Kvalitet och biologisk mÄngfald Àr av stor betydelse för grönomrÄden i tÀtorter. NedskÀrningar och organisationsförÀndringar inom kommunal parkförvaltning har dock bidragit till negativa konsekvenser med avseende pÄ dels kvalitet och dels den biologiska mÄngfalden. Förlusten av biologisk mÄngfald Àr ett globalt problem. MÄnga insatser görs för att frÀmja bevarandet av den biologiska mÄngfalden..

Kommunal planering har en viktig betydelse i utvecklingen av ett hÄllbart samhÀlle. Livsmedel kommer alltid att vara en av grundstenarna i ett sÄdant samhÀlle men det Àr ofta ett förbisett omrÄde i dagens samhÀllsplanering. I tider dÄ global uppvÀrmning, en ökande vÀrldsbefolkning och sinande oljereserver blir allt tydligare hot för vÄrt samhÀlles existens har lokal livesedelsförsörjning blivit ett alltmer uppmÀrksammat ÀmnesomrÄde inom planering. Denna magisteruppsats i landskapsplanering pÄ Sveriges Lantbruksuniversitet ? SLU undersöker hur svenska kommuner jobbar med att stimulera nÀrodlad mat.

Allt större och större andel företag vÀljer att presentera och förmedla varor och tjÀnster via e-handel. En viktig aspekt vid e-handel Àr att kunden kÀnner förtroende för e-handelsapplikationen och företaget. Denna rapport redogör för vilken inverkan multimediala inslag har för förtroendet av en e-handelsapplikation, vid initialt anvÀndande. En undersökning har genomförts med hjÀlp av en kooperativ utvÀrdering av fyra e-handelsapplikationer vilka innehÄller olika typer av multimediala inslag har.Resultatet av undersökningen visar att multimediala inslag inverkar positivt pÄ förtroendet för e-handelsapplikationer. DÀremot finns indikationer pÄ att för hög grad av multimedialt inslag inverkar negativt pÄ förtroendet för e-handelsapplikationer..

Trenden Àr att allt fler mÀnniskor upplever en oro av att utsÀttas för brott nÀr de vistas i stadens offentliga rum, trots att brottsligheten generellt minskar i Europeiska stÀder. Att kÀnslan av otrygghet ökar Àr ett av de största sociala problemen i dagens stÀder.MÄlet med studien har varit att ta fram en metod som kan anvÀndas för att kartlÀgga otrygga platser i stÀder och resultatet kan sedan anvÀndas för att ta fram de trygghetsskapande ÄtgÀrder som kan behöva vidtas. Syftet har varit att utvÀrdera metoden för att se om den Àr anvÀndbar för kommuner i deras trygghetsarbete.UtifrÄn den forskning och litteratur som finns inom Àmnet trygghet utformades den metod som kom att anvÀndas i studien. Metoden som togs fram kallas InF (Identify and Fix) dÄ syftet Àr att identifiera otrygga platser för att sedan ÄtgÀrda dessa. Medborgare i GÀvle fick i en undersökning markera vilka platser som de upplever otrygga och varför, detta jÀmfördes sedan med en karta som visar koncentrationen av anmÀlda brott.

Denna masteruppsats tar sin utgÄngspunkt i en utveckling av nya boendemiljöer som genom sin lokalisering och utformning vill frÀmja aktiviteter i ett specifikt fritidsintresse, ett tema, till att utövas lokalt i boendemiljön. Denna form av inriktade boendemiljöer benÀmns i uppsatsen som temaby.Uppsatsens syfte Àr att undersöka vilka vÀrden i boendemiljön som Àr framtrÀdande hos boende i en temaby. Genom att besvara syftet kan det praktiska utfallet för boendemiljöns inriktning sÀttas i relation till övriga aspekter av boendemiljön som framkommer som vÀrdefulla. Uppsatsens frÄgestÀllningar baseras pÄ fyra dimensioner (karakteristisk-, relationell-, platsspecifik- samt temadimension) som spÀnner över regionala och mer lokala aspekter. Dimensionerna fungerar Àven som en sammanfattning av uppsatsens teoretiska avsnitt som applicerar temabyn till en större vetenskaplig diskussion om begreppen plats, rum och boendemiljö samt landsbygdspraktik.

Sammanfattning Introduktion/Problembakgrund/Syfte: I januari 2011 byttes FAR?s revisionsstandarder (RS) ut mot de nya internationella standarderna, International Standards on Auditing (ISA). RS har tidigare varit baserade pÄ ISA men med anpassade paragrafer för den svenska lagstiftningen. Numer Àr ISA den standarden som anvÀnds i revisionsprocessen för att fÄ en internationell samstÀmmighet i revisionen. Revisorns uppgift Àr att oberoende, med hög kompetens och till lÄg risk uttala sig om företags finansiella rapportering.

