Syftet med vÄrt arbete var att undersöka vilka kompetenser en pedagog ska besitta för att skapa goda förutsÀttningar för dagens elever. Vi valde att titta pÄ hur lÀrarens ledarstil pÄverkar gruppen, om lÀrarna ger goda förutsÀttningar för eleverna samt hur lÀrare och elever beskriver en god pedagog med fokus pÄ lÀrarens kompetenser och de kompetenser som efterfrÄgas bland eleverna. I studien valde vi att intervjua sex lÀrare och dela ut 146 enkÀter till elever frÄn sex olika klasser i grundskolans senare Är till gymnasiet. Vi har Àven tittat pÄ dessa elevenkÀter ur ett genusperspektiv. Av studien framgÄr att de lÀrare vi intervjuat stÀrker det kollektiva beteendet hos eleverna genom grupparbeten, tydliga mÄl, fasta ramar, disciplin och ordning.

Syfte: Denna studie ?syftar att bidra med kunskap kring schemat och f?rst?else kring varf?r det konstrueras som det g?rs. Studien unders?ker hur h?gstadieelevers scheman ser ut idag; vilka likheter och skillnader det kan finnas, s?v?l som varf?r det konstrueras som de g?rs enligt de som l?gger schemat. Detta genom att unders?ka hur schemal?ggare beskriver sitt handlingsutrymme och vilka faktorer de upplever p?verkar deras beslut i schemal?ggningsprocessen. Teori: Studien ramas dels in av ett neurovetenskapligt perspektiv p? elevers l?rande och f?ruts?ttningar f?r l?rande, d?r hj?rnans utveckling och (?ver-)belastning ?r central.

Denna uppsats Àr skriven med syftet att belysa elevers Äsikter inom omrÄdet pedagogiskt ledarskap i klassrummet. Detta undersöks genom en kvantitativ enkÀtundersökning besvarad av 107 elever i Ärskurs 6 i Malmö. FrÄgestÀllningen som gav upphov till undersökningen Àr: Vilken typ av ledarstil föredrar elever och vad pÄverkar deras motivation i skolarbetet? Vi presenterar vÄrt resultat i deskriptiv statistik och anvÀnder oss av behavioristisk samt humanistisk teori för att analysera vÄra resultat. Resultatet och slutsatsen visar att eleverna trivs bÀst med en humanistisk ledare men finner motivation i de typiska behavioristiska förstÀrkningarna sÄ som beröm och till viss del bestraffning..

Syfte: Syftet med studien ?r att ?ka f?rst?elsen f?r r?relse- och matvanor i familjer som har barn med och utan s?rskilda behov och befinner sig i en kontext med extrasamh?llsst?d, samt att identifiera vilka faktorer som kan underl?tta respektive hindra vanorna i vardagen.Metod: Studien genomf?rdes som en kvalitativ intervjustudie, vilket ?r l?mpligt med tanke p? studiens syfte. Insamling av data gjordes med semistrukturerade intervjuer med ?ppna fr?gor. Urvalet bestod av sex v?rdnadshavare med barn mellan 5-10 ?r, som rekryterades genom ett avsiktligt urval p? en f?rskola och en Friskv?rds- ochaktivitetsgrupp i tv? olika kommuner i V?stra G?taland.

Denna text a?r en reflektion o?ver maktfo?rha?llanden inom det (konst)musikaliska fa?ltet, och ett fo?rso?k att beskriva hur de produceras och reproduceras genom den musikaliska diskursen, de system av normer och avgra?nsningar som definierar den, och det sociala rum da?r den verkar.Den centrala tanken i texten a?r att det a?r verkets (och da?rigenom upphovspersonens) framtra?dande snarare a?n dess substans som avgo?r dess maktposition i fo?rha?llande till andra. Med framfo?rallt Michel Foucault och Judith Butler anva?nder jag mig av en teori om subjektet som na?got som inte a?r essentiellt, substantiellt och enhetligt, utan na?got som konstrueras i det performativa framtra?dandet i av diskursen fabricerade positioner. Musiken a?r sa?ledes performativ, som utsaga go?r den na?got, da? den tilla?ter, stabiliserar och reproducerar en given identitet och position.Diskursen ses ha?r alltsa? som ett maktfa?lt, definierad av sociala och kulturella normer, avgra?nsningar och fo?rbud, i vilken de subjekt som beha?rskar spra?ket, koderna, handlingarna, estetikerna och praktikerna tilla?ts framtra?da.Jag har i denna text fo?rso?kt att se hur diskursens manifesta yta ? musiken ? pa? olika sa?tt kan verka fo?r att do?lja den position som upphovspersonen intar, och da?rmed det subjekt som reflekteras i den socialitet da?r den tar plats.

