Syftet Àr att undersöka hur personer med autism med hjÀlp av bilder kan fÄ förmÄgan att förstÄ samspelet i kommunikation. VÄra frÄgestÀllningar Àr: 1. Hur tolkar och översÀtter omgivningen kommunikationen hos personer med autism? 2. Hur pÄverkar bilden förstÄelsen/översÀttningen i samspelet i kommunikationen hos personer med autism.

BAKGRUND: I alla barngrupper pÄ förskolan finns det alltid nÄgot eller nÄgra barn som Àr tystare Àn de andra. Dessa barn ska fÄ samma möjligheter till kommunikation som de andra barnen. NÀr barnet i vardagen hör de vuxna prata och anvÀnda ett rikt sprÄk med mÄnga variationer kan det ta till sig sprÄket som en helhet. Det Àr inte meningen att pedagogerna pÄ förskolan skall prata enbart till barnen, t.ex. ge instruktioner, utan de skall prata med barnen.SYFTE: Syftet Àr att undersöka olika aspekter i muntliga yttranden mellan barnet och pedagogerna samt yttranden frÄn det enskilda barnet till en pedagog eller omvÀnt.METOD: Den hÀr undersökningen Àr kvalitativ med kvantitativa inslag.

För vÀsterlÀndska företag som etablerar sig pÄ den kinesiska marknaden kan kulturskillnader göra det svÄrt att nÄ kinesiska konsumenter med standardiserad global marknadskommunikation. Kultur- och sprÄkskillnader bidrar till att reklambudskap kan tolkas annorlunda i Kina. Vi har utifrÄn ett hermeneuistiskt perspektiv undersökt vilka aspekter företag bör ta i beaktning vid utformning av reklam för den kinesiska marknaden. Det empiriska materialet har insamlats via djupintervjuer som har analyserats utifrÄn kultur- och kommunikationsteorier. Företag som ska etablera sig i Kina bör beakta den kinesiska kulturens vidskeplighet, val av humor, sexistiska budskap, översÀttingar, samt funktionell/emotionell reklam..

Bakgrund: MÀnniskors tillvaro baserar sig pÄ relationer till andra och det Àr kommunikationen som utgör grunden för dessa relationer. Avsaknaden av ett gemensamts sprÄk mellan sjuksköterska och patient upplevs som ett hinder för att ge vÄrd av god kvalitet. PÄ en akutmottagning trÀffar sjuksköterskorna, under en kort och intensiv period, ett stort antal patienter och gör en snabb bedömning och prioritering. För att det ska fungera mÄste sjuksköterskan förstÄ patientens kommunikation. Syfte: Syftet med studien Àr att beskriva sjuksköterskors kommunikation med patienter dÀr ett gemensamt sprÄk saknas, pÄ en akutmottagning.

Denna uppsats belyser om, och i sÄ fall hur, 3G-tekniken förÀndrat döva ungdomars vardagliga kommunikation samt hur döva anvÀnder denna nya innovation. Litteraturen beskriver hur viktigt det Àr med kommunikation för personlig utveckling och det har dÀrför varit intressant att undersöka hur ungdomarna sjÀlva ser pÄ sitt anvÀndande av tekniken. Vi har undersökt en grupp döva ungdomar och deras anvÀndande av 3G-telefoner; deras attityder gentemot telefonerna och anvÀndandet av dessa. Undersökningen har genomförts med semistrukturerade intervjuer pÄ teckensprÄk med hjÀlp av en teckensprÄkstolk. Tidigare medier för mobil avstÄndskommunikation som funnits tillgÀngliga för döva har varit begrÀnsade till textbaserad kommunikation.

VÄrt arbete syftar till att fÄ större vetskap om hur sprÄkundervisningen kan göras autentisk och meningsfull genom att knyta kommunikationen pÄ mÄlsprÄket till undervisningssituationen samt elevernas vardag och verklighet, i studien Àven kallat för ?hÀr och nu?-interaktion. För att fÄ svar pÄ de frÄgor vi stÀllt oss i undersökningen har vi intervjuat och observerat lÀrare och elever pÄ tvÄ skolor samt analyserat det insamlade materialet med hjÀlp av relevant litteratur. UtifrÄn den undervisning som studerats har vi kunnat faststÀlla att interaktion pÄ mÄlsprÄket ur ett ?hÀr och nu?-perspektiv bÄde frÄn lÀrares och frÄn elevers sida Àr önskvÀrt men samtidigt svÄrt att genomföra och dÀrmed lÀmnas lite utrymme ute pÄ skolorna.

