Traditionella styrmetoder har under en längre tid kritiserats för dess kortsiktighet samtidigt som det har blivit allt viktigare att mäta prestationer inom såväl privat som offentlig verksamhet. Det balanserade styrkortet är en metod som vuxit fram och som till skillnad från den traditionella budgetens kortsiktighet ger en möjlighet till långsiktig planering. Styrkortet utvecklades ursprungligen för näringslivet men har även börjat användas inom kommunal verksamhet. Att styrkortet har en positiv påverkan på styrningen inom kommunal verksamhet råder det dock delade meningar om. Syftet med denna uppsats är därför att, ur ett ledningsperspektiv, skapa en bättre förståelse för hur införandet av det balanserade styrkortet påverkat styrningen i kommunal verksamhet.

Syftet med studien var att undersöka vilken medvetenhet lärare i grundskolans tidigare år har om elevers lärstilar och hur de anpassar sin undervisning för att kunna nå fram till alla elevers lärstilar i klassrummet. Denna undersökning gjorde jag utifrån Howard Gardners teori om de sju intelligenserna. I studien användes en kvalitativ ansats och jag använde mig av semistrukturerade intervjuer och osystematiska observationer som datainsamlingsmetoder. Tre lärare i år 2 och 3 observerades och intervjuades och resultaten som framkom visade på lärarnas medvetenhet och hur de anpassar sin undervisning för att nå fram till elevernas olika sätt att lära på. Lärarna hade en medvetenhet om att undervisningen behöver varieras och att eleverna ska få arbeta på olika sätt eftersom alla elever tycker att olika saker är roliga.

Forskningen visar att spra?ket a?r viktig na?r det kommer till va?rd. Denna studie syftar till att underso?ka hur va?rdgivare inom hemtja?nsten hanterar och uppfattar spra?ksva?righeter med a?ldre invandrare som inte kan svenska. Fo?r att besvara syftet har kvalitativa, semi-strukturerade intervjuer genomfo?rts med sex stycken va?rdpersonal inom hemtja?nsten.

AbstraktI detta arbete underso?ks den spra?kliga fo?ra?ndring som skett i ungdomsbo?cker fra?n 1950- och 60- talet med ungdomsbo?cker fra?n 2000- och 2010-talet. Jag ja?mfo?r ungdomsbo?ckernas fo?ra?ndring med fo?ra?ndringen hos deckarbo?cker under samma period. I underso?kningen sammansta?lls ca 60 grafiska meningar ur vardera 17 bo?cker fo?rdelat pa? fyra kategorier: Fyra ungdomsbo?cker fra?n 1950-1965 samt fyra ifra?n 2000-2015.

SyfteSyftet med denna uppsats är att undersöka pojkar och flickors relation till varandra ur ett genusperspektiv under idrottslektionerna. Jag kommer även att undersöka hur lärarens interaktion ter sig gentemot eleverna ur genusperspektivet. Vad grundar sig dessa relationer i och varför ser de ut som de gör?Jag har valt att fokusera på frågeställningen:Hur ser interaktionen mellan flickor och pojkar ut under idrott- och hälsalektionerna?I och med att jag kommer att se detta utifrån ett genusperspektiv blir Yvonne Hirdmans begrepp åtskiljandets princip och värderandets princip aktuellaMetodJag har valt att undersöka problemområdet både ur ett kvalitativt och ett kvantitativt perspektiv. Ansatsen blir i större omfattning kvalitativ då de metoder jag använt mig av på sätt och vis kan uppfattas som kvalitativa beroende på informationen som framkommit.

Bakgrund:Awareness definieras som när en patient i generell anestesi i efterhand kan minnas händelser eller ha förnimmelser från en operation då han eller hon borde varit medvetslös. Det är en allvarlig anestesiologisk komplikation som kan leda till posttraumatiskt stressyndrom. Av de patienter som genomgår kirurgiska ingrepp i generell anestesi drabbas cirka 0,1 - 0,2 %. Den vanligaste orsaken till awareness är ytlig anestesi, vilket hos särskilda riskpatienter ibland kan vara svårt att förebygga med endast traditionell övervakning. Det finns därför ytterligare metoder att tillgå.

