Revision Àr en viktig funktion för att intressenter skall ha förtroende för företagen och den finansiella rapporteringen. För att förtroendet ska bibehÄllas krÀvs att revisorerna upplevs som trovÀrdiga. Förlorar allmÀnheten förtroendet för revisionen mister ocksÄ företagens finansiella rapporter sin trovÀrdighet. DÀrför Àr det viktigt att revision hÄller en hög kvalitet. Problemet bestÄr inte enbart av risken att revisionen utförs pÄ ett undermÄligt sÀtt.

Sedan Internet förĂ€ndrade hur vĂ€rlden kommunicerar har den teknologiska utvecklingen i dess kölvatten och i synnerhet de sociala medierna inneburit ett paradigmskifte i vĂ„r vardagliga kommunikativa verklighet. Även organisationer har hakat pĂ„ utvecklingen. Men för mĂ„nga rĂ„der ovisshet om hur sociala medier pĂ„verkar deras verksamhet. I synnerhet vĂ„ra svenska myndigheter som har att förhĂ„lla sig till offentlighetsprincip, yttrandefrihet och ett genomgĂ„ende medborgarperspektiv. Mot denna bakgrund ville vi undersöka hur sociala medier pĂ„verkar arbetet med samhĂ€llskommunikation inom en kommunal förvaltning.

Kommunal revision har en viktig funktion dÄ den fungerar som medborgarnas demokratiska kontrollverktyg. Revision Àr att objektivt granska, bedöma och uttala sig om organisationens redovisning och förvaltning. Det finns indikationer pÄ att de rapporter som den kommunala revisionen producerar i vissa fall inte behandlas pÄ ett lÀmpligt sÀtt av fullmÀktige, styrelser och nÀmnder inom kommunerna. Detta kan leda till att de anmÀrkningar som görs i revisionsrapporterna inte ges tillrÀcklig uppmÀrksamhet. Detta kan i sin tur leda till att syftet med den kommunala revisionen inte uppfylls.

Syftet med vÄr uppsats Àr att beskriva och analysera vad en revision tillför eller kan tillföra ett mikro- eller smÄföretag ur företagens synvinkel. Vi har valt att göra en kvalitativ undersökning genom semistrukturerade personliga och telefonintervjuer med representanter frÄn nÀringslivet och revisionsbyrÄer. Vi har utgÄtt ifrÄn ett induktivt angreppssÀtt. För att skapa en referensram som stöd för vÄr analys och slutdiskussion gör vi en genomgÄng av relevanta lagar och teorier inom ÀmnesomrÄdet. VÄrt empiriska material bestÄr utav en sammanstÀllning av 13 intervjuer med företagsrepresentanter och revisorer.

Since 1983 Sweden has a general audit obligation for joint-stock companies. At this moment the Government has issued an investigation concerning the subject. The purpose of this paper is to examine what effects an abolition of the audit obligation for small joint-stock companies can have on the Swedish tax department regarding economic crime. An angel on the report is to examine how the tax department uses adverse auditor?s reports.

Vi har med hjÀlp av en kvalitativ metod undersökt vÄr problemformulering och vÄrt syfte, om revisorernas syn pÄ slopandet av revisionsplikten.  UtifrÄn problemformuleringen har frÄgestÀllningar till undersökningen bildats och dessa försöker vi att besvara i uppsatsen. Revisionen tillkom för första gÄngen i 1895 Ärs lag om aktiebolag, men revisionsplikten kom inte till förrÀn Är 1988. Utvecklingen av revisionen har fortsatt till att bli mer omfattande. Revisionsplikten har medfört administrativa kostnader för de smÄ företagen och EU vill minska bördan för dem. I Sverige har en utredning gjorts angÄende huruvida revisionsplikten ska slopas eller inte.

Uppsatsen undersöker empiriskt orsaker till de e-tjÀnster som utvecklas av kommuner. Metodologiskt gemomförs studien med en kvalitativ fallstudie av ett samarbete mellan ett antal kommuner, dÀr syftet Àr att samverka kring e-tjÀnsteutveckling. De teoretiska utgÄngspunkterna för studien Àr hÀmtade frÄn förvaltningsteoretiska idealmodeller och en skola kallad Social Shaping of Technology, vilket Àr en teori som fokuserar pÄ sociala omstÀndigheters pÄverkan av och pÄ teknikutveckling. Resultatet av studien pekar pÄ att kommuner i val av e-tjÀnster och utvecklandet av dessa i första hand effektiviserar sin egen verksamhet och att det medborgarperspektiv som anvÀnds retoriskt mer framstÄr som en god bisak. Undersökningen visar ocksÄ pÄ att nÀringslivet Àr en viktig aktör i utvecklingen, medan medborgaren lÀmnas helt utanför processen..

Bakgrund: Brytpunktssamtal Àr svÄra samtal för alla deltagande. Bemötandet och hur beskedet ges kan bli avgörande för patient och nÀrstÄendes upplevelse av livets slut. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av brytpunktssamtal i kommunal hemsjukvÄrd. Metod: Data analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys med induktiv ansats. Sju intervjuer genomfördes med sjuksköterskor.

