Detta examensarbete behandlar och reder ut begreppet social kompetens. FörmÄgan att kunna lösa problem, kommunicera pÄ flera olika sprÄk samt att kunna ta egan initiativ och kunna samarbeta Àr alla komponenter som Àr aktuella nÀr man talar om social kompetens. Jag valde att koncentrera mitt utvecklingsarbeter frÀmst kring en av dessa komponenter, nÀmligen förmÄgan att kunna samarbeta med andra. Jag utförde mitt utvecklingsarbete i en förskoleklass och syftet var, att jag med hjÀlp av olika samarbetsövningar, dÀr barnen i smÄ grupper arbetar mot ett gemensamt mÄl, ville utveckla insikten om att alla behövs och kan bidra med nÄgot till gruppen. Jag lÀt barnen jobba med samarbetsövningarna under sammanlagt sju veckor och tolv övningstillfÀllen.

I en förÀnderlig omvÀrld Àr det nödvÀndigt att företag och organisationer som vill delta i samhÀllets utveckling, ser över sin kompetens, bÄde den individuella och organisatoriska. Företag mÄste börja se individuell kompetens som sin viktigaste tillgÄng och förutsÀttning för utveckling. Det stÀlls högre krav pÄ sjÀlvstÀndighet, flexibilitet, lÀrande och samarbete.Syfte: VÄrt syfte Àr att inom ramen för en organisation analysera individuella utvecklingsmöjligheter i den ordinarie verksamheten.Metod: Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ ansats för att uppnÄ vÄrt syfte. VÄr empiriska undersökning har gjorts pÄ ett företag som vi i uppsatsen benÀmner "företaget".Resultat och slutsatser: Under studiens gÄng fann vi olika faktorer som kan vara kompetensutvecklande för individen i sin ordinarie verksamhet. Vi fann att intervjupersonerna hade ett stort handlingsutrymme.

Vi lever lÀngre, Àr friskare och bÄde kan och vill jobba lÀngre. Företagen och organisationer stÄr inför ett ökande kompetensbehov. Vi inledde denna studie med tro och övertygelse om att en del av företagen skulle kunna utnyttja Àldre medarbetare för att tÀcka en del av sina kompetens- och resursbehov. Vi önskade identifiera en del av de möjligheter och problem företag eller organisationer har och visa pÄ goda exempel som fler företag eller organisationer skulle kunna ha glÀdje av.Vi har i studien tagit del av statistik, teori och praktiska exempel frÄn olika företag som beskrivits pÄ olika sÀtt i rapporter och artiklar. Vi har genom att intervjua tio (10) olika företag och organisationer funnit att det faktiskt förekommer ett mer utbrett Age Management arbete Àn vad vi hade förestÀllt oss, arbetsgivare ser allt mer till kompetens hos en person och allt mindre till Älder.Vi har funnit att Älder förstÀrks genom attityder, att "bli gammal" upptÀcks inte automatiskt av en enskild person, ofta Àr det omgivning, arbetskamrater eller erbjudanden om seniorboenden vid 55 Är som gör en person uppmÀrksam pÄ att denne nu betraktas som "Àldre".

Syftet med denna uppsats a?r att underso?ka hur la?raretik definieras, motiveras och fo?rva?rvas enligt yrkesetisk litteratur fo?r la?rare och la?rarstudenter. Fo?rhoppningen a?r att underso?kningen ska bidra till att ge kunskap om den etiska dimensionen i la?rares arbete och om den kompetens la?rare beho?ver fo?r att kunna hantera etiska konflikter i skolans vardag.Uppsatsen a?r en kvalitativ textanalys av tre bo?cker om yrkesetik som anva?nds pa? la?rarprogrammen i Sverige. Bo?ckerna a?r:La?raren i etikens motljus av Trygve Bergem, professor i pedagogik.La?rares yrkesetik av Roger Fjellstro?m, docent i praktisk filosofi.Den va?rdefulla praktiken av Kennert Orlenius, fil.dr.

