Sök:

Sökresultat:

635 Uppsatser om Förutfattade meningar - Sida 6 av 43

Valmöjligheter mellan olika regelverk inom redovisning - Löser de företagens problem?

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att identifiera ett antal problemomrÄden för onoterade aktiebolag samt att diskutera företagens val mellan olika redovisningsalternativ. Vi har valt att göra en kvalitativ undersökning med djupintervju och mailenkÀter. VÄra respondenter bestÄr av revisorer och ekonomiansvariga. I teorikapitlet ger vi en beskrivning av de olika regelverken för onoterade aktiebolag samt en redogörelse av de empiriska problemomrÄdena. NÄgra av de vanligaste problemomrÄdena inom redovisning för onoterade aktiebolag enligt vÄra respondenter Àr varulager, avskrivningar och moms.

Avskaffandet av Revisionsplikten : En studie ur Skatteverkets kontrollverksamhet hos smÄbolag

1967 tog svensk idrott beslutet att avskaffa amato?rreglerna, vilket innebar att idrottare nu kunde ta emot pengar fo?r sitt idrottsuto?vande. Det dro?jde dock fram till slutet pa? 1980-talet innan svensk fotboll pa? allvar professionaliserades och da?r hela spelartrupper heltidsansta?lldes av fotbollsklubben. I och med TV:s och medias o?kade inblandning och intresse i fotbollen har sporten kommersialiserats allt mer och idag kommer stora delar av fotbollsklubbars inta?kter fra?n TV, reklam och sponsring.

Que? Was? Quoi? Che? - En studie av elevers muntliga förmÄga i klassrummet

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka sprÄkundervisningens upplÀgg och innehÄll i ett antal klasser pÄ gymnasiet. MÄlet Àr att fÄ en bild av lÀrare och elevers uppfattning om kunskapsnivÄer inom sprÄket och olika studiemetoder, för att sedan jÀmföra resultaten med sprÄkforskaren Stephen D. Krashens hypoteser. I vilken mÄn kan exempelvis elever pÄ steg 2, 3, 4 och 5 tillÀmpa sprÄket praktiskt?I den empiriska granskningen anvÀnds enkÀtundersökningar.

Bolagiseringens pĂ„verkan pĂ„ elitfotbollen : Fallet Örebro SK Elitfotboll AB

1967 tog svensk idrott beslutet att avskaffa amato?rreglerna, vilket innebar att idrottare nu kunde ta emot pengar fo?r sitt idrottsuto?vande. Det dro?jde dock fram till slutet pa? 1980-talet innan svensk fotboll pa? allvar professionaliserades och da?r hela spelartrupper heltidsansta?lldes av fotbollsklubben. I och med TV:s och medias o?kade inblandning och intresse i fotbollen har sporten kommersialiserats allt mer och idag kommer stora delar av fotbollsklubbars inta?kter fra?n TV, reklam och sponsring.

Goodwillredovisning - FörÀndringen, Äsikterna och effekterna

Syfte: Redogöra för nya rekommendationer gĂ€llande goodwillredovisningen samt redogöra för hur dessa framtida rekommendationer uppfattas av ett antal revisorer och företag.Metod: Vi utgĂ„r ifrĂ„n en kvalitativ metod, vilken vi har valt för att fĂ„ en djupare förstĂ„else för Ă€mnet. Uppsatsen bygger pĂ„ information inhĂ€mtad vid intervjuer med redovisningskunniga och representanter för koncerner som berörs av förĂ€ndringen i goodwillredovisningen. Övrig information har inhĂ€mtats frĂ„n litteratur, lagar och rekommendationer samt publicerade artiklar. Resultatdiskussion: Huruvida förĂ€ndringen Ă€r positiv eller negativ rĂ„der det delade meningar om bland respondenterna. FörĂ€ndringen leder dock till att goodwillen bĂ€ttre speglar ett företags förmĂ„ga att generera framtida merintĂ€kter.

Bakom rubrikerna: en litteraturstudie om nyheter, rÀdsla och brott.