Ett förslag om slopad revisionsplikt för mindre företag ligger till grund för denna uppsats. Författarna söker svar pĂ„ frĂ„gor som, - Vad skulle en slopad revisionsplikt för smĂ„företagarna fĂ„ för konsekvens vid en kreditbedömning hos banken? - Är det odelat positivt för smĂ„företagen att slippa revisionsplikten? - Vilka andra vĂ€rderingsmetoder kommer att anvĂ€ndas i stĂ€llet?. Genom analys av frĂ„gor besvarade av respondenter samt insamlat material i form av litteratur i Ă€mnet och publicerade artiklar dras slutsatser som att företagen inte Ă€r odelad positiv till ett eventuellt slopande utan ser bĂ„de för och nackdelar. Företag som inte kommer behöva ta krediter kan fĂ„ mindre kostnader för revision.

Syftet med studien var att utifrÄn ett vÄrdtagarperspektiv nÄ ökad kunskap om och förstÄelse för hur Àldre personer uppfattar och upplever sjukgymnastik inom kommunal verksamhet. Studien baseras pÄ Ätta intervjuer med Àldre vÄrdtagare mellan 67 och 89 Är, fyra mÀn och fyra kvinnor, med olika grader av erfarenhet av sjukgymnastisk behandling utförd pÄ olika enheter i kommunal verksamhet.Under analysen framkom tre kategorier;?Den Àldre som individ - förutsÀttningar och förvÀntningar?Yttre pÄverkande faktorer ? rehaborganisation, miljö och bemötande?Sjukgymnastinsatsernas innehÄll och karaktÀrResultatet visar att de intervjuade med en övergÄende funktionsnedsÀttning, t.ex. efter höft-fraktur, som fÄtt sjukgymnastik under en kort, intensiv behandlingsperiod pÄ en rehabenhet eller i ett hemrehabteam, vÀsentligen var nöjda med den behandling de fÄtt. DÀremot beskri-ver de intervjuade med en kronisk funktionsnedsÀttning, t.ex.

Revisorsrollen har förÀndrats över tiden. Tidigare arbetade revisorn bara med revision och revisionsrÄdgivning, men numera ingÄr Àven en roll som rÄdgivare i frÄgor som inte direkt Àr förknippade med revision. NÀr revisorns kunskaper inte rÀcker till mÄste denne ta hjÀlp av olika specialister. För att revisorn vid den lilla revisionsbyrÄn ska fÄ tillgÄng till dessa specialister Àr ett externt nÀtverk nödvÀndigt. Syftet med denna uppsats har varit att kartlÀgga hur nÀtverket ser ut för revisorn vid den lilla revisionsbyrÄn.

AbstractFysisk miljö och inlÀrning Àr skriven av Christel Eriksson och Therese MÄrtensson. Vi har valt att göra en undersökning om klassrummets fysiska miljö pÄ tvÄ olika skolor, en friskola och en kommunal skola, för att se hur elever kan pÄverkas av den fysiska miljön i klassrummet. Den fysiska miljön innefattar sÄdant som möbleringen i klassrummet, ljudnivÄn och undervisningsmaterial. Den gÀller Àven skolgÄrden, matsalen och andra lokaler pÄ skolan men vi har valt att fokusera oss pÄ klassrumsmiljön. Undersökningen som vi har gjort Àr kvalitativ och innefattar bÄde observationer och intervjuer med elever och pedagoger.

Svensk lagstiftning stadgar i aktiebolagslagens tionde kapitel om att varje aktiebolag skall ha en revisor. Diskussioner har förts om att revisionsplikten bör tas bort, i första hand för smÄ privata aktiebolag. Vi har med bakgrund av diskussionen funnit det intressant undersöka vilken upplevd nytta revisionen tillför smÄ privata aktiebolag. Vi undersökte vÄrt problemomrÄde genom en litteraturstudie och en enkÀtundersökning samt intervjuer med företrÀdare för smÄ privata aktiebolag inom LuleÄ kommun. De bÄda empiriska undersökningarna gav oss mÄnga intressanta resultat.

Detta arbete handlar om mödrars motiv för det aktiva valet de gjorde dÄ de valde grundskola till sina barn. Syftet var att fÄ mer kunskap angÄende förÀldrars och specifikt mödrars aktiva val. I undersökningen valdes inte nÄgra specifika skolor ut, utan undersökningen Àr gjord i sydöstra SkÄne. Genom kvalitativa intervjuer har vi kunnat upptÀcka förÀldrars olika anledningar till valet av friskola eller kommunal skola. En slutsats som kan dras Àr att de flesta mödrar i undersökningen valde bort en skola. AlltsÄ att de sÄg en chans att komma bort frÄn det som inte fungerade.

Bakgrund: I Sveriges kommuner har det uppmÀrksammats ekonomisk misskötsel ochoegentligheter som har kommit att leda till en utformning av riktlinjer för bolagsstyrning ikommun- och landstingsÀgda bolag. Revisionen har en viktig funktion dÄ de ska utvÀrdera,kontrollera och följa upp systemet för bolagsstyrning. Till en början omfattade den kommunalarevisionen endast rÀkenskapsgranskning, men i samband med att Sverige blev medlem i EUinfördes direktiv om att endast auktoriserade revisorer fick granska de ekonomiskarÀkenskaperna. DÀrmed fick de kommunala revisorerna en annan roll. De intog rollen somlekmannarevisorer och fick i uppgift att granska de kommunala bolagens verksamhet utifrÄnkommunens mÄl och intentioner.Syfte: Studiens syfte Àr att kartlÀgga hur revisionen yttrar sig i kommunala aktiebolag.