I uppsatsen underso?ker jag hur huvudkarakta?ren Mimmi, under va?gen att etablera sig som fo?rfattare och i mo?tet med Hugo, so?ker na? balans mellan intellekt och kropp. Utifra?n Julia Kristevas teori om abjektionen utforskar jag pa? vilka sa?tt Mimmi fo?rha?ller sig ambivalent till viljan att vara a? ena sidan innesluten, a? andra sidan avgra?nsad, och hur i sin tur synen pa? kroppen, dess samverkan med sja?len samt synen pa? andra kroppar pra?glas av bega?r och a?ckel. Som metodisk spra?ngbra?da anva?nder jag paradoxen utifra?n Kristina Fjelkestams definition.

Syftet med denna studie a?r att observera tva? olika stylistla?rares arbete under na?gra lektioner. Hur arbetar de med; ma?l, process, a?terkoppling samt bedo?mning Hur ser fo?rutsa?ttningarna ut na?r det ga?ller det pedagogiska arbetet och har eleverna na?got inflytande? La?rarna arbetar pa? gymnasieskolans hantverksprogram, inriktning ha?r och makeup stylist.I min studie analyseras arbetet utifra?n tva? liknande lektionspass i hantverksteknik, a?rskurs tva? pa? olika gymnasieskolor, utifra?n teoretiska perspektiv inom estetisk verksamhet, kreativitet, bedo?mning samt nyckeltermer som de ?fyra f:en?; fakta, fo?rsta?else, fa?rdighet och fo?rtrogenhet.Uppsatsens resultat visar att det ba?de finns skillnader och likheter mellan la?rarnas arbetssa?tt, fo?rutsa?ttningar samt ga?llande elevinflytande. .

Syfte: Syftet med denna studie ?r att unders?ka ideella fotbollstr?nares sj?lvskattade kompetens i relation till de ?nskade behov de upplever i sin tr?narroll. Avsikten ?r ?ven att skapa en djupare f?rst?else f?r vad tr?nare faktiskt beh?ver i sin vardag f?r att l?ngsiktigt kunna m?ta de m?l och visioner som Svenska Fotbollf?rbundet (SvFF) har formulerat, ?s? m?nga som m?jligt, s? l?nge som m?jligt? och ?en spelarutbildning i v?rldsklass?. Studien syftar ocks? till att belysa eventuella k?nsskillnader i upplevd kompetens och uttryckt utvecklingsbehov. Metod: Unders?kningen genomf?rdes som en kvantitativ enk?tstudie riktad till ideella fotbollstr?nare fr?n hela Sverige.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur chefer pÄ den svenska IT-arbetsmarknaden ser pÄ fenomenet högutbildade utlandsföddas svÄrigheter att fÄ kvalificerade jobb i Sverige. Problematiken som ligger till grund för studiens Àmne Àr att efterfrÄgan pÄ IT-kompetens Àr stor men trots det gÄr mÄnga högutbildade utlandsfödda utan kvalificerat arbete. Min ambition Àr att förmedla chefernas syn pÄ varför det Àr viktigt att ha goda kunskaper i svenska, i en bransch dÀr det kan tyckas att teknisk kompetens bör ha företrÀde. Studien Àmnar Àven ge en djupare förstÄelse för vad det innebÀr att vara socialt kompetent, och huruvida det överensstÀmmer med tidigare forskning att social kompetens Àr kopplad till Sverigespecifikt humankapital. Slutligen söker jag fÄ en förstÄelse för chefernas uppfattningar om huruvida diskriminering kan vara en bakomliggande faktor till utlandsföddas svÄrigheter att fÄ kvalificerade IT-jobb i Sverige.

Syftet med denna studie Àr att ur ett elevperspektiv synliggöra gymnasieelevers uppfattningar om vad som kÀnnetecknar en kompetent dans- respektive matematiklÀrare, för att sedan göra en jÀmförelse mellan dessa. DÄ lÀraren ses som en ledare i klassrummet, tolkas den kompetente dans- respektive matematiklÀraren sedan ur ett ledarperspektiv. Metoden som anvÀnts i undersökningen Àr skriftliga reflektioner, vilket innebÀr att informanterna fritt har fÄtt reflektera över vad som kÀnnetecknar en kompetent dans- respektive matematiklÀrare och sedan skrivit ned sina tankar. Undersökningen Àr genomförd pÄ tvÄ skilda gymnasieskolor inom tvÄ olika program, estetiska programmet med inriktning dans och teknikprogrammet. Danseleverna har fÄtt reflektera över den kompetente danslÀraren och teknikeleverna har fÄtt reflektera över den kompetente matematiklÀraren.

