Konkurrensen pĂ„ marknaden blir tuffare och tuffare för mĂ„nga företag och för att vara konkurrenskraftig nĂ€r det gĂ€ller kunskap, forskning och utveckling gĂ€ller det att man har en bra lĂ€romiljö för medarbetarna sĂ„ att man kan höja deras kompetens och utnyttja deras fulla potential.En av Ă„tgĂ€rderna som Organisationen har gjort, var att byta arbetssĂ€tt pĂ„ utvecklingsavdelningarna. Det nya arbetssĂ€ttet - Scrum - vill de ha utvĂ€rderad för att kunna veta om det har gett önskad effekt och om det skulle gĂ„ att förbĂ€ttra processen.Syftet med denna studien var att ta reda pĂ„ hur medarbetarna har upplevt implementeringen av ett nytt arbetssĂ€tt, scrum, och hur detta har pĂ„verkat deras förutsĂ€ttningar att lĂ€ra.Jag har anvĂ€nt ett miljöpedagogiskt perspektiv och i huvudsak kvalitativ metod. Vissa inslag av kvantitativ empiri finns ocksĂ„ för att komplettera.Resultatet av studien visade sig vara tudelat. Dels upplever medarbetarna att implementeringen av scrum har gĂ„tt bra och att det fungerar tillfredstĂ€llande. Å andra sidan visar det sig att man inte alltid lever som man lĂ€r och att inte hela scrumprocessen anvĂ€nds i sin helhet eller som det Ă€r tĂ€nkt.

Kultur Àr ett komplext begrepp och i kursplanen för moderna sprÄk för grundskolan preciseras inte vad som menas med kultur eller vilken eller vad för slags kultur det Àr som undervisningen ska förmedla. Den kulturbild som ges i lÀromedlen blir dÀrför viktig. I denna uppsats undersöks vilken kulturbild som ges i tre lÀromedel i tyska för grundskolans Är 9 och pÄ vilket sÀtt kulturbilden skiljer sig Ät mellan lÀromedlen samt hur denna kulturbild förhÄller sig till kursplanerna. Med utgÄngspunkt i olika kulturbegrepp och kursplaner har sprÄkdidaktikern Ulrika Tornberg formulerat tre kulturperspektiv: ett fullbordat faktum, en kompetens för framtiden och ett möte i öppet landskap. UtifrÄn de hÀr kulturperspektiven tar jag fram en analysmodell för kategorisering av lÀromedlens texter och en för kategorisering av övningsuppgifter. Resultaten av kategoriseringarna presenteras i tabellform jÀmte omfattade kommentarer och exemplifieringar. Undersökningen visar att det föreligger stora skillnader mellan lÀromedlen, sÀrskilt vad gÀller texternas tematiska innehÄll.

SammanfattningBakgrund: I palliativ vÄrd behöver nÀrstÄende existentiellt och praktiskt stöd för att kunna hantera den svÄra livssituationen det innebÀr att leva med en nÀra i livets slutskede. NÀrstÄende har behov av trygghet och en önskan om att den sjuke ska ha det sÄ bra som möjligt. Syfte: Att belysa nÀrstÄendes behov av stöd vid vÄrd i livets slutskede. Metod: En systematisk litteraturstudie. Sökning av aktuell forskning genomfördes i databaserna Cinahl, PubMed, PsycINFO och SweNurse+.

Bakgrund: I Sverige har antalet unders?kningar med magnetresonanstomografi, MR, dubblerats sen millennieskiftet. Studier visar att ca 1?2% av alla planerade MRunders?kningar st?lls in p? grund av att patienten upplever ?ngest eller klaustrofobi. Att drabbas av ?ngest och oro i samband med unders?kningar ?r vanligt.

