Specialpedagogens yrkesroll och arbetsuppgifter inom anpassad grundskola beskrivs som komplex och varierade beroende p? lokala organisatoriska f?ruts?ttningar. Rollen pr?glas av en balans mellan individuellt st?d till elever och skol?vergripande arbete, vilket inkluderar samarbete med andra yrkesgrupper och bidrag till skolutveckling. Arbetsuppgifterna och yrkesrollen ofta otydligt definierade, vilket kan p?verka yrkesut?varnas uppfattning om sitt uppdrag och deras m?jligheter att bidra till en inkluderande skolmilj?. Syfte: Att unders?ka hur specialpedagoger uppfattar sin yrkesroll och sina arbetsuppgifter samt bidra till f?rst?elsen av deras funktion i anpassad grundskola. Teori: Systemteori anv?nds f?r att analysera hur specialpedagogens arbete p?verkar skolsystemet p? individ-, grupp- och organisationsniv?. Metod: Semistrukturerade intervjuer genomf?rdes med sju specialpedagoger i en st?rre svensk kommun med en fenomenografisk ansats. Resultat: Studien visar att specialpedagoger arbetar p? flera niv?er ? fr?n direkta insatser f?r elever till handledning av kollegor och strategiskt utvecklingsarbete.

Studiens inneh?ll redog?r hur f?rskoll?rare arbetar f?r att bem?ta barn i behov av s?rskilt st?d utifr?n deras individuella f?ruts?ttningar med avstamp i specialpedagogiken som teoretisk utg?ngspunkt. De fr?gest?llningar som vi har valt att utg? fr?n f?r att besvara syftet fokuserar p? hur f?rskoll?rare arbetar f?r att s?kerst?lla en likv?rdig utveckling f?r barn som ?r i behov av extra st?d, vilka f?rh?llningss?tt som f?rskoll?rare anv?nder sig av i m?tet med barn i behov av s?rskilt st?d samt hur arbetet med inkludering lyfts fram som gynnsamma f?r barn som ?r i behov av s?rskilt st?d. Studien har utg?tt fr?n en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer som k?lla f?r insamling av empiri.

I denna studie unders?ks hur pedagoger i f?rskolan upplever och hanterar psykisk oh?lsaoch arbetsbelastning i relation till sin professionella roll. Syftet med studien ?r att f?rdjupaf?rst?elsen av hur dessa erfarenheter tolkas, ger mening och hanteras i vardagen.Forskningsfr?gan som ligger till grund f?r studien ?r: Hur resonerar pedagoger kringpsykisk oh?lsa, arbetsbelastning och strategier i relation till sin professionella roll if?rskolan? Studien utg?r fr?n en kvalitativ forskningsansats med fenomenologisk inriktning,d? det gjorde det m?jligt att f?nga deltagarnas egna perspektiv och levda erfarenheter. Datainsamlingen genomf?rdes genom sju semistrukturerade intervjuer, varav en digitalt,med f?rskoll?rare, barnsk?tare och vikarier verksamma i svenska f?rskolor.

Syftet med föreliggande arbete har varit att undersöka den litteratur som finns inom det företagsekonomiska och organisationsteoretiska omrÄdet inom managementlitteraturen med avseende pÄ interkulturell kompetens i ledarskapet och tillsammans med motsvarande pedagogiska litteratur frÄn skolvÀrlden göra en jÀmförelse dem emellan av vad som avses med interkulturell kompetens och hur denna behandlas i respektive litteratur. Litteraturstudiens resultat pekar pÄ tydliga skillnader, dÀr managementlitteraturen lÀgger vikten vid kunskap som förutsÀttning för interkulturell kompetens medan den pedagogiska litteraturen ser attityder som den interkulturella kompetensens viktigaste förutsÀttning. Resultatet visar Àven pÄ en komplementaritet mellan dessa bÄda angripssÀtt, som skulle kunna utnyttjas i större utstrÀckning..

Kompetens har pĂ„ senare tid blivit ett omskrivet omrĂ„de och beskrivs ofta som en konkurrensfördel av teoretikerna. Om organisationen vill behĂ„lla sin marknadsposition mĂ„ste kompetens tas till vara, men samtidigt utvecklas i takt med marknadens behov. Önskas hög kompetens mĂ„ste organisationsstrukturen Ă€ven stödja kompetens. Den strategiske ledaren som arbetar i överensstĂ€mmelse med organisationens kompetensstrategi stödjer individens prestationer. Ett sĂ€tt Ă€r genom identifiering och mĂ€tning av prestationer.