Uppsatsen bygger pÄ en analys av hemsidan En jÀmstÀlld förskola och skola ? hur kan vi nÄ dit?. Hemsidan Àr ett metodmaterial utgivet av LÀnsstyrelsen i VÀstmanland som riktar sig till pedagoger och syftar till att vara ett stöd i arbetet med jÀmstÀlldhets- och likabehandlingsfrÄgor i förskola och skola. Syftet med uppsatsen Àr att analysera hur jÀmstÀllsdhetsdiskursen framtrÀder och vilka förestÀllningar om genus som Àr rÄdande pÄ hemsidan.  FrÄgestÀllningarna som jag utgÄr ifrÄn i min analys Àr: Vilka idéer om genus och jÀmstÀlldhet förekommer pÄ hemsidan? Finns det andra underliggande normer och/eller vÀrldssyn pÄ hemsidan som kan pÄverka arbetet med jÀmstÀlldhet? Hur framstÀlls genus pÄ hemsidan? Vilka effekter kan den syn pÄ genus och jÀmstÀlldhet som finns pÄ hemsidan fÄ pÄ det praktiska jÀmstÀlldhetsarbetet? Den rÄdande jÀmstÀlldhetsdiskursen och synen pÄ genus kommer att pÄverka hur arbetet med dessa frÄgor sker i förskola och skola, hur förskolan och skolan i sin tur vÀljer att arbeta med genus och jÀmstÀlldhet kommer att ger efterverkningar pÄ ett samhÀlleligt plan.

Syftet med vÄr uppsats har varit att undersöka hur lÀrare kan öka motivationen hos elever genom att ta upp aktuella hÀndelser i undervisningen. UtifrÄn detta syfte har vi lÀst litteratur och tagit del av olika ledarstilar för att analysera vad som ökar motivationen hos oss mÀnniskor. För att utreda om det Àr nÄgon skillnad pÄ elevers motivation ifall lÀraren tar upp aktuella hÀndelser eller inte, gjordes en undersökning. Undersökningen utfördes i Är nio pÄ grundskolan och i Är tre pÄ gymnasiet i LuleÄ kommun. Denna undersökning bestod av observationer, enkÀter och intervjuer.

VÄr studie behandlar omrÄdet ledarstilar dÀr teorin baseras pÄ Lewin et al?s ledarstilsindelning, vilka Àr den auktoritÀra ledaren, den demokratiska ledaren och lÄt-gÄ ledaren. Vi har genomfört en situationsbaserad experimentell studie dÀr vi har berört bÄde attityds- och ledarskapsteorier. Oberoende variabel Àr ledarstilen medan de beroende variablerna Àr attityden till ledarstilen, attityden till arbetsplatsen samt intentionen att stanna kvar pÄ arbetsplatsen.Studien bestod av ett arbetssituationsscenario samt ett hÀfte med frÄgor angÄende scenariot. Försökspersonerna blev indelade i fyra grupper, tre med varsin ledarstil samt en kontrollgrupp som saknade en uttalad ledarstil.

Bakgrund och syfteIstÀllet för att bedöma och vÀrdera en coach utifrÄn dÄlig eller bra kan en coach ses utifrÄn ett kontinuum dÀr nybörjare Àr den ena ytterligheten och expert den andra ytterligheten. Tidigare forskning om expert-coacher har tvÄ inriktningar, utveckling av expertis inom coaching och expert-coachens kÀnnetecken och förmÄgor. KÀnnetecken och förmÄgor hos en expert-coach kan ses som nyckelbegrepp i denna studie. Underliggande begrepp inom expert-coachens kÀnnetecken Àr karaktÀrsdrag, beteende och coach/ledarstil. Underliggande begrepp inom expert-coachens förmÄgor Àr kunskap och psykologiska fÀrdigheter.

Syftet med denna studie a?r att underso?ka hur insatser och fo?rutsa?ttningar fo?r ekonomiskt bista?nd formuleras och individanpassas inom fo?rso?rjningssto?d fo?r unga vuxna. De fra?gesta?llningar som anva?nds behandlar hur gruppen unga vuxna bista?ndstagare konstrueras, hur socialsekreterare definierar insatser utifra?n klientens behov, samt hur fo?rutsa?ttningar fo?r bista?nd formuleras och huruvida dessa uppra?ttas med ha?nsyn till klientens individuella situation. Fra?gesta?llningarna bero?r det sociala arbetets normfo?rmedlade praktik, ba?de utifra?n hur gruppen unga vuxna konstrueras men ocksa? utifra?n hur gruppens behov motiverar de insatser som de unga vuxna anses beho?va.