Tidigare forskning har visat att för barn som inte accepteras ökar risken för social isolering och utanförskap. Syftet med undersökningen har varit att försöka ta reda pÄ hur barnen som ofta leker ensam pÄ förskolan upplever sin situation, om de verkligen har valt att leka ensam och i sÄ fall vad beror det pÄ att barnen vÀljer att leka ensam? Min frÄgestÀllning Àr: Finns det tillfÀllen nÀr barnen sjÀlva vÀljer att leka ensam och om det gör det vad beror det dÄ pÄ? Vad kan det beror pÄ om ett barn ofta blir utesluten frÄn leken? Undersökningen Àr gjord utifrÄn en etnografiskansats dÀr jag bedrivit en kvalitativ undersökning. Metoder jag har anvÀnt Àr intervjuer och observationer. Jag har försökt att se pÄ hÀndelserna frÄn barns perspektiv.

VÄrt syfte i denna uppsats Àr att undersöka om Dubai kan vara en potentiell marknad för Swedbank och detta kommer att göras genom en jÀmförelse med etableringsprocessen i Kina. Vi vill Àven poÀngtera att vi genom denna undersökning kommer fokusera pÄ sökningsfasen som Àr början pÄ ett företags ingÄngsfas pÄ en ny marknad. DÀrefter Àr vi intresserade att ta reda pÄ de möjligheter som marknaden och dess aktörer erbjuder, vilket i sin tur leder till en ny fas, dvs. projektfasen. Vi har med denna uppsats kommit fram till att Dubai har en stor potential för bankbranschen vid en etablering dÄ man bland annat kan vara en del av frizon med full Àgandekontroll.

Syftet; var att undersöka hÀlsopedagogers upplevda hinder och möjligheter i sitt arbete med fysisk aktivitet pÄ recept, FaR. Metod: en kvalitativ ansats, med fyra halvstrukturerade intervjusamtal utfördes i omkring 60 minuter utifrÄn en intervjuguide. Urval: ett intensitetsurval genomfördes och bestÄr av informanter verksamma inom FaR en lÀngre tid. Dataanalys: intervjumaterialet bearbetades med tematisk analys, dÀr kodningsförfarande sÄ smÄningom ledde fram till identifierande av teman, dÀrefter framstÀlldes berÀttelser. Resultat: resultatet visade att hÀlsopedagoger fungerar som en hjÀlp till sjÀlvhjÀlp till personer som har fÄtt FaR.

Syfte: Syftet med arbetet Àr att ge en bild av begreppen kompetens och kompetensutveckling. Vi vill Àven förmedla medarbetarna pÄ Swedbank i GÀvles uppfattning av begreppen för att kunna förstÄ hur de speglas i verkligheten. SynsÀtt och metod: Vi har val att arbeta med vÄr studie utifrÄn det synsÀtt som benÀmns aktörssynsÀttet. SynsÀttet menar att det Àr aktörernas olika uppfattningar om verkligheten som skapar en helhet. Vi alla lever i en social verklighet som konstrueras av hur vi verkar tillsammans, vilket innebÀr att det blir svÄrt att med olika uppfattningar finna en sanning. IstÀllet har vi i och med vÄr studie försökt bilda oss en uppfattning av Àmnet vi studerat och lÄtit vÄr slutsats formats av hur verkligheten uppfattas vara ur medarbetarnas perspektiv. VÄrt arbete grundar sig i empirin och den fallstudie som utförts pÄ Swedbank i GÀvle.

Syftet med mitt arbete Àr att undersöka hur pedagoger arbetar med lÀs- och skrivlÀrning, hur de individualiserar sin undervisning och om de anser att de arbetar efter en viss undervisningsmetod. Resultatet av min undersökning visar att pedagogerna arbetar pÄ det sÀtt de genom erfarenhet har insett fungerar för mÄnga elever. Ingen av de intervjuade anser att de arbetar strikt efter en viss metod utan att de blandar det bÀsta av alla metoder de fÄtt lÀra sig. De nÀmner alla fyra arbetssÀtt som Àr inspirerade av LTG och Àven syntetisk metod nÀmns av tre av dem. Individualisering ser de som det centrala i sin undervisning och endast en av dem arbetar nÀr det gÀller lÀsutveckling med samma material för alla elever. Det mesta som lÀses och skrivs utgÄr istÀllet frÄn den specifika elevens kompetens och intresse. Skönlitteratur Àr det som övervÀgande lÀses av eleverna i syftet att trÀna lÀsning.