Utg?ngspunkten f?r den h?r uppsatsen ?r det s? kallade implementeringsproblemet, som inneb?r ett glapp mellan beslut och genomf?rande och har betydelse f?r fr?gor om makt, ansvarsutkr?vande, resultat och effektivitet. Uppsatsen j?mf?r implementering av tv? olika arbetsmetoder i en hierarkisk organisation, Polismyndigheten. Ett m?l med ombildningen till en Polismyndighet 2015 var f?rb?ttrade resultat och ?kad kvalitet i verksamheten. Statskontorets utv?rdering av reformen 2018 visade dock p? sv?righeter i styrningen, exempelvis vad g?ller att f? genomslag f?r olika arbetsmetoder.

Bakgrund: Typ 1 diabetes (T1D) ?r en kronisk sjukdom som fr?mst debuterar i ung ?lder (barn, ungdomar eller yngre vuxna) men den kan uppst? i alla ?ldersgrupper. Behandlingen som syftar till att h?lla blodsockret p? en normal niv? st?ller stora krav p? individen avseende egenv?rd och hanteringen kr?ver st?ndig uppm?rksamhet f?r att kunna fatta r?tt beslut ang?ende ?tg?rder f?r att kontrollera sjukdomen. Detta krav p? st?ndig uppm?rksamhet kan leda till diabetesstress vilket i sin tur kan g?ra det sv?rt att acceptera sjukdomen.

Utvecklingen av delade mobilitetstj?nster, s?som bildelning, cykeldelning och mikromobilitet, har framh?llits som lovande l?sningar f?r att adressera de utmaningar som pr?glar urbana transportsystem. Dock visar tidigare forskning att dessa tj?nster huvudsakligen anv?nds av m?n. Det finns ocks? en brist p? kunskap om varf?r kvinnor ?r underrepresenterade i anv?ndningen av delade mobilitetstj?nster och hur dessa tj?nster kan anpassas f?r att gynna kvinnors r?rlighet. Denna uppsats bidrar till att ?ka f?rst?else f?r de hinder som begr?nsar kvinnors j?mst?llda anv?ndning av delade mobilitetstj?nster samt vilka anpassningar som kan g?ras f?r att b?ttre tillgodose kvinnors r?rlighet.

Syftet med uppsatsen Àr att öka förstÄelsen för taktisk kompetens som omhÀndertar den inneboende komplexiteten i militÀr verksamhet. Problemet hÀri Àr att kompetens kan anses vara nÄgot sÀllsynt och att inkompetens snarare Àr normalbilden.Uppsatsen tar sig an detta arbete genom att operationalisera Bertil Rolfs teorier om militÀr kompetens och Stephen Biddles teori om the Modern System. Ur detta teoretiska utblicksblicksfönster utfaller ett analysfilter bestÄende av kategorierna praktisk kunskap, professionell kunskap, regler och praktik inom institutioner och traditioner. Huruvida dessa kan utgöra en grund för förstÄelsen av taktisk kompetens analyseras dÀrefter med stöd av Israel Defense Forces taktiska prestationer under det andra Libanonkriget 2006.Resultatet Àr att taktisk kompetens Àr möjlig att förstÄ utifrÄn förutsÀttningarna att hantera den förÀnderliga helheten. Taktisk kompetens handlar om de organisatoriska villkoren att kritiskt granska och reflektera över rÄdande förhÄllanden och förutsÀttningarna för att Ästadkomma förÀndring och utveckling.

Uppsatsen tar avstamp i undersökningen av stÄndpunkter frÄn LO, TCO och Svenskt NÀringsliv kring lagen om anstÀllningsskydd och kompetens i relation till dagens arbetsmarknad och arbetsbristsituationer pÄ företag. UtifrÄn en bakgrund av globalisering, stegrad internationell konkurrens samt arbetsmarknadens ökade krav pÄ kompetens och flexibilitet utmanas vÀlfÀrdssystemet och den arbetsreglering som kÀnnetecknat och format Sverige.Uppsatsen frÄgar sig vad de olika parterna LO, TCO och Svenskt NÀringsliv lÀgger i begreppet kompetens nÀr de pratar om LAS och denna lag tar hÀnsyn till kompetens vid uppsÀgningar pÄ grund av arbetsbrist i företag och i sÄ fall hur.Slutsatser Àr att parterna verkar ha sÀrdeles olika syn pÄ hur begreppet kompetens i relation till LAS skall definieras och tillÀmpas. LO och TCO rör sig bort frÄn det kompetensbegrepp som belyser resultaten i studien och framtonar mer tillrÀckliga kvalifikationer och allmÀnna yrkeskunskaper. Svenskt NÀringsliv begreppsliggör mer kompetens som nÄgot som kan sÀttas i relation till personliga egenskaper. Detta kan bero pÄ att de representerar olika grupper pÄ arbetsmarknaden och att man företrÀder olika intressen och kanske Àven olika ideologier.En annan slutsats Àr att LO och TCO tycker att lagen om anstÀllningsskydd tar hÀnsyn till kompetens vid arbetsbristsituationer pÄ företag genom turordningsreglernas tillrÀckliga kvalifikationer och branschanpassade avtal.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur personal, elever och nÄgra förÀldrar pÄ StÄnga skola uppfattar att skolan kan stÀrka barns sociala kompetens med SET (social och empatisk trÀning) som metod. Studien bygger pÄ skolan och hemmets gemensamma ansvar för barnens fostran, utveckling och utbildning.I litteraturgenomgÄngen definieras begrepp inom social kompetens, och metoder som frÀmjar social kompetens presenteras.Den empiriska undersökningen bygger pÄ observationer, intervjuer samt enkÀtinsamlingar som utfördes i samband med ett besök pÄ StÄnga skola. Arbetet med SET undersöktes. Studien visar att arbetet med Livskunskap Àr viktigt, men huruvida det stÀrker barns sociala kompetens eller ej har inte kunnat pÄvisas mer Àn som en observerbar förÀndring gÀllande elevernas förhÄllningssÀtt, beteende och bemötande..

