Motiverade revisionsmedarbetare är mer organisatoriskt engagerade, mår bättre och är mer produktiva. Vad som motiverar revisionsmedarbetare är ett viktigt ämne eftersom revisionsbyråerna behöver motivera och hålla kvar kvalificerad personal med hög kompetens för att upprätthålla god revisionskvalitet.Syftet med studien är att utforska och förklara vad som påverkar revisionsmedarbetares motivation. Studien avser dels att utforska kategoriseringen av motivationsfaktorer och dels att förklara vad som påverkar revisionsmedarbetares motivation. Med hjälp av en kombination av teorier och tidigare forskning inom motivation, arbetsglädje och work values samt resultatet från en pilotstudie, har en modell utvecklas som illustrerar olika motivationsfaktorer och vad som antas förklara dessa. För att testa modellen empiriskt har en enkätundersökning skickats till revisorsassistenter, godkända och auktoriserade revisorer samt partners, vilket resulterade i 276 fullständiga svar.Genom en explorativ faktoranalys har revisionsmedarbetares motivation delats in i fem komponenter; arbetet i sig, socialt stöd, belöningar, prestige och privatliv.

Den här studien belyser hur revisorer i Sverige har påverkats av den globala finanskrisen. Inledningsvis presenteras tidigare skandaler och kriser som en bakgrund för studien, med anledning att upplysa läsaren om vilka konsekvenser det har fått för revisionsarbetet. Historiskt sett har yrket upprepade gånger haft motgångar som resulterat i hårdare krav och nya arbetsprocesser för revisorerna, där man gång på gång tvingats upprätthålla sitt förtroende och professionella status för allmänheten. Ämnet finner vi intressant eftersom det är under krissituationer som yrket prövas på allvar. För den här studien har vi valt en kvantitativ ansats som har baserats på en enkätundersökning.

Syftet med studien är att utifrån ett regleringsperspektiv studera införandet av lagbegränsad IFRS och att ta reda på om reglerna är lämpliga för onoterade finansiella företag. Vi har en grundad teori som utgångspunkt för studien. Vi har använt oss av en kvalitativ metod och har intervjuat fem onoterade banker, tre revisorer och Finansinspektionen. Lämpligheten med lagbegränsad IFRS för onoterade finansiella företag kan ifrågasättas på flera punkter men trots det tycker bankerna att de klarar av att tillämpa reglerna..

I alla dagens företagsformer måste det där ägarens ansvar är begränsat ställas särskilda krav över hur resultat och ställning redovisas utåt för företaget. Företagets olika intressenter måste inneha ett förtroende för den information som företaget lämnat om sin ekonomiska situation samt även på förvaltningen. Ansvaret för detta ligger hos styrelse och VD på företaget. Revisorns roll är därmed att kvalitetssäkra den information som företaget lämnat. Det finns lagregler för revision och hur den skall utföras, dessa regler är olika för olika företagsformers förvaltning, redovisning och bestämmelser, om vilket typ av information som skall lämnas om den ekonomiska situationen.

SammanfattningTitel:Hur har revisorns roll förändrats över tiden i förhållande till lagstiftning gällande anmälningsplikten och revisionsplikten?Nivå:Magisteruppsats i företagsekonomi: Redovisning/RevisionFörfattare:Alexander Ekqvist och Suleyman AlpHandledare:Arne FagerströmÅr:2014Syfte:Uppsatsens syfte är att beskriva diskussionen som finns och har funnits i samhället gällande revisorns roll och identifiera för- och motargument i koppling till tvingande institutionell påverkan på utformningen av revisorns roll över tiden. Vidare kommer uppsatsen även belysa hur utökade krav på anmälningsplikt och revisionsplikt har påverkat utvecklingen av revisorns roll.Metod:Det som är centralt i denna uppsats är tolkning av vad andra har sagt och uttryckt, uppsatsen har med andra ord sin utgångspunkt i hermeneutiken och den kvalitativa metoden sett utifrån ett företagsekonomiskt perspektiv.Resultat och slutsatser:Det är tydligt att revisorrollen anpassar sig mycket till tvingande instititutionell påverkan, rollen är mycket styrd av lagar och regler. Det har förts både för- och motargument i relation till lagförändringar gällande revisorns anmälningsplikt och revisionsplikten. I förlängningen har det visat sig att staten har via tvingande insititutionell påverkan tagit en plats som tillkommen principal till revisorrollen.Förslag tillvidare forskning:I och med att det inte har samlats in primär data i form av personliga intervjuer i denna studie har det inte funnits någon information om hur bland annat revisorer och företagsägare ser på dessa frågor idag.

