This thesis examines Swedish filmmakers' modes of work and production within the Swedish film landscape. An introductory historical overview treats the Swedish regionalization since the mid 1990's. Political and economical aspects of producing films in various regions serve as a background for understanding the new generation of decentralised Swedish filmmaking, and the use of sound and music in contemporary film. The analysis consists of empirical studies; interviews with directors and producers, working with music for film and TV. Although the filmmaking perspective is in focus, composers and film scholars are heard as well.

Studier har visat att chefer har ett stort inflytande pÄ de anstÀlldas vÀlbefinnande. I dagens hektiska arbetsliv Àr detta nÄgot som bör tillvaratas dÄ de anstÀlldas vÀlbefinnande hotas pÄ grund av de arbetsförhÄllanden de befinner sig i. Denna studie gjordes i syfte att undersöka hur ledarskap upplevs inverka pÄ de anstÀlldas vÀlbefinnande. Halvstrukturerade intervjuer tolkade med tematisk analys visade att ledarskapet upplevdes ha en inverkan pÄ de anstÀlldas vÀlbefinnande. Vilken typ av ledarstil som anvÀndes upplevdes spela en roll för vÀlbefinnandet och speciellt viktiga komponenter för att utföra ett hÀlsofrÀmjande ledarskap var kommunikation, feedback och socialt stöd.

I uppsatsen analyseras och diskuteras processen av att komponera ny repertoar f?r barnk?r. Studien beaktar f?ljande fr?gest?llningar: Hur realiserades f?ruts?ttningarna f?r uppgiften att skriva musik f?r barnk?r? Vilka utmaningar uppstod under processen och hur l?stes de? Med hj?lp av en processdagbok unders?ks utf?randet av att tons?tta ett verk f?r barnk?r. F?rfattaren diskuterar parametrar som barnr?stens omf?ng, st?mf?ring f?r barnk?r, textens ber?ttelse, melodins rytm samt ackompanjemangets f?rh?llande i relation till k?rmelodin.

KÀnnetecknande för IT-företag Àr att de verkar i en dynamisk och turbulent miljö dÀr teknikskiften Àr vanligt förekommande. Personalen Àr kompetent och vÀlutbildad och Àr dessa företags mest vÀrdefulla tillgÄng. Cheferna/ledarna Àr i mÄnga fall betydligt yngre jÀmfört med"traditionella"ledare för andra börsnoterade bolag. Skiljer sig ledarskapet i dessa företag Ät frÄn ledarskapet i traditionella företag? Vi har i studien haft en fallstudieliknande ansats, dÀr vi har intervjuat fyra ledare för IT-företag i Sverige.

Den hÀr uppsatsen handlar om ledarstilar i kombination med personalneddragningar. Syftet med denna studie Àr att undersöka vad det finns för olika ledarstilar och hur de kan anvÀndas för att Ästadkomma ett fungerande ledarskap. VÄra frÄgestÀllningar Àr: vilka olika ledarstilar förekommer i de organisationer som vi har undersökt? Sker det nÄgon förÀndring i ledarstilen vid personalneddragningar? Bakgrunden till detta Àmnesval Àr att vi utifrÄn vÄr egen arbetslivserfarenhet har varit i kontakt med ledare som har haft olika sÀtt att leda. Vi ville undersöka detta nÀrmare för att fÄ en uppfattning om vilka klassiska ledarstilar som finns och hur de kan anvÀndas i olika situationer.

The theory of ?security communities? is generally understood as ?dependable expectations of peaceful change? between groups and whether or not the African Union can be said to meet that criteria has been contested in the research community. One of the central disagreements lie in the nature of the region?s conflicts, of which a majority are intrastate but with tendencies of transnational involvement. This paper seeks to understand how extensive this involvement is and how it affects the possibility of classifying the African Union as a security community.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur ledarskapet hos lÀrare ser ut i praktiken, detta med stort fokus pÄ de tre ledarskapsstilar som baseras pÄ bland annat Christer Stensmos teorier. Man kommer Àven genom intervjuer att fÄ se vad lÀrare sjÀlva har för syn pÄ ledarskap och vad ett gott ledarskap innebÀr för dem.Metoden som anvÀnds för studien Àr kvalitativ och det har genomförts Ätta observationer, tvÄ per lÀrare, och fyra intervjuer för att fÄ svar pÄ forskningsfrÄgorna som senare presenteras.Resultatet visade att alla fyra lÀrare som deltagit i studien lÀgger vikt vid struktur och tydlighet i sin undervisning, samt att de alla vÀrdesÀtter ett gott ledarskap, vilket för dem till stor del innebÀr en demokratisk ledarstil. De slutsatser man kan dra Àr bland annat att dessa lÀrare inte tror pÄ ett gott lÀrarskap utan ett gott ledarskap..