Syftet med uppsatsen Àr att bidra till kunskapsbildning kring mÄl- och resultatstyrning i offentlig versamhet och fe en inblick i de problem som kan kopplas till styrmodellen. Vi har gjort en studie dÀr vi har intervjuat politiker och ledande tjÀnstemÀn inom en kommun. Vi har tolkat respondenternas svar, sammanstÀllt empirin och dragit slutsatser utifrÄn vÄr analys av aktuell mÄl- och resultatstyrningsteori i ett spÀnningsfÀlt med olika intressen och behov. MÄl- och resultatstyrningen i den kommunala vÄrd- och omsorgsversamheten anvÀnds i ett spÀnningsomrÄde mellan ideologi, ekonomi och kultur. Det Àr en utmaning att fÄ styrmodellen att fungera optimalt i en sÄdan komplex organisation..

Titel: Revisorers arbetsuppgifter ? En kvantitativ studie om revisorers arbetsuppgifters förvÀntade utveckling efter avskaffandet av revisionsplikten med paralleller dragna till Tyskland Författare: Bohman, Kaisa (MÀlardalens högskola) Gunstad, Anna-Karin (MÀlardalens högskola) Handledare: Riitta Lehtisalo Seminariedatum: 2010-06-04 Institution: Akademin för hÄllbar samhÀlls- och teknikutveckling Kurs: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 hp Examinator: Cecilia Lindh Nyckelord: Revisionsplikt, revisor, revision, arbetsuppgifter, Tyskland Bakgrund: Den 1 november 2010 trÀder en ny lag i kraft som avser avskaffandet av revisionsplikten i Sverige för smÄ aktiebolag. NÀr ramverket runt revisorerna förÀndras mÄste de anpassa sig för att bli sÄ effektiva och verksamma som möjligt. Tyskland har i dagslÀget ett system dÀr mindre aktiebolag inte behöver revidera sina rÀkenskaper. Sverige och Tyskland har sina rötter i kontinental redovisningstradition vilket bidrar till att Tyskland kan anses vara ett föregÄngsland till Sverige.

En revisor har en mÀngd lagar och rekommendationer att ta hÀnsyn till i sitt arbete. NÀr ytterligare en lag, anmÀlningsplikten, kom Är 1999 uppstod ett dilemma för revisorerna. Före anmÀlningspliktens tillkomst hade en revisor inte tillÄtelse att vÀnda sig till en Äklagare, vilket nu Àr en skyldighet för revisorer vid misstanke om brott. AnmÀlningsplikten kom alltsÄ att stÀllas mot tystnadsplikten. Utan tystnadsplikten vore det svÄrt för revisorerna att fÄ fram den information som krÀvs för att en bra revision ska kunna genomföras.

Revisorn skall enligt revisorslagen arbeta utifrÄn god revisorssed samt vid utförandet beakta och genomföra uppdragen sjÀlvstÀndigt och opartiskt. Revisorns uppgift Àr att granska företagens Ärsredovisning, bokföring samt ledningens förvaltning och att sÀkerhetstÀlla informationen. FörvÀntningsgapet Àr en effekt av att revisionen, revisorn genomför inte infriar de förvÀntningar intressenterna har pÄ vad revisorn skall ansvara för och utföra vid revisionen. FörvÀntningsgapet inom mindre företag karaktÀriseras ofta av bristfÀllig kommunikation eller uppkommer nÀr företaget förvÀntat sig mer av rÄdgivning och mindre av revision.VÄrt syfte med uppsatsen Àr att beskriva vad mindre företag har för förvÀntningar pÄ revisorn och revisionen samt identifiera eventuellt förekommande förvÀntningsgap. Visar det sig att det förekommer ett förvÀntningsgap kommer vi att belysa orsakerna till gapet och hur det eventuellt kan komma att minskas utifrÄn olika former av lösningar.

The aim of this study was to increase the knowledge about whooper swan (Cygnus cygnus) ecology to enhance the ability to predict and also to prevent the crop damage they cause. The largest proportion of damage in Sweden has been reported at stopover sites during spring migration in February, March and April. Therefore, this study focused on an important stopover site, Lake Tysslingen, situated in south-central Sweden. Specifically, the relation between the duration and period migrating swans stage at the stopover site and mean temperature (measured at three different weather stations) for the years 2001-2010 was studied. Furthermore, the swansÂŽ selection for certain fields in relation to field type, distance to roosting site, a supplemental feeding site and forest edge within agricultural land surrounding the lake was analyzed.

