De senaste Ären har det skett en nedprioritering av risk- och krisföreberedande arbete pÄ kommunal nivÄ, frÀmst gÀllande naturkatastrofer. En av anledningarna till detta Àr att de kommunala medlen prioriteras mot andra saker som exempelvis skola, vÄrd och omsorg.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka lÀrdomar och förmÄga rörande hanteringen av naturkatastrofer pÄ olika myndighetsnivÄer i Sverige. LÀrdomar studeras utifrÄn ett verkligt exempel: skogsbranden i VÀstmanland sommaren 2014. Huvudfokus för uppsatsen Àr att studera Uppsala kommuns förmÄga att hantera en eventuell framtida naturkatastrof.För att undersöka syftet anvÀnds tvÄ teoretiska modeller: FramgÄngsfaktorer för krishantering samt DROP-modellen. FramgÄngsfaktorerna anvÀnds sedan för att se om lÀrdomar har inhÀmtats ur skogsbrandskatastrofen.

VÄrt syfte med denna uppsats Àr att identifiera huruvida det förekommer ett förvÀntningsgap mellan affÀrsjournalister, klienter och revisionsbranschen och dÀrefter förklara bakomliggande orsaker. En abduktiv studie via telefonintervjuer baserade pÄ en attitydenkÀt med bÄde kvantitativa och kvalitativa frÄgor. Teorin omfattar revisionens utveckling, syfte och olika intressenter. Vidare diskuteras revisorns dubbla roller och den problematik gÀllande oberoendet som detta förhÄllande kan medföra. Teorin fortsÀtter med en redogörelse av hur oberoendet bibehÄlls genom reglering och avslutas med en beskrivning av förvÀntningsgapet och medias pÄverkan pÄ allmÀnhetens opinion.

Bakgrund & problem: Tobias Svanström har i sin doktorsavhandling utfört en studie om hur smĂ„ och medelstora företag kommer att efterfrĂ„ga och anvĂ€nda revision samt rĂ„dgivningstjĂ€nster efter avskaffandet av revisionsplikten. Svanströms studie visade att omkring 60 procent av samtliga företag kommer behĂ„lla revision trots att lagkrav saknas. Avskaffandet av revisionsplikten förvĂ€ntades enligt angivelser frĂ„n riksdagen beröra 70 procent av Sveriges företag vilket motsvarade omkring 250 000 smĂ„ aktiebolag. År 2010 beslutade regeringen att avskaffa revisionsplikten för smĂ„företag. Avskaffandet av revisionsplikten förĂ€ndrade inte omfattning pĂ„ revisionen och revisorns arbete, utan det blev avgörande för om företag fick vĂ€lja bort revision.

SammanfattningSedan 1983 har alla aktiebolag i Sverige haft revisionsplikt, numera Àr Sverige ett av fÄ lÀnder som fortfarande har revisionsplikt för alla bolag oavsett storlek. Revisionsplikt innebÀr att en revisor med en professionell, skeptisk instÀllning skall planera, granska, bedöma och uttala sig om företagets Ärsredovisning, bokföring och förvaltning. Efter att Sverige 1995 gick med i EU kom Àven EG:s bolagsdirektiv att styra över revisionen, dÀr det i det fjÀrde bolagsdirektivet finns möjlighet att undanta smÄföretag frÄn revisionsplikten. Diskussionerna kring revisionspliktens existens i Sverige förs dock intensivt.Det jag i denna uppsats valt att undersöka Àr:Vilka konsekvenser fÄr ett avskaffande av revisionsplikten för bankers kreditbedömning av smÄföretag?Syftet med min studie Àr att genom intervjuer förstÄ vilken betydelse det reviderade materialet har vid bankers kreditbedömning av smÄföretag.

SammanfattningTitel: Avskaffandet av revisionsplikten ? vad finns det för motiv som Àr avgörande för att behÄlla revisionen i smÄ aktiebolag?Författare: Johanna Andersson och Amanda RydHandledare: Kerstin NilssonExaminator: Magnus FrostensonBakgrund: I juni 2010 togs beslutet om att avskaffa revisionsplikten för smÄ aktiebolag, ett beslut som berör 250 000 av alla Sveriges företag. FörÀndringen innebÀr att bolagen sjÀlva kan bestÀmma vilka tjÀnster de behöver för sin organisation. Vilket ledde till problemformuleringen: Vilka motiv Àr det som Àr avgörande för att behÄlla revisionen?Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att beskriva vilka motiv det finns till att företagen som vi studerar vÀljer att behÄlla revisionen, nÀr möjligheten finns att vÀlja bort den.Metod: Denna uppsats har en deduktiv ansats, vilket innebÀr att befintlig litteratur angÄende problem-formuleringen har sökts för att finna lÀmpliga teorier och modeller.