Syfte: Syftet med denna uppsats ?r att genom att analysera r?ttsfall unders?ka vilka huvudsakliga faktorer som p?verkar revisorer och redovisningskonsulters ben?genhet att anm?la misst?nkt penningtv?tt. Fr?gest?llning: Vilka faktorer ligger fr?mst bakom en revisor/ redovisningskonsults ben?genhet att anm?la misst?nkt penningtv?tt? Metod: Kvalitativ metod. Dokumentanalys. Slutsats: Sammanfattningsvis visar den h?r studien att de fr?msta faktorer som p?verkar en revisor eller redovisningskonsults ben?genhet att anm?la misst?nkt penningtv?tt fr?mst beror p? kundrelationer samt erfarenhet..

Efter de senaste årens redovisningsskandaler som uppmärksammats i media har förtroendet minskat för de stora bolagens redovisningar och för den finansiella marknaden i stort. Företaget kan inte längre bara fokusera på vinstmaximering, utan att också ta hänsyn till de olika intressenternas behov som kan påverka företagets verksamhet och framgång. För att öka förtroendet hos företagets intressenter har en del företag börjat öppet och frivilligt redovisa att företaget har integrerat en miljö, social och ekonomisk hänsyn i sin verksamhet och publicerar resultatet av detta arbete i en hållbarhetsredovisning.Bristen på standarder för hållbarhetsredovisning skulle kunna sägas bidra till ett ökat behov av granskning för att kvalitetssäkra innehållet och skapa förtroende och legitimitet för rapporten. En central frågeställning blir därmed vilken betydelse den oberoende granskningen av hållbarhetsredovisningen har för företagets intressenter. Uppfattar intressenterna att den oberoende granskningen skapar ett ökat förtroende och legitimitet åt företagets hållbarhetsredovisningar?Syfte med arbetet är att undersöka varför företag frivilligt publicerar en hållbarhets-redovisning, samt hur företagen skapar trovärdighet för denna.

Revision i samtliga aktiebolag infördes dels för att ge ägare bättre kontrollmöjligheter samt för att hjälpa till att bekämpa den ekonomiska brottsligheten. Revision innebär en trygghet för företagets intressenter då de vet att informationen är granskad av oberoende part. Tidigare studier visar att små företag ofta har sämre kvalitet på redovisningen jämfört med stora. En förklaring till detta är att små företag saknar internkontroll och kunskap om hur redovisningen skall upprättas. Brist på internkontroll leder även till att dessa företag är speciellt känsliga för fel och bedrägerier.

Skandaler i näringslivet har blivit allt vanligare. I vissa fall har revisorer figurerat i dessa skandaler, vilket har medfört att förtroendet för revisorsprofessionen har minskat. Åtgärder har vidtagits genom bland annat nya regelverk och vissa företag har även skapat sina egna etiska koder. Det räcker dock inte att ett företag har en etisk kod utan det är viktigt att den etiska koden även efterlevs. Syftet med denna uppsats är att beskriva hur en revisionsbyrå arbetar för att den etiska koden ska efterlevas.

Revision innebär en granskning av årsredovisningen, bokföringen och förvaltningen. Revisionen delas in i fyra steg vilka går ut på att erhålla och acceptera nya klienter, planera revisionen, utföra granskningen samt slutsatser och rapportering. Det viktigaste steget är planeringen där väsentlighet och risk är centrala begrepp. Väsentlighet är en förutsättning vid granskningen och avgör vad revisionen ska innehålla. Det finns både kvantitativa och kvalitativa faktorer att ta hänsyn till vid en bedömning av väsentligheten.