Syfte Studiens syfte var att ge en översiktlig bild av läsprocesser, texter och texternas ursprungliga sammanhang som undervisningen utgår från i årskurs 1 på gymnasiet och de specialpedagogiska konsekvenserna som detta får för de elever som är svaga läsare. TeoriDe teoretiska utgångspunkterna är ett sociokulturellt perspektiv, en gemensamhetsorienterad definition av begreppet inkludering och Pisas definition av läsförståelse.Metod För att få svar på frågorna i syftet utformades en webbenkät i verktyget Surveymoneky. Frågorna i enkäten formulerades utifrån Pisas ramverk för läsförståelse och delades upp i samma kategorier som användes där, dvs. slag av text, läsprocess och sammanhang. Enkäten skickades via e-post till lärare som undervisar i årskurs 1 på 10 olika gymnasieskolor.

Varje år förlorar Sverige cirka 133 miljarder kronor på obeskattade arbetsinkomster i form utav svartarbete och det här beloppet utgör en betydande del utav Sveriges ekonomi.Det finns ett förslag om att revisionsplikten för små aktiebolag skall avskaffas vilket kan komma att vinna laga kraft den första juli år 2010. Det här förslaget medför således både för- och nackdelar, dels att de små aktiebolagen har en möjlighet att välja vilka revisions- och redovisningstjänster de anser sig vara i behov utav och dels att det existerar en risk att skattebedrägerierna ökar. Syftet med uppsatsen är då att studera hur den ekonomiska brottsligheten, med hänsyn till svart arbetskraft, kommer att påverkas om revisionsplikten för små företag avskaffas samt att lyfta fram företagens åsikter angående oannonserade besök och andra åtgärder mot svartarbete.Utifrån ett hermeneutiskt synsätt och en kvalitativ datainsamlingsteknik har uppsatsens syfte uppfyllts genom att ett antal intervjuer har ägt rum med Skatteverket, Ekobrottsmyndigheten och sex mindre aktiebolag inom restaurang-, bygg- samt frisörbranschen. Vidare har den här empirin sammanlänkats med relevant teoretisk information som låg till grund för studiens slutsatser.De slutsatser som har identifierats är framtagna genom en analys om vad som kan komma att ske om förslaget går igenom. Det föreligger delade meningar om hur samhället kommer att påverkas utav förslaget dock förutspår flertalet respondenter att skattebedrägerierna kommer att öka.

I samhällsdebatten om hur det hållbara samhället ska uppnås framhålls idag allt oftare individens bidrag till miljöproblemen samt dennes ansvar för sina handlingar och dess konsekvenser. Hur individbeteenden bäst förändras råder det dock delvis delade meningar om, och i den debatten står Ecological Citizenship-teorin för en syn på långvariga beteendeförändringar som styrda av vår inre motivation. Man antar ett samband mellan individens medvetenhet om miljökonsekvenserna av sina handlingar och dess beteende, och att detta samband förmedlas via en positiv attityd till individens personliga miljöansvar. Det är dessa samband som studeras i denna uppsats, med hjälp av statistisk analysmetod undersöks miljömedvetenhetens direkta och indirekta effekter dels på aggregerat miljöbeteende, och dels på tre olika typer av miljöbeteenden, nämligen resurssparande beteenden, transportbeteenden samt konsumentbeteenden.Resultaten av studien visar på att en indirekt effekt av miljömedvetenhet på aggregerat miljöbeteende via attityd till ansvar mycket riktigt föreligger, en dryg tredjedel av den totala effekten av miljömedvetenhet går vägen via ansvar. För de tre undergrupperna av miljöbeteenden framträder resurssparande beteenden som mest påverkade av både miljömedvetenhet och attityd till ansvar, men det är för transportbeteenden som den indirekta effekten utgör störst andel av den totala effekten.