Ett förÀndrat klimat kan komma att utsÀtta samhÀllet för en rad olika pÄfrestningar, vilket förvÀntas stÀlla ökade krav pÄ den fysiska planeringen av samhÀllet. Detta examensarbete innefattar en studie vars syfte Àr att ta reda pÄ hur tjÀnstemÀn som arbetar med fysisk planering pÄ kommunal nivÄ upplever ansvarsförhÄllandet, liksom det praktiska arbetet med att anpassa samhÀllelig bebyggelse till ett förÀndrat klimat. Studien syftar ocksÄ till att ge svar pÄ den mer övergripande frÄgan om huruvida fysisk planering Àr ett lÀmpligt verktyg att anvÀnda för att anpassa samhÀllelig bebyggelse till de situationer som kan tÀnkas upptrÀda i ett förÀndrat klimat. Studiens genomförande grundas pÄ kvalitativa intervjuer med tjÀnstemÀn som arbetar med fysisk planering i Helsingborgs stad, Kristianstads kommun, Landskrona kommun och Vellinge kommun samt en dokumentstudie av ovanstÄende kommuners översiktsplaner. Resultaten frÄn studien visar bland annat att fysisk planering Àr ett lÀmpligt verktyg att anvÀnda för att anpassa samhÀllelig bebyggelse till ett förÀndrat klimat om klimathÀnsyn integreras i planeringen.

Syfte: Syftet med denna uppsats ?r att ?ka kunskapen om samverkan mellan kommuner och medborgare vid hanteringen av smygande kriser. Genom att unders?ka kommunala krishanterares f?rest?llningar och erfarenheter str?var studien efter att synligg?ra aspekter som fr?mjar och hindrar samverkansprocessen samt omfattningen av medborgarnas deltagande i den kommunal krishanteringen. Teori: Samverkans teori utg?r studiens teoretiska ramverk och anv?nds f?r att skapa f?rst?else f?r hur samverkan b?r definieras.

Vi hör idag mycket om hur skola, vÄrd och hemvÄrd inom den offentliga sektorn allt mer kritiseras för sitt arbete. En del vÀljer att sÀga att New Public Management, en ny styrreform som svept över vÀrldens offentliga organisationer, Àr anledningen. I denna uppsats Àr syftet att undersöka en kommunal hemvÄrdsorganisation i Sverige som genomgÄtt ett antal förÀndringar som pÄverkat mÄnga delar av verksamheten. Genom att uppmÀrksamma New Public Management och dess tillhörande komponenter sÄsom strÀvan efter kostnadseffektivitet och formen av en företagsmodell har en studie förts kring hur förÀndringen pÄverkat organisationen, och om den skapat nÄgra utmaningar. Studien bygger pÄ Nyinstitutionella teorier som behandlats av Göran Ahrne och Apostolis Papakostas[1].

Inledning: Sverige idag har ett stort utbud av revisionsbyrÄer. DÀr byrÄerna som rÀknas till Big-4, second tier samt övriga Àr verksamma pÄ ett flertal olika platser runt om i landet. Det stora utbudet av byrÄer gör att smÄ företag i Sverige har ett svÄrt val att veta vilken revisor de ska vÀlja. Denna svÄrighet grundar sig i att revision som tjÀnst Àr svÄr att utvÀrdera innan den Àr köpt och erhÄllen.  De smÄ företagen som fortfarande mÄste bli reviderade efter lagförÀndringen 2010 stÀlls nu och dÄ inför valet av att vÀlja revisor. Tidigare studier har konkluderat att det finns olika faktorer som pÄverkar valet av revisor.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur revisorer arbetar med revision av företag inom kontantbranschen för att förebygga ekonomiska brott. Vidare Àr syftet att belysa huruvida revisorerna tror att lagen (2007:592) om kassaregister uppfyller sitt syfte.I denna studie har den kvalitativa metoden anvÀnts för att uppnÄ uppsatsens syfte och  besvara problemformuleringen. Studiens primÀrdata Àr baserade pÄ personliga intervjuer med fyra kvalificerade revisorer, som Àr verksamma inom kontantbranschen. SekundÀrdata bestÄr av litteratur, vetenskapliga artiklar, lagstiftningar, statens offentliga utredningar och regeringspropositioner.I analysen sammankopplas referensramen och den empiriska undersökningen.Studien visar att revisorer har en betydande roll vid förebyggande av ekonomiska brott inom kontantbranschen dÄ det Àr revisorerna som utförligt ska granska företagets Ärsredovisning, bokföring och övriga förvaltning. Vid genomförandet av revision arbetar revisorer med olika granskningsmetoder, lagar, normer och rekommendationer samt gör en egen bedömning.

Problemformulering: År 2002 trĂ€dde regeringens 11-punktsprogram i kraft, vars syfte var ökad hĂ€lsa i arbetslivet. Samma Ă„r delades finansiella medel för det innefattande hĂ€lsobokslutsprojektet ut till de med­verkande offentliga verksamheterna. Studien syftar till att undersöka tvĂ„ av de medverkande kommunerna specifikt, Sigtuna och SkellefteĂ„ kommun. VĂ„r intention Ă€r att ge svar pĂ„ följande frĂ„gor utifrĂ„n deras perspektiv:v  Vad Ă€r hĂ€lsobokslutsmodellen baserad pĂ„?v  Vilken funktion har hĂ€lsobokslutet fĂ„tt i respektive kommun?v  Vilka synpunkter finns betrĂ€ffande mĂ„let att skapa en gemensam hĂ€lsoboksluts­mo­dell för kommunal verksamhet?v  Har hĂ€lsobokslutsarbetet lett till att hĂ€lsan synliggjorts och sjukfrĂ„nvaron mins­kat?Syfte: Syftet med denna uppsats Ă€r att analysera vad hĂ€lsoboksluten i kommunerna Sigtuna och SkellefteĂ„ har baserats pĂ„, vilken funktion det har och om det bidragit till att synliggöra hĂ€lsan i verksamheten.