Att kunna kommunicera med andra mÀnniskor Àr inte alltid nÄgot som Àr sjÀlvklart. Patienter med cerebral pares (cp) lider ofta av talsvÄrigheter och det medför problem hur de ska kunna göra sig förstÄdda. I kontakt med sjuksköterskor blir dessa mÀnniskor sÀrskilt utsatta dÄ de kan behandlas som förstÄndshandikappade trots att cp i regel endast orsakar fysiologiska handikapp. Detta kan genom förlust av medbestÀmmande och hög förekomst av missförstÄnd leda till en mindre god och sÀker vÄrd. Syftet med denna systematiska litteraturöversikt var att beskriva möjligheter och hinder vid kommunikation mellan sjuksköterskor och patienter med cp.

Ungdomars datoranvĂ€ndning har ökat de senaste Ă„ren och en stor del av ungdomars kommunikation sker via sociala medier. Trots att detta Ă€r utbrett bland ungdomar finns lite forskning om fenomenet. I lĂ€roplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 stĂ„r det beskrivet att undervisning bör ske utifrĂ„n ungdomars egna erfarenheter, varför sociala medier skulle kunna vara en del av undervisningen.Denna studie syftar till att undersöka hur ungdomar uppfattar visuell kommunikation via sociala medier. De frĂ„gestĂ€llningar studien Ă€mnar att ge svar pĂ„ Ă€r vilka sociala medier ungdomar anvĂ€nder och hur de kommunicerar visuellt via dem, hur kommunikation skiljer Ă„t mellan olika sociala medier, vad och varför ungdomar kommunicerar med bilder pĂ„ sociala medier samt hur ungdomar uppfattar sin egen respektive andras visuella kommunikation via sociala medier.Åtta ungdomar i Ă„rskurs 9 intervjuades dĂ€r de bland annat beskrev hur sociala medier fungerar och hur de anvĂ€nder dem, vilka övervĂ€ganden de gör kopplat till bilddelning, varför de kommunicerar visuellt via sociala medier samt hur de uppfattar andras digitala bildpublicering. I studien framkom att ungdomarna anvĂ€nder flera olika sociala medier eftersom de har olika funktioner och fokus.

Arbetet Àr inriktat pÄ förskolebarnens samtal i den fria leken. Syftet med arbetet Àr att synliggöra vad som sker i kommunikationen mellan barn i deras lek. Ontologiskt ses barnens lek som Äterspegling av deras vÀrldsuppfattning. Kunskap om den kan erhÄllas genom att iaktta. Den epistemologiska hÄllningen Àr empiristisk.

ABSTRAKT (A)sociala medier? - en studie kring unga mÀnniskors tankar om sociala medier och dess betydelse för deras sÀtt att interagera. Victoria Pettersson & Paulina Ekelund Book Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap 15 hp Konst, kultur och kommunikation (K3) OmrÄdet för Kultur och samhÀlle Malmö högskola Handledare: Ulrika Sjöberg Examinator: Bo Reimer VÄrterminen 2013 Nyckelord: Socialitet, Sociala plattformar, Kommunikation, Medierad kommunikation, Interaktivitet, Medierad interaktion, Symbolisk interaktionism, Digital mobilitet, Tid, Rum. I denna studie har vi undersökt hur den digitala mobiliteten och medieanvÀndning har pÄverkat unga mÀnniskors sociala relationer. Vi har studerat en eventuell förÀndring av interaktionen mellan mÀnniskor och samspelet mellan kommunikationen i den virtuella och fysiska vÀrlden. Studien bygger pÄ en kvalitativ studie dÀr det empiriska materialet har samlats in genom 5 gruppintervjuer med 14 informanter mellan 20-30 Är. Vi utförde halvstrukturerade begreppsintervjuer med inslag av fenomenologi.