Syftet med den här uppsatsen är att utifrån intervjuer med män som arbetar på förskolor och daghem undersöka hur dessa ser på sig själva, sitt yrkesval och hur de upplever att det är att arbeta som man på en kvinnodominerad arbetsplats. Studien är av kvalitativ art och bygger på intervjuer med sex män som arbetar inom barnomsorgen.Mot bakgrund av tidigare forskning har vi formulerat ett antal frågeställningar: vilken roll (avsaknad av) spelar homosocialitet för dessa män? På vilket sätt upplever män att de bemöts av motstånd och utmaningar genom sin förflyttning mot traditionellt kvinnokodade arbetsplatser? Vilken typ av motstånd/utmaning upplever de? Upplever dessa män att det finns könskodade förväntningar på dem som män? Upplever de att de representerar en underordnad maskulinitet?Vi har i vår empiri funnit svar på detta då våra respondenter beskrivit en saknad av andra män och samspelet med dessa och därmed homosocialitet. Vidare har männen berättat om vad de kallar för ?tvärtomfördomar? som de har upplevt från sina kollegor samt beskrivit fördomar och förutfattade meningar från omgivningen.

Denna litteraturstudie är avsedd för sjuksköterskor som i sitt vardagliga arbete träffar personer med Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD). Denna patientgrupp förekommer överallt i vården. Författarna tror att det saknas tillräckligt med kunskap hos sjuksköterskan för att kunna möta och ge dessa personer en så bra vård som möjligt. Syftet med studien är att undersöka evidensen av sambandet mellan personer med ADHD och riskerna att utveckla ett framtida missbruk för att öka sjuksköterskans kunskap. Forskningen är oense om huruvida det föreligger en ökad risk för missbruk vid ADHD, dock kan det ses att om personen samtidigt har en uppförandestörning så ökar risken.

Det huvudsakliga syftet med min studie har varit att undersöka hur några pedagoger tolkar begreppet inkludering samt hur detta begrepp kan komma till uttryck i deras arbete. Data har samlats in genom fokusintervjuer med sex pedagoger från två arbetslag på en F-5 skola i Stockholm. Frågeställningen har handlat om pedagogernas syn på inkludering, vilka tankar de hade kring inkluderande undervisning samt vilka eventuella svårigheter de såg med att arbeta inkluderande. Det framkom genom studien att det rådde delade meningar mellan informanterna om vad ett inkluderande arbetssätt var. Det ena arbetslaget hävdade att det innebar att alla elever skulle befinna sig i klassrummet för att känna sig inkluderade medans det andra arbetslaget menade att det handlade om att eleven skulle känna att den var en del av sammanhanget, oavsett var den befann sig någonstans.

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor i Sverige och övriga världen. Varje år drabbas cirka 7000 kvinnor i Sverige. Bakom varje bröstcancer drabbad kvinna finns det i allmänhet en man eller make som har en betydande roll i hela sjukdomsförloppet. Syftet med studien var att belysa männens svåra situationer som närstående när kvinnan drabbas av bröstcancer. Metoden som användes var en kvalitativ litteraturstudie som utgick från elva vetenskapliga artiklar.

Den här studien handlar om jämställdhet i förskolan ur ett verksamhetsperspektiv, där fokus är på pedagogerna. Vi har valt att fokusera på de manliga förskollärarna, eftersom de är en underrepresenterad grupp. Syftet med studien är att undersöka hur manliga pedagoger upplever att det är att arbeta inom ett kvinnodominerat yrke som förskolan. Frågeställningarna som ligger bakom detta examensarbete är: Hur upplever manliga förskollärare det är att arbeta inom ett yrke som domineras av kvinnor? Möter manliga förskollärare förutfattade meningar vad det gäller genus från kollegor och barnens föräldrar? Hur har samhällets jämställdhetsutveckling påverkat verksamheten i förskolan? Vårt kunskapsbidrag är att ge en nyanserad bild av den manlige förskolläraren. Denna forskning är ett kunskapsbidrag till diskussioner om genus i arbetslag inom förskolan.

Denna uppsats består av kvantitativa undersökningar av tre olika språkliga aspekter i gymnasieelevers texter. Det undersökta materialet är hämtade från det nationella provet i kursen Svenska B från höstterminen 2008. Undersökningsområdena är fundament, meningslängd samt de tre ordklasserna substantiv, adjektiv och verb. Syftet är att se huruvida det finns någon skillnad mellan pojkars och flickors skrivande och dessutom att ställa det i relation till det betyg som de erhållit för sin uppsats.Undersökningen ger vid handen att flickor skriver något längre meningar än pojkar och att flickorna även har längre fundament. Flickor med högre betyg uppvisar i denna undersökning ett sjunkande antal ord i fundamenten medan pojkars antal ord i fundament ökar med betyget.