Sammanfattning Bakgrund: Sedan 1988 har det i Sverige varit lagstadgad revision för alla aktiebolag. Denna revision innefattar bÄde rÀkenskapsrevision och förvaltningsrevision. Enligt en svensk utredning om den lagstadgade revisionen för alla bolag Àr det föreslaget att förvlatningsrevisionen skall avskaffas helt. Om denna tas bort försvinner Àven revisorns uttalande om att bevilja styrelse och vd ansvarsfrihet.Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka ledningens instÀllning och nytta av förvaltningsrevisionen samt att utreda ifall Àven ledningen frÀmjas, genom en förbÀttrad och smidigare relation till Àgarna, av förvaltningsrevisionen.Metod: För att uppnÄ syftet med uppsatsen har en internetbaserad enkÀt med en kvantitativ insamlingsmetod anvÀnts. Denna undersökning har skickats via mail till styrelse och vd genom ett tillgÀnglighetsurval.

Titel Det mĂ€nskliga ledarskapet ? Hur verksamhetschefer inom Ă€ldreomsorgen leder, motiverar och belönar sin personal Författare Elin Hansson, Anna Latomanski, Maria Ågren Frölander Handledare Bo Markulf, Veronica Åberg Problemformulering Behovet av personal inom Ă€ldreomsorgen kommer inom den nĂ€rmaste tiden att öka drastiskt. Stora pensionsavgĂ„ngar, fĂ„ unga som vill utbilda sig till undersköterskor och en stor grupp Ă€ldre som ska fĂ„ plats pĂ„ landets olika Ă€ldreboenden stĂ„r som bidragande orsaker. Hur ska Ă€ldreomsorgen kunna locka nya medarbetare till en organisation som idag inte framstĂ„r som attraktiv? Vilken roll har ledarna inom organisationen i detta? Och vilken roll spelar den ökande konkurrensen mellan den privata och kommunala sektorn? Syfte Syftet med denna uppsats Ă€r att se hur verksamhetschefer inom Ă€ldreomsorgen leder, motiverar och belönar sin personal.

Palliativ vĂ„rd bygger pĂ„ ett helhetstĂ€nkande dĂ€r den döende och dennes nĂ€rstĂ„ende samarbetar med sjukvĂ„rden för att göra den sista tiden i livet sĂ„ bra som möjligt. Allt fler mĂ€nniskor vĂ„rdas av kommunens hemsjukvĂ„rd, istĂ€llet för som tidigare pĂ„ sjukhus, i livets slut. Detta stĂ€ller krav pĂ„ kommunerna att utveckla den palliativa vĂ„rden i bĂ„de ordinĂ€rt och sĂ€rskilt boende.Syftet med denna litteraturstudie Ă€r att belysa kĂ€nnetecknen för en god kommunal palliativ hemsjukvĂ„rd och att fĂ„ mer kunskap inom omrĂ„det samt kunna fortsĂ€tta utveckla den palliativa vĂ„rden.Åtta kvalitativa artiklar har granskats utifrĂ„n Evans (2002) modell. Kvalitativ forskning syftar till att skapa förstĂ„else för ett fenomen genom att likheter och olikheter identifieras ur informanternas upplevda erfarenheter. Analysen resulterade i tre övergripande teman; kompetens, samverkan och relation samt de tio subtemana symtomkontroll, engagemang, utbildning, bemötande, kontinuitet, information, nĂ€rstĂ„endestöd, planering, delaktighet och tillgĂ€nglighet vilka alla gĂ„r in i varandra och mĂ„ste samverka för att nĂ„ resultat.

Kandidatuppsats i företagsekonomi, Handelshögskolan vid Örebro universitetTitel: Hur arbetar revisorer för att förebygga ekonomisk brottslighet? ? En kvalitativ studie i ÖrebroUtgivningsĂ„r: 2011Författare: Sara Sjöström och Mikaela WallinHandledare: Kerstin Nilsson1899 bildades Sveriges första revisorsförening, Svenska Revisorssamfundet (SRS), men redan pĂ„ 1600-talet var revision vanligt i Sverige. PĂ„ 1970-talet började ekonomisk brottslighet att uppmĂ€rksammans alltmer. Bland de Ă„tgĂ€rder som vidtagits mot ekonomisk brottslighet mĂ€rks bland annat införandet av revisorers anmĂ€lningsplikt, vilken infördes 1999. Ekonomisk brottslighet har ökat alltmer de senaste Ă„ren.