se vilka metoder chefer nu anvÀnder sig av för att leda unga medarbetare. Fokus ligger pÄ kommunikation, ledarskap och organisationskultur. En kvalitativ metod anvÀndes i form av intervjuer i kombination med observationer. Studien omfattade sju intervjuer och urvalet var ÀndamÄlsenligt.

Syftet med studien Àr att undersöka vilka faktorer som enhetschefer och medarbetare tycker Àr utmÀrkande för ett bra ledarskap inom Àldreomsorgen. FrÄgestÀllningar som vi anvÀnt oss av Àr följande: Hur uppfattar ovannÀmnda enhetschefen, som ledare eller chef? Vilka faktorer vill enhetschefer och medarbetare helst se hos en bra ledare/chef? Finns det nÄgon skillnad i att vara en chef eller en ledare? För att fÄ en ökad kunskap inom det valda ÀmnesomrÄdet har vi anvÀnt oss av individuella intervjuer. Vi har totalt genomfört Ätta intervjuer, varav fyra med enhetschefer och fyra med medarbetare. I bakgrunden beskrivs först hur ledarskapet inom kommunal Àldreomsorg har förÀndrats frÄn slutet av 1800-talet fram till nutid.

Syfte: Syftet med studien ?r att unders?ka hur n?gra m?ltidsansvariga inom ?ldreomsorgen beskriver sitt arbete med att planera och utveckla m?ltider f?r att m?ta behoven hos en allt mer kulturellt diversifierad grupp ?ldre.Metod: Studien ?r en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Sju semistrukturerade intervjuer genomf?rdes digitalt med totalt nio deltagare (kostchefer, m?ltidsutvecklare och en m?ltidsstrateg) fr?n sju kommuner i Sverige. Datainsamlingen skedde via Teams och transkriberades automatiskt med efterf?ljande manuell granskning.

Syfte: Syftet med detta arbete var att undersöka hur företagskultur pÄverkas av ledarskap. Metod: Jag har anvÀnt mig av kvalitativ forskningsmetod. För att samla in information för teoridelen har jag anvÀnt jag mig av sekundÀrdata, metoden och för emperidelen har jag anvÀnt mig av primÀrdata.  Resultat & slutsats: I min undersökning har jag kommit fram till att chef/ledare har en stor roll i företagskultur och de förÀndringar som ibland mÄste ske. Eftersom det Àr dem som oftast har mest makt i företag/organisation, dÀrmed Àr det viktigt att en ledare ska vara kreativ, nyfiken öppen och beslutsam.  Uppsatsen bidrag: Genom den hÀr undersökningen fick jag bÀttre förstÄelse inom ledarskap, företagskultur och samspelet mellan dem och hur ledarens uppgifter och roller kommer att pÄverka kulturer i företag/organisation. Och jag tycker att det Àr viktigt att en ledare/chef vÄgar förÀndra pÄ det kultur som finns inom företaget för att se om det skapas bÀttre förÀndringar eller inte..

SammanfattningTitel: Revisorns oberoende med fokus pÄ klientens ledarskapNivÄ: C-uppsats i Àmnet företagsekonomiFörfattare: Linda Mithander & Malin LÀckgrenHandledare: Jan SvanbergDatum: 2014Syfte: Studien syftar till att undersöka hur revisorns oberoende pÄverkas av klientens karismatiska- respektive transformativa ledarskap.Metod: Vi har anvÀnt oss av kvantitativ enkÀtundersökning i vÄr studie. EnkÀten vi anvÀnt Àr baserad pÄ Bass mÀtinstrument ?Multifactor Leadership Questionnaire?, som mÀter ledarskapet. Utöver det har vi anvÀnt oss av tvÄ revisionsfall för att pÄ sÄ sÀtt kunna mÀta revisorns oberoende. EnkÀten har skickats ut till godkÀnda och auktoriserade revisorer i Sverige, och insamlad data har analyserats och redovisats med hjÀlp av relevanta statistiska metoder.Resultat & slutsats: VÄr undersökning bekrÀftade att klientens karismatiska ledarskap har en pÄverkan pÄ revisorns oberoende.

Den hÀr magisteruppsatsen behandlar tvÄ perspektiv pÄ ledarskap som jag kallar för statiskt och kulturellt. Det statiska perspektivet handlar om att betrakta ledarskapskompetenser som oförÀnderliga och dÀrför samma i alla situationer. I kontrast till detta stÄr det kulturella perspektivet som handlar om att betrakta ledarskapskompetenser som processer. Syftet i den hÀr uppsatsen Àr att pÄvisa att dessa tvÄ ledarskapsperspektiv förekommer och att i en empirisk kontext pröva de hÀr perspektiven för att se om och hur de fÄr stöd av deltagarna i studien. Genom den hermeneutiska metoden har jag intervjuat fem deltagare som Àr svenska ledare med mÄnga Ärs erfarenhet av ledarskap. De respresenterar olika branscher och företag.