Denna uppsats syftar till att förklara hur nyhetsmediers rapporteringar kan pÄverka brottsligheten i ett omrÄde. Detta görs med utgÄngspunkt i att rÀdsla för brott kan pÄverka mÀnniskors rutinaktiviteter, vilket i sin tur har en effekt pÄ brottsligheten i omrÄdet. Om och hur nyhetsmedier har en inverkan pÄ mÀnniskors rÀdsla rÄder det inom forskningen delade meningar om. DÀrför genomfördes en systematisk litteraturöversikt för att tydliggöra vad den aktuella forskningen inom omrÄdet sÀger. Resultaten frÄn litteraturöversikten visar att framför allt lokala TV- nyheter har ett samband med rÀdsla för brott, och att detta samband Àr starkast för invÄnare i omrÄden med högre brottsnivÄer.

FrÄn Traditionell handel till Elektronisk handel : med avseende pÄ Internethandel mellan specialvaruföretag och konsument.

MÀnniskan har under lÄng tid bedrivit handel med varor och tjÀnster. Genom att nya hjÀlpmedel för handel utvecklas, förÀndras handeln och dess former. Elektronisk handel kan bedrivas via Internet. Elektronisk handel via Internet medför flera fördelar, men ocksÄ nackdelar, problem, konsekvenser och risker för företag som inför/bedriver Internethandel.Det finns skilda meningar om huruvida specialvaror bör sÀljas via Internet, och om företag som tillverkar och/eller saluför denna typ av varor bör bedriva Internethandel mot konsument. En litteraturstudie och en intervjustudie har genomförts för att undersöka om det Àr lÀmpligt för specialvaruföretag att införa Internethandel mellan företag och konsument.

En konservativ samhÀllsomstörtare? : Syntaktiska skillnader mellan sprÄket i Aftonbladet och Dagligt Allehanda frÄn Är 1831

I den hÀr uppsatsen presenteras en kvantitativ undersökning av sprÄket i tvÄ svenska dagstidningar frÄn Är 1831, Aftonbladet och Dagligt Allehanda. Syftet Àr att ta reda pÄ om det finns nÄgra syntaktiska skillnader mellan tidningarna. Med bakgrund i att Aftonbladet anses vara den första moderna dagstidningen i Sverige Àr frÄgan om detta Àven Äterspeglas i sprÄket. Undersökningen baseras pÄ totalt 20 texter, bestÄende av tidningarnas inrikesnyheter, hÀmtade frÄn perioden mellan den 3 januari och den 10 mars 1831. De sprÄkdrag som har undersökts Àr framför allt meningslÀngd, bisatser, utbyggda nominalfraser samt fundament i huvudsats.

Kvinnor, utbrÀndhet och samhÀllsförÀndringar

Denna C- uppsats Àr frÀmst tÀnkt att behandla begreppet utbrÀndhet, sett ur ett kvinnligt perspektiv. Men vi kommer ocksÄ att presentera stycken som mera allmÀnt berör utbrÀndhetsbegreppet i stort.UtbrÀndhet Àr som vi ser det, ett samhÀllsvetenskapligt intressant Àmne, som ocksÄ ?ligger i tiden?. DÄ intresset för detta ?fenomen? eller ?sjukdomstillstÄnd? ökar allt mer pÄ alla omrÄden idag.

Sjuksköterskors tillÀmpning av humor i omvÄrdnad : en systematisk litteraturöversikt

Syftet med denna systematiska litteraturöversikt var att ur ett sjuksköterskeperspektiv beskriva hur humor kan tillÀmpas i omvÄrdnad. Syftet besvarades utifrÄn fyra frÄgestÀllningar; NÀr anvÀnder sjuksköterskor humor i omvÄrdnad och vilka effekter fÄr detta? Hur anvÀnds humor för att hantera arbetssituationen? Vilka hinder finns till att anvÀnda humor i omvÄrdnad? Vilka risker finns med att anvÀnda humor i omvÄrdnad? Studien baserades pÄ analys av Ätta vetenskapliga artiklar. Resultatet visade att humor Àr en viktig del i omvÄrdnaden som skapar goda och tillitsfulla relationer, bevarar patienters vÀrdighet och Àr en effektiv copingstrategi för sjuksköterskor. Humor stÀrker samhörighet i arbetslaget.

Elektroniska signaturers rÀttsverkan

I den digitala vÀrlden Àr elektroniska signaturer motsvarigheten till traditionella namnunderskrifter. MÄnga lagregler innehÄller ett krav pÄ egenhÀndig underskrift. FrÄgan Àr om elektroniska signaturer kan anses uppfylla det kravet och pÄ sÄ sÀtt godtas istÀllet för en namnunderskrift. Om inte, mÄste lagÀndringar till för att elektroniska signaturer skall accepteras. I förarbeten och doktrin finns skilda meningar om elektroniska signaturers rÀttsverkan och vad som krÀvs för att de skall godtas.