Norra Sorgenfri a?r ett gammalt industriomra?de i o?stra Malmo? som sta?r info?r en gedigen omvandlingsprocess fo?r att bli en del av Malmo?s innerstad. Utvecklingen ska ske successivt under ett antal a?r och drivas av Malmo? stad i samverkan med omra?dets privata fastighetsa?gare och verksamma akto?rer, vilket go?r processen va?ldigt komplex. Malmo? stad har storslagna visioner fo?r omra?det och vill i ett tidigt skede utveckla Industrigatan, omra?dets ?ryggrad?, till ett intressant och attraktivt stra?k.

Ökad konkurrens och snabba förĂ€ndringar i företagens omvĂ€rld leder till att företagen snabbt mĂ„ste kunna anpassa sig till de nya förutsĂ€ttningarna. Genom att organisera företaget i projektform kan dess flexibilitet kraftigt förbĂ€ttras. DĂ„ projekt Ă€r lĂ€ttare att starta Ă€n att bygga upp helt nya avdelningar inom organisationen, samt att dess genomloppstid Ă€r relativt kort kan riskerna minimeras (Tonnquist, 2008). Varje projekt Ă€r samordnat av ett antal aktörer som t.ex. bestĂ€llare, projektledare, projektgrupp och en styrgrupp.

Examensarbetet handlar om min instudering av Joseph Rheinbergers Konsert (Suite) fo?r violin, cello och orgel. Fo?rutom en kort biografi o?ver Rheinberger och en o?versikt o?ver hans kammarmusik behandlas olika aspekter pa? kammarmusikaliskt spel som t. ex.

Syfte: Tanken med detta arbete har varit att se hur en fusion med företag i fyra olika lĂ€nder som deltagare pĂ„verkat en stor organisation som Nordea, undersöka vilka skillnader de olika kulturerna för med sig och vilka problem de orsakat i integrationsprocessen. Jag ville Ă€ven jĂ€mföra vilka olika ledarstilar som existerade i de olika lĂ€nderna och ta reda pĂ„ om det pĂ„verkat chefernas ledarstil i Sverige. Även massmedians bevakning under integrationsprocessen undersöks för att se deras instĂ€llning till sammanslagningen.Metod: I denna uppsats har bĂ„de sekundĂ€r- och primĂ€rdata anvĂ€nts. Jag har studerat vad andra skrivit om fusioner, kulturens pĂ„verkan och olika ledarstilar men jag har Ă€ven samlat in egen primĂ€rdata genom intervjuer med tvĂ„ personer frĂ„n Nordea. Sedan har jag jĂ€mfört resultatet av intervjuerna med teorin för att fĂ„ en bra bild om hur fusionen och integrationsprocessen fungerat i Nordea.Resultat & slutsats: De olika kulturerna inkluderade olika ledarstilar i fusionen och en viss anpassning har krĂ€vts av cheferna för att samarbetet ska fungera.

Syfte: Tanken med detta arbete har varit att se hur en fusion med företag i fyra olika lĂ€nder som deltagare pĂ„verkat en stor organisation som Nordea, undersöka vilka skillnader de olika kulturerna för med sig och vilka problem de orsakat i integrationsprocessen. Jag ville Ă€ven jĂ€mföra vilka olika ledarstilar som existerade i de olika lĂ€nderna och ta reda pĂ„ om det pĂ„verkat chefernas ledarstil i Sverige. Även massmedians bevakning under integrationsprocessen undersöks för att se deras instĂ€llning till sammanslagningen.Metod: I denna uppsats har bĂ„de sekundĂ€r- och primĂ€rdata anvĂ€nts. Jag har studerat vad andra skrivit om fusioner, kulturens pĂ„verkan och olika ledarstilar men jag har Ă€ven samlat in egen primĂ€rdata genom intervjuer med tvĂ„ personer frĂ„n Nordea. Sedan har jag jĂ€mfört resultatet av intervjuerna med teorin för att fĂ„ en bra bild om hur fusionen och integrationsprocessen fungerat i Nordea.Resultat & slutsats: De olika kulturerna inkluderade olika ledarstilar i fusionen och en viss anpassning har krĂ€vts av cheferna för att samarbetet ska fungera.