Studien handlar om hur förskollÀrare pÄ en förskola med teknikprofil talar om teknik ochteknikarbete samt deras tal om teknisk kompetens. Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ hur förskollÀrare pÄ en förskola med uttalad profilering mot teknik talar och arbetar med teknik. Dessutom syftar studien till att redogöra för förskollÀrares syn pÄ kompetens vad avser teknik samt i relation till barns lÀrande om teknik i förskolan. För att ta reda pÄ det intervjuade jag förskollÀrare med flera Ärs erfarenhet av teknikarbete. InnehÄllet i intervjuerna och det observerade teknikmaterialet pÄ förskolan lÄg till grund för studiens resultat.

Milj?omr?det har sedan 1970-talet blivit ett att allt viktigare politikomr?de inom den Europeiska unionen (EU). En f?ruts?ttning f?r att EU:s ambiti?sa milj?politik ska realiseras ?r att medlemsstaterna s?kerst?ller att nationella akt?rer i praktiken implementerar milj?lagstiftningen. Den Europeiska kommissionens officiella statistik visar dock att det finns problem i den praktiska implementeringen av EU:s milj?lagstiftning.

Examensarbetet handlar om min instudering av Joseph Rheinbergers Konsert (Suite) fo?r violin, cello och orgel. Fo?rutom en kort biografi o?ver Rheinberger och en o?versikt o?ver hans kammarmusik behandlas olika aspekter pa? kammarmusikaliskt spel som t. ex.

Denna uppsats Àr en litteraturstudie med en mindre intervjuundersökning. Syftet Àr att ta reda pÄ om kompetensen tillvaratas i arbetslivet. I litteraturgenomgÄngen har olika begrepp angÄende Àmnet sökts. Ett individperspektiv har anvÀnts i analysen av Àmnet. Vad som i första hand intresserat mig Àr att se om de organisationsförÀndringar som skett har medfört nÄgon förÀndring angÄende tillvaratagandet av den individuella arbetstagarens kompetens.

Sepsis Àr ett livshotande tillstÄnd som kan drabba patienter inom hela sjukvÄrden dÀr sjuksköterskans arbete Àr av stor betydelse. Dödligheten vid sepsis Àr orovÀckande hög och Àr dÀrmed ett viktigt omrÄde att uppmÀrksamma. Syftet med litteraturöversikten var att belysa hur sjuksköterskan med hjÀlp av omvÄrdnadsinsatser kan identifiera patienter med sepsis pÄ en somatisk vÄrdavdelning. Metod: en litteraturöversikt med systematisk ansats har genomförts i databaserna PubMed och Cinahl. Resultatet baseras pÄ tio kvantitativa artiklar dÀr fyra teman uppkommit som innefattade sjuksköterskans kompetens, utbildning, samverkan och fysiologiska parametrar och instrument.

I förskolan finns det tvÄ yrkeskategorier, barnskötare och förskollÀrare. Förskolan har blivit en egen skolform som fÄtt egen lÀroplan som reviderats och fÄtt tydligare riktlinjer för förskollÀrare och arbetslag. Som en följd av detta har kraven pÄ personalen höjts. Med utgÄngspunkt i begreppen identitet och kompetens samt i identitetsteorier vill vi försöka nÀrma oss en förstÄelse för hur de bÄda yrkeskategorierna ser pÄ sin egen och varandras yrkesroll och kompetens. Vi undrar ocksÄ hur de tÀnker kring förskolans framtid, kommer det fortsatt att finnas tvÄ yrkeskategorier i förskolan? För att fÄ syn pÄ detta har vi gjort en kvalitativ studie och för att samla in vÄr empiri valde vi att göra halvstrukturerade intervjuer.