Milj?omr?det har sedan 1970-talet blivit ett att allt viktigare politikomr?de inom den Europeiska unionen (EU). En f?ruts?ttning f?r att EU:s ambiti?sa milj?politik ska realiseras ?r att medlemsstaterna s?kerst?ller att nationella akt?rer i praktiken implementerar milj?lagstiftningen. Den Europeiska kommissionens officiella statistik visar dock att det finns problem i den praktiska implementeringen av EU:s milj?lagstiftning.

Uppsatsen syftar till att studera hur verksamhetsstyrningen pÄ fyra utvalda företag ser ut i goda och dÄliga tider. Vi har anvÀnt oss av ett kvalitativt angreppssÀtt genom stÀllda enkÀtfrÄgor till chefer samt en chefsrekryterare. AngreppsÀttet Àr Àven abduktivt dÄ vi vÀxlar mellan empiri och teorier. De utvalda företagen Àr placerade i Brandingers modell över planeringssituationer för att sprida dem enligt kriterierna "förÀnderliga affÀrsförutsÀttningar" och "lÀtthet att förÀndras". Vi har kommit fram till ett antal hypoteser som visar pÄ tendenser att mer förÀndringsbenÀgna företag förÀndrar sin verksamhetsstyrning i större utstrÀckning.

I uppsatsen underso?ker jag hur huvudkarakta?ren Mimmi, under va?gen att etablera sig som fo?rfattare och i mo?tet med Hugo, so?ker na? balans mellan intellekt och kropp. Utifra?n Julia Kristevas teori om abjektionen utforskar jag pa? vilka sa?tt Mimmi fo?rha?ller sig ambivalent till viljan att vara a? ena sidan innesluten, a? andra sidan avgra?nsad, och hur i sin tur synen pa? kroppen, dess samverkan med sja?len samt synen pa? andra kroppar pra?glas av bega?r och a?ckel. Som metodisk spra?ngbra?da anva?nder jag paradoxen utifra?n Kristina Fjelkestams definition.

Syftet med denna studie a?r att observera tva? olika stylistla?rares arbete under na?gra lektioner. Hur arbetar de med; ma?l, process, a?terkoppling samt bedo?mning Hur ser fo?rutsa?ttningarna ut na?r det ga?ller det pedagogiska arbetet och har eleverna na?got inflytande? La?rarna arbetar pa? gymnasieskolans hantverksprogram, inriktning ha?r och makeup stylist.I min studie analyseras arbetet utifra?n tva? liknande lektionspass i hantverksteknik, a?rskurs tva? pa? olika gymnasieskolor, utifra?n teoretiska perspektiv inom estetisk verksamhet, kreativitet, bedo?mning samt nyckeltermer som de ?fyra f:en?; fakta, fo?rsta?else, fa?rdighet och fo?rtrogenhet.Uppsatsens resultat visar att det ba?de finns skillnader och likheter mellan la?rarnas arbetssa?tt, fo?rutsa?ttningar samt ga?llande elevinflytande. .

Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ hur medvetna yrkesverksamma lÀrare Àr om sin ledarroll, hur de arbetar för att utveckla ledarrollen och hur de anvÀnder den för att nÄ ut till sina elever. Fokus ligger pÄ ledarrollen och det ansvar detta för med sig, och Àven hur lÀrarna ser pÄ sin egen roll i skolan. Min undersökning baseras pÄ kvalitativa intervjuer gjorda med tre verksamma lÀrare i olika delar av landet. Lgr 11 fastslÄr att lÀrarens ansvar ligger bland annat i att kunna leda en klass och att utveckla individerna i denna klass. Resultatet visade att begreppet ledare kan vara svÄrtolkat och att man jobbar som ledare olika beroende pÄ vilken klass man har framför sig och varierade beroende pÄ om man var ÀmneslÀrare eller klasslÀrare, det visade sig ocksÄ att lÀrarna hade olika uppfattningar om hur mycket man skulle diskutera lÀrarrollen och hur man kan utveckla den i skolan..

Background: How do leaders act during organisational changes which involve downsizing? The leader often ends up in focus during these processes. These issues are by no means recently developed. Already the medieval author Machiavelli wrote about leaders? problems with leading changes.

Examensarbetet handlar om min instudering av Joseph Rheinbergers Konsert (Suite) fo?r violin, cello och orgel. Fo?rutom en kort biografi o?ver Rheinberger och en o?versikt o?ver hans kammarmusik behandlas olika aspekter pa? kammarmusikaliskt spel som t. ex.

I denna uppsats underso?ker jag anva?ndbarheten i SKL:s prenumerationsutskick utifra?n grund- antagandet att man beho?ver veta vad man ska ha texterna till fo?r att fo?rsta? dem. Jag fokuserar pa? tre faktorer som kan pa?verka texternas anva?ndbarhet: den na?rmaste kontexten; vilka genrer SKL skickar ut; samt vilka la?sma?l och fo?rva?ntningar pa? inneha?ll som texternas framsta?llning gynnar.Resultatet visar att texternas fo?rutsa?ttningar att bli la?sta och anva?nda inte a?r optimala. Detta beror bl.a.