Samverkar myndigheter och organisationer i LuleÄ kommun?: en studie om samverkan kring ungdomars nyttjande av narkotika

Samverkan Àr ett ord med mÄnga synonymer och innebörd för myndigheter. Syftet med denna studie Àr att studera samverkan mellan myndigheterna i LuleÄ kommun och dess arbete för att verka mot drogproblematiken. Fokus i essÀn ligger pÄ att ge en överblick pÄ vad samverkan innebÀr och hur god samverkan mellan myndigheterna kan skapas. FrÄgestÀllningar som kopplas till studien Àr följande: Vilka ÄtgÀrder och förebyggande insatser har myndigheterna vidtagit för att verka mot drogproblematiken? Hur ser samverkan mellan dess myndigheter ut? Hur ser FörÀldraföreningen mot narkotika pÄ narkotikaproblematiken? Slutsatser som kan dras Àr att samverkan mellan myndigheterna i LuleÄ kommun existerar.

LÀrares respekt för elever. LÀrares och elevers syn pÄ respekt för elever i skolan.

Uppsatsen beskriver vad lÀrares respekt för elever i skolan kan innebÀra. UtifrÄn intervjuer med lÀrare och elever samt litteraturstudie framkommer synen pÄ respekt för elever i skolan. Undersökningen har gett olika aspekter av respekt för barn dÀr lÀrare och elever har gemensamma Äsikter, men dÀr ocksÄ olika uppfattningar finns. Resultatet visar att lÀrares respektfulla bemötande kan innebÀra lÀrares lyssnande, elevers medbestÀmmande, grÀnssÀttning, ömsesidighet, hÀnsyn till barns sociala miljö samt lÀrares omtanke. Bristande respekt kan innefatta att lÀrare inte lyssnar, har förutfattade meningar, anvÀnder ironi och sarkasm, Àr irriterade, anklagar oskyldiga och misstror elever.

FörÀndringsmotstÄnd : Vad pÄverkar ledarens val av metoder för att hantera motstÄnd?

Vid organisatoriska förÀndringar Àr det vanligt att motstÄnd uppstÄr vilket kan leda till försÀmrad implementering av förÀndringen. Ledaren har hÀr en viktig roll men det rÄder delade meningar kring hur motstÄnd bÀst bör hanteras.Syftet med uppsatsen Àr att fÄ en fördjupad förstÄelse för vad som pÄverkar ledarens val av metoder för att hantera motstÄnd mot förÀndring. Fokus ligger pÄ ledarens instÀllning, orsaksförklaringar till förÀndringsmotstÄnd, metoder att hantera motstÄndet samt kontextens betydelse i förÀndringsprocessen.Uppsatsen Àr genomförd som en kvalitativ flerfallstudie med ett abduktivt förhÄllningssÀtt. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med fyra ledare och det empiriska materialet har analyserats genom innehÄllsanalys.Studien har visat att förÀndringens kontext Àr avgörande för val av metoder att hantera det motstÄnd som kan uppstÄ i en förÀndringsprocess. Underordnat kontexten hade instÀllningen en stor pÄverkan, bland annat i avseende pÄ ledarens subjektiva tolkning av motstÄnd och hur motstÄndet uttrycktes..

Vem Àger den svenska vargen? : - en rationell analys av Sveriges försvar av lokal acceptans

NÀr Sverige blev medlem i dÄvarande EG 1995 fick det bland annat följden att EU:s fördrag och lagstiftning skulle implementeras och göras gÀllande i svensk lag. I mÄnga fall har detta skett utan större problem men i vissa frÄgor har det uppstÄtt skiljaktliga meningar om huruvida den svenska lagstiftningen och förvaltningen lever upp till de regler som EU gemensamt fattat beslut om. Denna uppsats tar fasta pÄ detta fenomen, nÀrmare bestÀmt pÄ hur EU och Sverige under en lÄng tid inte kunde nÄ en samsyn om hur den svenska vargstammen skulle förvaltas. Genom att beskriva de förutsÀttningar som ledde fram till den svenska licensjakten pÄ varg kommer uppsatsen att försöka förklara vilka preferenser den svenska regeringen utgick ifrÄn nÀr den försvarade sitt beslut att genomdriva licensjakt pÄ varg trots EU-kommissionens protester..

<- FöregÄende sida 6 NÀsta sida ->