I Sverige har alla rÀtt till en god och patientsÀker vÄrd. För att försÀkra patienter i Sverige om att de fÄr en patientsÀker vÄrd Àr det dÀrför viktigt att den legitimerade sjuksköterskan utnyttjar kunskap och kompetens pÄ bÀsta sÀtt. Vilka faktorer i sjuksköterskans kompetens lÀgger grunden för en patientsÀker vÄrd? Syftet med litteraturstudien var att belysa hur sjuksköterskans kompetens pÄverkar patientsÀkerheten. ProblemomrÄdet har studerats i form av en litteraturstudie.

Syfte: Syftet med studien var att unders?ka vilka motivationsfaktorer som driver fotbollstr?nare i ideella f?reningar att engagera sig i sitt tr?naruppdrag, hur de uppleverbalansen mellan inre och yttre motivation samt vilka utmaningar som p?verkar deras vilja att forts?tta eller avsluta sitt engagemang.Metod: Studien genomf?rdes med en kvalitativ forskningsansats med Self-Determination Theory (SDT) som teoretiskt ramverk. Datainsamlingen genomf?rdes genom sexsemistrukturerade intervjuer med fotbollstr?nare som hade begr?nsad erfarenhet och l?g ekonomisk ers?ttning i sina tr?naruppdrag. Materialet analyserades genomkvalitativ inneh?llsanalys.Resultat: Resultaten visade att tr?narnas motivation fr?mst grundades i passion f?r fotboll, social gemenskap, personlig utveckling och upplevelsen av meningsfullhet i rollen.

Syfte: Syftet med uppsatsen ?r att ?ka f?rst?elsen f?r samverkan mellan offentlig sektor och civilsamh?llet. Teori: F?r att ?ka f?rst?elsen f?r samverkan mellan civilsamh?llet och offentlig sektor tar denna studie avstamp i nyinstitutionell teori. F?r att diskutera och analysera det samverkande arrangemanget har forskning om tv?rsektionell samverkan och projektifiering av relevans anv?nts f?r att diskutera och besvara v?ra forskningsfr?gor. Metod: Vi har genomf?rt en fallstudie av ett samverkande arrangemang mellan offentlig sektor och civilsamh?llet som h?r utg?rs av en statlig myndighet, en kommun och flera Arbetsintegrerade sociala f?retag (ASF). Den huvudsakliga datainsamlingen f?r studien ?r semistrukturerade intervjuer vilket genomf?rts med akt?rer ur samverkansarrangemanget.

Syfte med detta arbete var att undersöka om och hur utomhuspedagogik kan frÀmja social kompetens och om utomhuspedagogik kan vara en möjlighet för att trÀna social kompetens i gymnasieskolan.Dagens ungdomar har fÀrre vuxenkontakter och blir influerade av det tekniska samhÀllet samtidigt som sociala fÀrdigheter trÀnas mindre. DÀrav blir ungdomars brister i social kompetens mer pÄtaglig för samhÀllet. Gymnasielever befinner sig i en kÀnslig utvecklingsfas dÀr social kompetens spelar en omedveten roll för sociala interaktioner. För nÀrvarande finns ingen aktuell forskning om sambandet mellan utomhuspedagogik och trÀning av social kompetens pÄ gymnasieskolan.Min empiriska studie har med hjÀlp av kvalitativa intervjuer av fyra verksamheter som arbetar med utomhuspedagogik tagit reda pÄ om och hur utomhuspedagogik kan anvÀndas för att frÀmja social kompetens. Respondenterna Àr verksamma i grundskolan, försvarsmakten, polisutbildningen och företagskonsulting.