SammanfattningTitel:Hur har revisorns roll förändrats över tiden i förhållande till lagstiftning gällande anmälningsplikten och revisionsplikten?Nivå:Magisteruppsats i företagsekonomi: Redovisning/RevisionFörfattare:Alexander Ekqvist och Suleyman AlpHandledare:Arne FagerströmÅr:2014Syfte:Uppsatsens syfte är att beskriva diskussionen som finns och har funnits i samhället gällande revisorns roll och identifiera för- och motargument i koppling till tvingande institutionell påverkan på utformningen av revisorns roll över tiden. Vidare kommer uppsatsen även belysa hur utökade krav på anmälningsplikt och revisionsplikt har påverkat utvecklingen av revisorns roll.Metod:Det som är centralt i denna uppsats är tolkning av vad andra har sagt och uttryckt, uppsatsen har med andra ord sin utgångspunkt i hermeneutiken och den kvalitativa metoden sett utifrån ett företagsekonomiskt perspektiv.Resultat och slutsatser:Det är tydligt att revisorrollen anpassar sig mycket till tvingande instititutionell påverkan, rollen är mycket styrd av lagar och regler. Det har förts både för- och motargument i relation till lagförändringar gällande revisorns anmälningsplikt och revisionsplikten. I förlängningen har det visat sig att staten har via tvingande insititutionell påverkan tagit en plats som tillkommen principal till revisorrollen.Förslag tillvidare forskning:I och med att det inte har samlats in primär data i form av personliga intervjuer i denna studie har det inte funnits någon information om hur bland annat revisorer och företagsägare ser på dessa frågor idag.

Vilka blir konsekvenserna av att kombiuppdrag förbjuds? Justitiedepartementetspromemoria ?Några frågor om revision? utgör ett lagförslag om att kombiuppdragska förbjudas. Med kombiuppdrag avses uppdrag där någon, som är verksam påsamma revisionsbyrå som företagets valda revisor, deltar i upprättandet avbokföringen. Enligt nuvarande bestämmelser uppkommer en jävssituation om valdrevisor eller om någon som är verksam på samma revisionsbyrå som den valdarevisorn deltar i företagets grundbokföring.Syftet med vår studie är att utreda vilka konsekvenser som uppkommer omkombiuppdrag förbjuds samt se om det finns någon skillnad i uppfattning mellanrevisorer och redovisningskonsulter. För att finna de konsekvenser som kan uppståom kombiuppdrag förbjuds har vi använt oss av en egen utvecklad modell samtintressentmodellen och analysmodellen.

Bakgrund och problem: För Sveriges noterade bolag råder en helt annansituation idag än för bara några år sedan. Ökad internationalisering och en deluppmärksammade bolagsskandaler har medfört att bolagen nu har såväl nyaredovisningsstandarder (IFRS och US GAAP) som nya bolagsstyrningsregler(Koden och SOX) att följa. Vilka regler som bolagen tvingas följa beror på var deär noterade. Dessa nya regler berör direkt de olika bolagen men även derasrevisorer indirekt. För denna uppsats har de fyra största revisionsbyråerna ochderas rekrytering och kompetensutveckling undersökts för att se hur dessapåverkats av den nya situationen.Syfte: Syftet med uppsatsen är att med hjälp av en kvalitativ undersökningkartlägga hur rekrytering och kompetensutveckling i revisionsbyråerna ser ut samtanalysera vilka effekter nya redovisningsstandarder och nya regler förbolagsstyrning har haft på dessa.

Bara under de senaste åren har en rad ekonomiska skandaler skett på grund av manipulation i bokföringen. Manipulation som i de fall som vi tar upp Enron, Woldcom samt Skandia inte hade varit möjliga att genomföra utan hjälp av revisorer. Enron skandalen som var den första av de tre nämna har bidragit till införandet av Sarbanes-Oxely Act. En lag som bland annat kräver revisorrotation, det vill säga en revisor får inte sitta och skriva under revisionsberättelsen på samma firma mer än 5 år innan det ska ske ett byte. Även EU har efter skandalerna bidragit med en liknande rekommendation som innebär att en rotation bland revisorerna förespråkas vart 7:e år.

Intressekonflikter spelade en stor roll i de skandalerna som uppdagades kring sekelskiftet som exempelvis Enron. Nya standarder och regleringar uppkommer med jämna mellanrum för att försöka stärka och upprätthålla revisorns oberoende. Lagstiftare har länge försökt hävda att fristående rådgivningstjänster rubbar revisorns oberoende men empiriska studier uppvisar varierande resultat. Trots införandet av en strängare reglering år 2002 i USA genom Sarbanes-Oxley Act (SOX), som innebar att många fristående rådgivningstjänster förbjöds, menar forskare att det krävs mer forskning kring intressekonflikter som kan uppstå inom revision. Utöver intressekonflikter kan även de olika förväntningarna och krav som ställs på revisorns olika roller som dels oberoende granskare, dels engagerad rådgivare ge upphov till en konflikt. Det finns en hel del forskning som behandlar oberoende, revisionskvalité och rådgivningstjänster men desto mindre forskning som studerar revisorns dubbla roller.