Personlig assistans Àr ett stÀndigt vÀxande behov hos funktionsnedsatta personer. Hur man som assistansberÀttigad resonerar nÀr man vÀljer assistansanordnare var syftet med denna undersökning. För att försöka finna svar pÄ denna frÄga undersöktes en kommun i Sverige. Som undersökningsmetod valdes ostrukturerad intervju med totalt fyra assistansberÀttigade, varav tvÄ har kommunal anordnare och tvÄ har privat anordnare. Slutsatsen som drogs av undersökningen var att kommunen Àr till för personalen och att de privata anordnarna Àr till för de assistansberÀttigade.

Bakgrund; FörskrivningsrÀtten kan ge distriktssköterskan möjlighet att diagnostisera eventuella sjukdomar, förskriva lÀkemedel och följa upp under behandlingens gÄng utan att nÄgon annan profession behöver konsulteras. Detta innebÀr att distriktssköterskor kan fÄ en ökad helhetssyn i omvÄrdanden av patienten och dÀrmed kan omvÄrdanden bli mer personcentrerad. Trots dessa positiva faktorer finns det studier som sÀger att endast 45 procent av alla distriktssköterskor i den kommunala hÀlso- och sjukvÄrden anvÀnder sin förskrivningsrÀtt nÄgra enstaka gÄnger i veckan, och drygt 40 procent nÄgon gÄng i mÄnaden. Detta visar pÄ att en del distriktssköterskor förskriver regelbundet, andra mer sÀllan och en del aldrig. Med anledning av detta vill författaren till denna studie beskriva hur distriktsköterskor upplever möjligheten att förskriva inom den kommunala hÀlso- och sjukvÄrden.

Uppsatsens titel: Personalliggaren och det certifierade kassaregistrets betydelse för berörda aktörerUppsatsnivÄ: Kandidatuppsats - ExternredovisningFörfattare: Matilda Rantala och Maria NilssonHandledare: Arne SöderbomProblembakgrund: Svart arbetskraft och oredovisade intÀkter Àr ett stort problem för samhÀllet och som ett steg till att öka kontrollen infördes Lag (2006:575) om sÀrskild skattekontroll i vissa branscher och Lag (2007:592) om kassaregister m.m. Statistik visar pÄ tydliga förÀndringar i redovisning av löner men mÀrks förÀndringar bland berörda aktörer.FrÄgestÀllning: Hur bedömer kvalificerade personer inom revisionsbranschen och granskningspersonal pÄ Skatteverket att deras roll har pÄverkats av Lagen om personalliggare och Lagen om certifierat kassaregister?Syfte: Syftet Àr dels att beskriva och analysera hur berörda personer anser att de pÄverkats av införandet av Lag (2006:575) om sÀrskild skattekontroll i vissa branscher och Lag (2007:592) om kassaregister m.m., dels att analysera förÀndringarna som dessa lagar fört med sig. För att uppnÄ syftet kommer vi genomföra och analysera intervjuer med bÄde Skatteverket och större och mindre revisionsbyrÄer, pÄ sÄ vis kan vi upptÀcka eventuella likheter och skillnader mellan dessa.Metod: För att fÄ fram relevant data kopplat till vÄr frÄgestÀllning har vi valt att utgÄ frÄn en kvalitativ studie. DÄ det finns fÄ teorier att utgÄ frÄn inom omrÄdet har vi valt ett induktivt angreppssÀtt och pÄ sÄ sÀtt skapa nya teorier.Resultat: Det finns tydliga skillnader bland smÄ och stora revisionsbyrÄer.

Bara under de senaste Ă„ren har en rad ekonomiska skandaler skett pĂ„ grund av manipulation i bokföringen. Manipulation som i de fall som vi tar upp Enron, Woldcom samt Skandia inte hade varit möjliga att genomföra utan hjĂ€lp av revisorer. Enron skandalen som var den första av de tre nĂ€mna har bidragit till införandet av Sarbanes-Oxely Act. En lag som bland annat krĂ€ver revisorrotation, det vill sĂ€ga en revisor fĂ„r inte sitta och skriva under revisionsberĂ€ttelsen pĂ„ samma firma mer Ă€n 5 Ă„r innan det ska ske ett byte. Även EU har efter skandalerna bidragit med en liknande rekommendation som innebĂ€r att en rotation bland revisorerna föresprĂ„kas vart 7:e Ă„r.