Detta arbete syftar till att teoripro?vande analysera och ja?mfo?ra tva? av Graham Allisons teoretiska perspektiv avseende drivkrafterna bakom den argentinska milita?rjuntans agerande och beslut info?r kriget om Falklandso?arna 1982. Den studerade tidsperioden avser a?ren 1976-1982. Fo?r att identifiera milita?rjuntans drivkrafter har Allisons teorier om fo?rklaringsmodeller anva?nts.

Vi har för avsikt att redogöra för tvÄ av de utvecklingsomrÄden som ingÄr i projektet ?En Nationell Polis?. Det ena Àr framtagandet av en nationell polistaktik vid vardagsverksamhet ? farlig situation och vid insats mot folkmassa och det andra handlar om en nationell samordning av bombskyddsverksamheten. Trenden gÄr mot en grövre brottslighet och det har visats att kriminella skyr fÄ medel i sitt agerande.

Traditionellt sett har organisationer ett fokus pÄ vÀrdering av materiella tillgÄngar och mindre hÀnsyn tas till vÀrdering av den immateriella tillgÄngen humankapitalet, d v s det mÀnskliga i organisationen som t ex kunskap, fÀrdighet och kompetens. Ett sÀtt att vÀrdera humankapitalet Àr att ta hjÀlp av externa konsulter. Uppsatsen Àr en studie över hur externa konsulter gÄr tillvÀga vid vÀrdering av humankapitalet och vilka vÀrderingsfaktorer som anvÀnds. Uppsatsen bygger pÄ en fallstudie, baserad pÄ halvstrukturerade intervjuer, och Àr utförd hos tre organisationer, av varierande storlek, som arbetar med att pÄ konsultbasis vÀrdera bl a humankapitalet. Uppsatsens övergripande syfte Àr att identifiera skillnader och likheter bland vÀrderingsfaktorer som anvÀnds vid vÀrdering av humankapital.

Bakgrund: Triage anva?nds fo?r att bedo?ma och prioritera patienter. Vanligast sker detta av sjuksko?terskor pa? akutmottagningar. Sjuksko?terskorna som arbetar med triage har en sva?r uppgift att se till att ra?tt hja?lp kommer till ra?tt patient.

Vi valde att undersöka huruvida det finns ekonomiska incitament att implementera en strategi som leder till ökad mÄngfald inom konsultbranschen. Spelar det egentligen nÄgon roll om företagens ÀndvÀnder sig av mÄngfald? Vidare stÀller vi oss frÄgan med vilka metoder mÄngfalden integreras. Vi anser oss ha funnit tydliga exempel pÄ hur fallföretagen genom teamdesign och fokusering pÄ personlig/social kompetens inom rekryteringsprocessen skapat uthÄlliga konkurrensfördelar. GenomgÄende framgÄr att fallföretagen aktivt försöker skapa team dÀr deltagarna har olika kompetenser i syfte att lösa komplexa problem med ökad kreativitet.

Syfte: Syftet med va?r studie a?r att fo?rsta? hur allma?nnyttiga bostadsbolag arbetar med sitt varuma?rke. I och med att den nya lagstiftningen har lett till o?kad konkurrens pa? bostadshyresmarknaden de senaste a?ren kra?vs ett sto?rre engagemang hos fo?retagen. Hur arbetar de med ?image-in-use? och ?image heritage? fo?r att sta?rka varuma?rket? Genom studien vill vi o?ka kunskapen om hur fo?retag kommunicerar ut den nya bilden, efter a?ndrade ekonomiska fo?rutsa?ttningar, sa? att den a?r framtra?dande och inte pa?verkas allt fo?r mycket av den traditionella bilden.Metod: Fo?r att genomfo?ra studien har vi samlat information fra?n artiklar och litteratur samt genomfo?rt intervjuer med ansta?llda pa? tre kommunala bostadsbolag och delat ut enka?ter till bolagens hyresga?ster.Slutsats: Fo?retag beho?ver arbeta aktivt med ?image-in-use? som a?r starkt pa?verkad av ?image heritage? fo?r att fo?ra?ndra bilden av sig sja?lva i kundernas medvetande.