Arbetet som intensivvÄrdssjuksköterska (IVA-sjuksköterska) innebÀr ofta att vÄrda patienter som av olika anledningar behandlas med respirator. Att vara intuberad medför att talförmÄgan förhindras. Det Àr svÄrt för dessa patienter att ge uttryck för sina behov och önskningar genom verbal kommunikation. De har dessutom begrÀnsad rörlighet och pÄverkad kognitiv förmÄga relaterat till diagnos och farmaka. För att kunna erbjuda intuberade patienter optimal omvÄrdnad mÄste IVA-sjuksköterskan besitta kunskap om hur kommunikationen upplevs av dessa patienter.

Den hÀr uppsatsen behandlar vikten av kommunikation i projekt och vill frÀmst ge svar pÄ faktorer som designmanagern kan inverka pÄ för att skapa en lyckad kommunikation i projekt.Uppsatsen berör Àven styrkor och svagheter som projektgruppens medlemmar besitter samt möjligheten att pÄverka gruppdynamiken. UtifrÄn ett hermeneutiskt vetenskapligt förhÄllningssÀtt har vÄr strÀvan varit att skapa förstÄelse för det omrÄde vi studerat. Vi har anvÀnt oss av kvantitativ och kvalitativ metod, genom att vi dels genomfört djupintervjuer samt e-postformulÀr. AnvÀndandet av bÄda metoderna grundar sig pÄ att vi velat studera gruppdynamik och kommunikationsproblem i designintensiva företag bÄde övergripande och mer detaljerat.Författarna har genom uppsatsen stÀrks i sin uppfattning om att det bÀsta sÀttet att genomföra ett projekt, inom ett designintensivt företag, Àr att ha en designmanager/projektledare som förstÄr sig pÄ de olika disciplinerna. Det hÀr för att ökad förstÄelse leder till bÀttre kommunikation mellan medarbetare.I uppsatsen framkommer det Àven att designmanagern mÄste ges tydliga styrverktyg samt möjlighet att pÄverka gruppsammansÀttning för en lyckad dynamik..

Syftet med denna undersökning Àr att belysa hur kommunikationen mellan bank och kund ser ut och för att svara pÄ detta syfte stÀlldes fyra forskningsfrÄgor upp. Dessa forskningsfrÄgor var: hur kommunicerar banken med kunden vid olika erbjudanden, hur vill kunden att kommunikationen med banken ska ske, hur ser kommunikationsproblemen ut mellan bank och kund och hur vill kunden att banken skall kommunicera vid ett erbjudande? För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor undersökte vi bÄde bankens och kundernas syn pÄ denna kommunikation med hjÀlp av en fallstudie. VÄr undersökning inriktade sig enbart pÄ unga icke-akademiker..

Bakgrund BÄde förÀldrar och barn var kÀnsliga för hur de blev bemötta och hur man kommunicerade. Ord var endast en liten del av kommunikationen och barn lÀste av kroppssprÄket. Ett av de viktigaste arbetsredskapen en vÄrdgivare hade var ett korrekt bemötande och god kunskap om kommunikation. Syfte Att belysa kommunikationen mellan sjuksköterska, barn och deras förÀldrar i omvÄrdnaden. Metod En litteraturstudie med 12 inkluderade artiklar.

Bakgrund: Kommunikation innebÀr en relation mellan en sÀndare och en mottagare samt ett möte pÄ en jÀmlik nivÄ. Att lyssna aktivt Àr en grundlÀggande kunskap inom omvÄrdnad och lyssnandet leder till att sedan kunna kommunicera effektivt. VÄrdprofessioner kommunicerar pÄ varierande sÀtt, har olika mÄl med kommunikationen samt att det finns flera samtalstekniker. Ett hinder i kommunikationen beskrivs som avsaknad av ett gemensamt sprÄk eller att tolk anvÀnds till hjÀlp. Syfte: Att belysa kommunikation, samtalet och lyssnandet i mötet mellan patient och vÄrdare i vÄrdmiljö.