Den hÀr uppsatsen har syftat till att redogöra vilka teorier som presenteras i studielitteraturen för direkt ledarskap i Försvarsmakten och U.S. Army. Uppsatsen har vidare syftat till att redogöra för skillnader och likheter i hur dessa teorier presenteras. Slutligen har syftet varit att visa hur detta pÄverkar ledare och soldater i praktiken.För att genomföra arbetet har litteraturstudier med kvalitativ metod anvÀnts. För att visa pÄ ovan nÀmnda likheter och skillnader har komparation anvÀnts.Först har fem mÀtpunkter stÀllts upp och redogjorts för.

Syftet med följande arbete Àr att undersöka vilken syn fem gymnasielÀrare i svenska har pÄ motivation och vad de gör för att skapa motivation hos sina elever. Detta stÀlls sedan i relation till ledarskap och kunskapssyn för att se om det finns ett samband mellan dessa och hur lÀraren motiverar eleven. Inledningsvis ger arbetet en översikt av tidigare forskning av motivation samt motivation i relation till kunskapssyn och ledarskap. Kvalitativa intervjuer anvÀndes för att uppnÄ syftet. Resultatet presenterar hur respondenterna anser att de motiverar sina elever. Samtliga nÀmner verklighetsförankring, intresse och relationsskapande. Resultatet tyder Àven pÄ en relation mellan hur respondenten ser pÄ motivation med dess kunskapssyn och ledarskap..

Detta Àr en kandidatuppsats som presenterar en analys av ett spelföretag och dess verksamhet med fokus pÄ gruppdynamik, ledarskap och projektledning. Uppsatsen Àr indelad i tre delar, analys, genomförande och resultat. Analys delen beskriver följande verksamhetsomrÄden; hur gruppen anstÀllda pÄ Black Drop Studios agerar i samspelet med varandra, vilken typ av ledarskap som bedrivs, hur produktionen Àr strukturerad, vilka projektledningsverktyg och metoder som anvÀnds. Genomförande delen beskriver olika ÄtgÀrder för dessa verksamhetsomrÄden, för att göra dessa mer effektiva. Resultat delen beskriver vilka ÄtgÀrder som införts samt vilka som planerade att genomföras. Sammanfattningsvis har gruppen utvecklats till en mer högpresterande grupp med en större insikt i vad som pÄverkar deras sÀtt att fungera som ett team och deras behov ledarskap, verktyg och arbetsmetoder inför framtida projekt och utmaningar..

Syftet med denna uppsats Àr att fÄ en ökad förstÄelse för hur en organisation kan arbeta med sin rekryteringsprocess, sitt ledarskap och sin organisationskultur för att frÀmja de fyra ledstjÀrnorna laganda, handlingskraft, sunt förnuft och kundfokus. Uppsatsen Àr genomförd pÄ GekÄs Ullared AB och inriktar sig pÄ rekrytering, ledarskap och organisationskultur. Data samlades in genom intervjuer och enkÀter. Totalt har tio intervjuer utförts samt en enkÀtundersökning med 142 deltagare. Resultatet i relation till tidigare forskning och teorier visade att utvecklingsmöjligheter finns inom de undersökta omrÄdena, till exempel framtagning av en för GekÄs gemensam kompetensmodell, utbildning i transformativt ledarskap samt fortsÀtta att utveckla en stödjande och öppen organisationskultur..

Syftet med undersökningen var att undersöka vilken betydelse ledarskap (transformatoriskt och transaktionsorienterat) och personlighets-variabler sÄsom tilltron till egna förmÄgan, kontrollokus, optimism (LOT-R), PANAS, hade betrÀffande mÀnniskors instÀllning till förÀndringar i organisationer. I en enkÀtstudie deltog 311 medarbetare och chefer i ett medelstort företag. Resultatet visade att positiv instÀllning till förÀndringar kunde statistiskt förklaras av tilltron till den egna förmÄgan, positiv affekt och intern kontrollokus (regressionsanalys). Transformativt och transaktionsorienterat ledarskap inverkade endast i en liten omfattning instÀllningen till förÀndringar. En slutsats var att personlighetsvariabler som tilltron till den egna förmÄgan, positiv affekt och intern kontrollokus hade större inverkan pÄ instÀllningen till förÀndringar Àn ledarskap.

Bakgrund: Det framtida v?rdbehovet har visat sig ?verstiga tillg?ngen till personalresurser, vilket ses som en utmaning f?r v?lf?rden. Artificiell intelligens (AI) ?r en teknologi som ?r p? frammarsch i samh?llet och inte minst inom v?rden och radiografi. Genom att dra nytta av dess f?rdelar finns f?rhoppningar om f?rb?ttringar p? s?v?l v?rd som personalf?rs?rjning.